SD: kärnkraften ska inte avvecklas ”i förtid”

Den 23 mars 1980 hölls en folkomröstning om kärnkraftens vara eller icke vara. Det var den fjärde nationella folkomröstningen i svensk historia och utfallet blev att kärnkraften skulle avvecklas och vara borta senast 2010. Tidpunkten bestämdes efter att Forsmark 3 och Oskarshamn 3 skulle tas i bruk 1985 och de hade en beräknad teknisk livslängd på 25 år. Det är nu sex år sedan. Samma år, den 17 juni 2010, röstade riksdagen med två rösters övervikt istället ja till förslaget att bygga ytterligare reaktorer som skulle ersätta de gamla. Även Sverigedemokraterna är inne på denna linje. – Kärnkraften tillsammans med vattenkraften utgör lejonparten av kraftproduktionen i Sverige och en förtida avvecklad kärnkraft innebär också en avveckling av den baskraft som utgör fundamentet i det svenska kraftsystemet. Några realistiska alternativ till denna baskraft har inte presenterats och risken är överhängande att det är fossilbränslebaserade alternativ som kommer att ersätta den koldioxidfria kärnkraften, säger Bäckström Johansson, som förutom Näringsutskottet även sitter i SD:s partistyrelse. – Och som gör det möjligt att upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard i Sverige, tillägger han. När det gäller hur Sverigedemokraterna ser på förnybar energi som konkurrent till kärnkraften menar Bäckström Johansson att det inte är ett val om antingen eller. – Teknikutveckling är viktig för konkurrensen på elmarknaden, men likaså att politiken inte ska välja vinnarna genom subventioner och det är därför viktigt med teknikneutrala förutsättningar. Av den förnybara elproduktionen är däremot vattenkraften den i särklass mest användbara då det är möjligt att lagra energi i vattenmagasinen och vid behov omvandla den till el, vilket är väldigt värdefullt i ett land som Sverige med stora säsongsmässiga efterfrågevariationer, säger han. Skulle kärnkraften avvecklas nu eller snart, så blir det svårt att behålla en stabil elförsörjning, menar Sverigedemokraterna. NyT: Hur många nya kärnkraftverk vill Sverigedemokraterna bygga? – Det är inget självändamål med något specifikt kraftslag för oss. Det viktiga för oss är att energisystemet upprätthåller en god leveranssäkerhet till konkurrenskraftiga villkor för näringslivet och samhället. Vad gäller antalet kommer vi troligen att klara oss med den baskraft som de kvarvarande sex reaktorerna bidrar med fram till dess att de ska avvecklas. Det är därför viktigt att skapa goda förutsättningar för att möjliggöra byggnation av ersättningsreaktorer. NyT: Tror du att kärnkraftsindustrin blir en framtida sysselsättningsgigant där nya tekniska utbildningar lägger grunden för rekrytering? – Det finns en stor potential för arbetstillfällen inom denna sektor, trots det tankeförbud som varat över lång tid kring forskning på området. Framförallt i kommande generationers kärnkraftsteknik med snabba reaktorer, även kallat fjärde generationens kärnkraft, där det tidigare använda kärnbränslet kan återanvändas finns en stor potential. Tre av Sveriges totalt tolv reaktorer har redan stängts och ytterligare tre stängs de närmaste åren, men bortfallet i produktionen har till stor del kompenserats genom att de kvarvarande reaktorerna moderniserats och fått förhöjd effekt. Vattenfall har ansökt om att få bygga nya reaktorer enligt riksdagens beslut 2010, men några konkreta planer finns inte än. Tvärtom menar Vattenfall att ingen reaktor är lönsam längre med tanke på det låga elpriset och de höga skatterna. I april i år skrev Jonas Abrahamsson, koncernchef för Eon Sverige, och Magnus Hall, koncernchef för Vattenfall, en debattartikel i Dagens Nyheter, där de menar att ”läget är akut för kärnkraften till följd av effektskatten, som omedelbart helt behöver tas bort för att det ska finnas någon chans att driva de återstående sex reaktorerna efter 2020”. Effektskatten är en speciell skatt för kärnkraft som är beroende av anläggningens installerade maxeffekt och inte den verkliga elproduktionen. Förutom effektskatten finns fler avgifter, till exempel en avgift som är tänkt att finansiera framtida sanering och slutförvar av kärnbränsle, men som i dagsläget används upp för andra ändamål. – Effektskatten har höjts i omgångar sedan införandet utan att beakta värdet av kraftproduktionen. Med den prisbild som nu råder på elkraft delar vi den uppfattningen om att det inte finns något utrymme att utöva denna skattesanktion mot kärnkraften med en effektskatt, säger Bäckström Johansson.   [caption id="attachment_14960" align="aligncenter" width="300"] Mattias Bäckström Johansson (SD). Foto: Riksdagen[/caption]   Folkomröstningen i Sverige 1980 hölls nästan precis på årsdagen efter olyckan som skedde den 28 mars 1979 i Harrisburg, Pennsylvania, USA, där reaktor 2 råkade ut för ett haveri. Nästan 20 år senare framkom att härden, omkring 50 procent, smälte ned totalt, eftersom det rådde temperaturer över 2500 grader. Men tack vare att reaktorinneslutningen förblev intakt blev de fruktade radioaktiva utsläppen i regionen mycket mindre än befarat. Upprensningen tog tolv år. Sedan dess har vi haft Tjernobyl och Fukushima. – Kärnkraftsindustrin ser ständigt över säkerheten och jobbar kontinuerligt samt systematiskt med erfarenhetsåterföring från händelser, ungefär på samma sätt som flyget gör. Efter Fukushima genomfördes ett flertal stresstester av kärnkraftsreaktorer runtom i världen för att se över säkerheten och händelseutvecklingen vid olika kombinationer av osannolika händelseförlopp med varandra. Säkerheten ska givetvis komma i första hand då konsekvenserna av en olycka är väldigt stora, säger han. EU har beslutat att alla kärnkraftverk i Europa ska bygga oberoende härdkylning för samtliga reaktorer senast 2020 för att förbättra säkerheten. Det kräver stora investeringar, något som ägare till svenska kärnkraftverk är tveksamma till med dagens skatteläge. Dagens Industri skrev i januari 2016 att besluten att stänga fyra reaktorer i förtid beror på dålig lönsamhet. Den ursprungliga planen var att driva reaktorerna in på 2040-talet. Enligt Vattenfall hotas nu hela den svenska kärnkraftens framtid. Att elen är billig eller att kärnkraftsel blir dyrare med de nya säkerhetsreglerna påverkar dock inte hushållen i särskilt hög grad, menar Mattias Bäckström Johansson. – Det slutliga elpriset sätts på elbörsen där det sker ett auktionsförfarande för att fastställa priset, vilket sker med en marginalprissättning. Det råder däremot just nu ett väldigt lågt pris på elkraft, vilket inte ska blandas ihop med det pris kunden betalar och där merparten nu består av skatter och avgifter, beroende på lågt pris på utsläppsrätter, lågt pris på fossila bränslen och ett överutbud på kraftmarknaden som blivit insubventionerat på politisk väg, säger han. Effektskatten har höjts allt eftersom, men 2015 genomförde regeringen en särskilt kraftig höjning med 17 procent. Den 31 maj meddelade energiminister Ibrahim Baylan (S) att effektskatten på kärnkraft ska sänkas i flera steg för att helt försvinna om fyra år. Miljöpartiet fick igenom att kärnkraftsbolagen i gengäld bland annat ska betala högre avgift för hantering av kärnavfallet. Tillsammans med Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna enades regeringen om ett nytt slutdatum för kärnkraften: 2040 ska den sista svenska reaktorn vara stängd.