![]()
Migranter istället för flyktingar
Genom att jämföra hur ofta olika begrepp förekommer på nyhetssajter kan vi få en bild av hur medierna förändrat sin rapportering om invandring. Vi har använt verktyget Googles nyhetssök som indexerar nästan alla digitala nyhetskällor. Vi har begränsat urvalet till svenska sidor och nyheter publicerade mellan 1 januari 2015 till 31 december.
2015 förekom ordet ”Flyktingar” 8 410 gånger medan ordet ”migranter” bara användes vid 1 720 tillfällen. Det betyder att i bara strax under 17 procent av texterna användes det neutrala ordet migrant, medan i drygt 83 procent användes det mer känsloladdade och sympativäckande ordet flyktingar.
Nya Tider har undersökt åren därefter på samma sätt.
2016, när den ”öppna hjärtan-politiken” fortfarande var dominerande och organisationer som Refugees Welcome fortfarande hyllade de arabiska och afrikanska männen, var fördelningen i princip densamma som året dessförinnan. Men redan årets sista månader började ordvalen förändras, och det blev totalt för hela året en marginell förändring där ordet migrant valdes i drygt 17 procent av artiklarna.
2017 började förhållandet mellan ordvalen förändras märkbart. ”Migrant” användes i 23 procent av nyhetstexterna medan ”flykting” minskade till 77 procent.
2018 fortsatte utvecklingen för tredje året i samma riktning. ”Migrant” används i 36 procent av texterna och ”Flykting” i 64 procent.
Det kan också noteras att denna utveckling tycks accelerera. Under maj och juni 2018 var fördelningen 42 procent mot 58 procent.
Fortfarande är det alltså visst överslag mot artiklar som lägger in en värdering om personer som söker sig till Europa. Men förändringen är tydlig där det för tre år sedan skrevs om ”flyktingar” i fem av sex artiklar, för att idag bara vara i drygt hälften.
Begreppet ”ensamkommande barn” försvinner
Utvecklingen märks också i hur ordvalen förändrats i övrigt. Där det gemensamma är att sympatiskapande och värdeladdade begrepp ger plats åt mer neutrala. 2015 var exempelvis ”ensamkommande barn” och ”ensamkommande flyktingbarn” helt dominerande i rapporteringen och bara i drygt 9 procent användes ord som refererade till den verkliga åldern. Sedan dess har begreppet allt mer ersatts av ”ensamkommande ungdomar” och därefter ”ensamkommande unga vuxna”. 2018 används dessa begrepp i drygt 26 procent av nyhetstexterna vilket innebär att andelen vuxit med över 250 procent. Även här har utvecklingen varit stadig över tre år, och har accelererat sista månaderna. I maj och juni användes ”ensamkommande ungdomar” och ”ensamkommande unga” i nästan 35 procent av artiklarna.
Även ordet ”papperslös” har blivit mindre dominerande för att ge plats åt neutrala beskrivningar som exempelvis ”personer som vistas illegalt”.
Nya ordval i skuggan av migrantvågen
Utvecklingen med mer neutrala ordval följer parallellt med att opinionen mot massinvandringen ökat.
Bilden av männen som pressar sig in i Europa har förändrats märkbart sedan 2015. På Twitter skrev en poliskvinna den 17 november 2015 att ”I tidningen läser jag historier om barnfamiljer som flytt till Europa. I verkligheten, på Stockholms central, tar jag emot afganska män”. Sakta har den verkligheten också börjat sjunka in hos allmänheten men också hos opinionsbildare i media.
Europa tog mot de arabiska och afrikanska männen med välkomstceremonier på tågstationerna med nallar, fika och plakat som hyllade dem som hjältar. Runt asylboendena samlades lokalborna i de svenska småsamhällena för att sjunga välkomstvisor och lämna över insamlade kläder.
Men vad som klev ut ur migrationsverkets bussar och på tågcentralerna motsvarade inte européernas romantiserade förväntningar om slitna men tacksamma barnfamiljer som undsluppit bomber och soldater. Trots synen som mötte européerna fortsatte ändå många att hålla fast vid tanken om flyende barnfamiljer, med resultat att vuxna invandrarmän poserade med nallar i media och att kommuner köpte in bilder av barnmodeller för att illustrera sin asylmottagning.
Men flera omständigheter har under de tre år som gått sedan dess fått verkligheten att sjunka in bland allmänheten. Det finns få samhällen och skolor som inte tagit emot migranter vilket inneburit att bilden av vilka som kommer till Europa inte kan styras genom bildbyråer och mediehus. Samtidigt har migranternas många protester över dålig uppassning på boendena i kombination med tafsningar och massvåldtäkter förändrat synen.
Språkforskare: ”Journalister är flockdjur”
Att media nu ändrar sina ordval från känsloladdade och sympatiskapande begrepp som flyktingar, ensamkommande barn och papperslösa till mer neutrala ord som ”migrant”, ”unga män” och ”vistas illegalt” beror enligt språkforskaren Lars Melin på att journalister är flockdjur. Han har tillsammans med Mikael Parkvall skrivit boken ”Laddade ord” som gavs ut 2016. ”Gör en journalist en sak gör alla andra samma sak”, säger han.
Däremot avfärdar han, vad många tror, att det skulle ha effekt på läsarna att använda vissa ord. I den studie som publicerats i hans bok beskrivs experiment som visat hur uttryck väldigt kortvarigt skapar viss känsla hos mottagaren men utan långvarig effekt. ”Historien är fylld av exempel på hur världen formar språket, men aldrig tvärtom”, säger Lars Melin till Nya Tider.
