![Skola_236x236]()
Anna Ekström är generaldirektör för Skolverket. Hon kom tvåa i SVT:s frågeprogram ”På spåret” i vintras tillsammans med tidigare KD-ledaren Göran Hägglund. Hon berättar att hon var livrädd för att skämma ut hela Skolverket om hon inte någon gång kunde svara på frågan ”Vart är vi på väg?”.
Den frågan gäller förstås i skolvärlden också: Vart är vi på väg?
[caption id="attachment_15560" align="alignleft" width="218"]
![Anna E 1_218x322]()
Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket, berättar att man gjort en ”djupdykning” i statistiken och kommit fram till att ett stort inflöde av ”nyanlända” visst drar ned skolresultaten. Ett annat seminarium där hon deltog hade den fantasifulla titeln ”Nyanlända möter svensk skola – blir följden innovation?”. Foto: Skolverket[/caption]
– Det vet vi ju inte riktigt, men vi vet var vi kommer i från. Det är från en period av ganska stora resultattapp. Dessutom har skillnaden mellan olika skolor ökat. Så jag hoppas att den svenska skolan är på väg mot bättre tider, sade Anna Ekström från en liten scen i Almedalen utanför en monter som tillhörde tidningen Dagens Samhälle.
Skolverket kom i våras med en rapport som visade på att elever med utländsk bakgrund har större betydelse för sjunkande skolresultat än vad man tidigare medgett.
– Vi gjorde en djupdykning i statistiken och såg att de elever som anlände till Sverige med den stora asylinvandringen i höstas var mycket äldre än vad barn varit som kommit hit tidigare år. Dessutom var det många som kom från länder med väldigt svaga skolsystem, säger Ekström.
När det gäller de dåliga svenska resultatet i Pisaundersökningen som kom 2013 så har Skolverket tidigare sagt att invandrarelevernas betydelse för resultattappet endast har varit marginell. Detta trots att debattörer pekat på att det sunda förnuftet räcker för att konstatera, att elever som kommer från länder utan fungerande skola och där en stor del av befolkningen är analfabeter rimligen inte kan klara proven, dessutom på ett främmande språk.
Nu låter det plötsligt annorlunda. Här börjar Anna Ekström stamma betänkligt när hon bläddrar i sina papper.
– Med den här fördjupade studien ändrade vi ordalydelsen till att istället säga att, eeeh ... nu ska vi se så att jag säger alldeles riktigt, att … därför... att resultatförsämringen kan förklaras till en lite större del, det är inte den stora förklaringen, det är inte den dominerande förklaringen, men det är en icke obetydlig andel av förklaringen som ligger i att vi har fått fler nyanlända elever, fick hon till slut fram.
Dessvärre är siffrorna som Skolverket baserat sin djupdykning på äldre än från hösten 2015 med dess stora asyltopp. I Sverige råder dessutom lärarbrist. Det kan bli svårt att täcka upp för andra länders bristande skolsystem. Kanske kan friskolor täcka upp för behovet? Inte om man frågar Malmös tidigare ”starke man” Ilmar Reepalu, som vill sätta stopp för friskolorna.
Ulla Hamilton, VD för Friskolornas riksförbund fanns på plats på Dagens Samhälles lilla scen i Almedalen för att informera om friskolornas framtid. Hamilton, som också är moderat fullmäktigepolitiker i Stockholms stad, nämner Reepaluutredningen, eller Välfärdsutredningen som den egentligen heter och som Socialdemokraterna beslutat att anamma när det gäller den heta potatisen vinster i välfärden.
– Ilmar Reepalu kommer att presentera ett förslag den 1 november, och han har varit tydlig med att det kommer att innebära begränsade möjligheter för friskolor att bedriva vinstgivande verksamhet. Men det finns andra utredningar som också snart presenteras, så läget är lite osäkert och oroligt. Å andra sidan har vi aldrig haft så många elever som går i friskola. Över 130 000 barn står i kö till Internationella Engelska skolans 29 skolor här i Sverige. Ilmar Reepalu är en väldigt ovanlig utredare. Han är inte så mån om att lyssna, han debatterar hellre, sade Hamilton en smula syrligt.
Hon hävdar samtidigt att det är bra kvalitet och fina resultat i friskoleverksamheten samt att friskolor och även vård- och omsorgsföretag har bidragit mycket till utvecklingen av den svenska välfärden.
– Vinstnivåerna i friskolorna ligger runt 4-5 procent. Svenska folket verkar tro att en fjärdedel av skolföretagen har en vinstnivå på 40 procent. De allra flesta av huvudmännen har en eller två skolor. Nu är de oroliga inför framtiden. De är hårt ansatta och kanske blir tveksamma till att investera vidare i verksamheten.
Många småskolor drivs av folk som pantsatt hus och fastigheter samt riskerat den egna ekonomin för att förverkliga en dröm de haft om att starta en skola. I den gruppen finns både tidigare lärare och rektorer, förklarade Hamilton.
Forskning visar att när en friskola etablerar sig på en ort så sätter det press på de kommunala skolorna att satsa på kvalitet och resultat. Hamilton menar att mycket av den kritik som riktas mot friskolor grundar sig i myter och baseras över huvud taget inte på en bild av verkligheten.
Hamilton berättar också om en ny regel som gör det möjligt för friskolor att låta asylsökande ungdomar gå före svenska medborgare i skolkön.
– Från och med den 1 november så är det möjligt att både ta emot nyanlända elever och samtidigt ha en kö. Det blir en balansgång mellan att upprätthålla kvalitet och samtidigt ta emot fler elever. Det handlar ju om skolor som redan har fullt elevantal, sade hon.
Sverige har ett unikt system som gör att skolpengen följer med eleven oavsett skola.
– I andra länder har man elevavgifter eller terminsavgifter och det är förbjudet i Sverige. Jag tycker att det svenska systemet går hand i hand med folkhemstanken. Det här borde Socialdemokraterna vara stolta över. De var ju med på tåget från början, säger Hamilton.
Av slentrian placerar många föräldrar sina barn i den skola som ligger närmast. Men att kunna välja skola innebär också att transporter av elever kan behöva ske med fler skolskjutsar och taxiresor som följd. Ulla Hamilton är ledamot i Taxi Stockholms styrelse, vilket fått en del kommentatorer att dra sina slutsatser.
Svenskt näringsliv har låtit utreda om Ilmar Reepalus väntade förslag är förenligt med Europarätt och även annan lagstiftning här i Sverige.
Ulla Hamilton till sist:
– Dåliga skolor ska inte finnas. Vissa skolor kan behöva stöttning för att ta sig upp till sin normala nivå. Men man bör börja ett sådant räddningsarbete snabbt, så att det inte går så långt som till exempel i Rosengård i Malmö där eleverna flydde till andra skolor för att skolan var så usel. Det fick dessutom pågå under tio-tolv år. Under tiden som Ilmar Reepalu var ansvarig politiker där. Nu utreder han...
Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket, berättar att man gjort en ”djupdykning” i statistiken och kommit fram till att ett stort inflöde av ”nyanlända” visst drar ned skolresultaten. Ett annat seminarium där hon deltog hade den fantasifulla titeln ”Nyanlända möter svensk skola – blir följden innovation?”. Foto: Skolverket[/caption]
– Det vet vi ju inte riktigt, men vi vet var vi kommer i från. Det är från en period av ganska stora resultattapp. Dessutom har skillnaden mellan olika skolor ökat. Så jag hoppas att den svenska skolan är på väg mot bättre tider, sade Anna Ekström från en liten scen i Almedalen utanför en monter som tillhörde tidningen Dagens Samhälle.
Skolverket kom i våras med en rapport som visade på att elever med utländsk bakgrund har större betydelse för sjunkande skolresultat än vad man tidigare medgett.
– Vi gjorde en djupdykning i statistiken och såg att de elever som anlände till Sverige med den stora asylinvandringen i höstas var mycket äldre än vad barn varit som kommit hit tidigare år. Dessutom var det många som kom från länder med väldigt svaga skolsystem, säger Ekström.
När det gäller de dåliga svenska resultatet i Pisaundersökningen som kom 2013 så har Skolverket tidigare sagt att invandrarelevernas betydelse för resultattappet endast har varit marginell. Detta trots att debattörer pekat på att det sunda förnuftet räcker för att konstatera, att elever som kommer från länder utan fungerande skola och där en stor del av befolkningen är analfabeter rimligen inte kan klara proven, dessutom på ett främmande språk.
Nu låter det plötsligt annorlunda. Här börjar Anna Ekström stamma betänkligt när hon bläddrar i sina papper.
– Med den här fördjupade studien ändrade vi ordalydelsen till att istället säga att, eeeh ... nu ska vi se så att jag säger alldeles riktigt, att … därför... att resultatförsämringen kan förklaras till en lite större del, det är inte den stora förklaringen, det är inte den dominerande förklaringen, men det är en icke obetydlig andel av förklaringen som ligger i att vi har fått fler nyanlända elever, fick hon till slut fram.
Dessvärre är siffrorna som Skolverket baserat sin djupdykning på äldre än från hösten 2015 med dess stora asyltopp. I Sverige råder dessutom lärarbrist. Det kan bli svårt att täcka upp för andra länders bristande skolsystem. Kanske kan friskolor täcka upp för behovet? Inte om man frågar Malmös tidigare ”starke man” Ilmar Reepalu, som vill sätta stopp för friskolorna.
Ulla Hamilton, VD för Friskolornas riksförbund fanns på plats på Dagens Samhälles lilla scen i Almedalen för att informera om friskolornas framtid. Hamilton, som också är moderat fullmäktigepolitiker i Stockholms stad, nämner Reepaluutredningen, eller Välfärdsutredningen som den egentligen heter och som Socialdemokraterna beslutat att anamma när det gäller den heta potatisen vinster i välfärden.
– Ilmar Reepalu kommer att presentera ett förslag den 1 november, och han har varit tydlig med att det kommer att innebära begränsade möjligheter för friskolor att bedriva vinstgivande verksamhet. Men det finns andra utredningar som också snart presenteras, så läget är lite osäkert och oroligt. Å andra sidan har vi aldrig haft så många elever som går i friskola. Över 130 000 barn står i kö till Internationella Engelska skolans 29 skolor här i Sverige. Ilmar Reepalu är en väldigt ovanlig utredare. Han är inte så mån om att lyssna, han debatterar hellre, sade Hamilton en smula syrligt.
Hon hävdar samtidigt att det är bra kvalitet och fina resultat i friskoleverksamheten samt att friskolor och även vård- och omsorgsföretag har bidragit mycket till utvecklingen av den svenska välfärden.
– Vinstnivåerna i friskolorna ligger runt 4-5 procent. Svenska folket verkar tro att en fjärdedel av skolföretagen har en vinstnivå på 40 procent. De allra flesta av huvudmännen har en eller två skolor. Nu är de oroliga inför framtiden. De är hårt ansatta och kanske blir tveksamma till att investera vidare i verksamheten.
Många småskolor drivs av folk som pantsatt hus och fastigheter samt riskerat den egna ekonomin för att förverkliga en dröm de haft om att starta en skola. I den gruppen finns både tidigare lärare och rektorer, förklarade Hamilton.
Forskning visar att när en friskola etablerar sig på en ort så sätter det press på de kommunala skolorna att satsa på kvalitet och resultat. Hamilton menar att mycket av den kritik som riktas mot friskolor grundar sig i myter och baseras över huvud taget inte på en bild av verkligheten.
Hamilton berättar också om en ny regel som gör det möjligt för friskolor att låta asylsökande ungdomar gå före svenska medborgare i skolkön.
– Från och med den 1 november så är det möjligt att både ta emot nyanlända elever och samtidigt ha en kö. Det blir en balansgång mellan att upprätthålla kvalitet och samtidigt ta emot fler elever. Det handlar ju om skolor som redan har fullt elevantal, sade hon.
Sverige har ett unikt system som gör att skolpengen följer med eleven oavsett skola.
– I andra länder har man elevavgifter eller terminsavgifter och det är förbjudet i Sverige. Jag tycker att det svenska systemet går hand i hand med folkhemstanken. Det här borde Socialdemokraterna vara stolta över. De var ju med på tåget från början, säger Hamilton.
Av slentrian placerar många föräldrar sina barn i den skola som ligger närmast. Men att kunna välja skola innebär också att transporter av elever kan behöva ske med fler skolskjutsar och taxiresor som följd. Ulla Hamilton är ledamot i Taxi Stockholms styrelse, vilket fått en del kommentatorer att dra sina slutsatser.
Svenskt näringsliv har låtit utreda om Ilmar Reepalus väntade förslag är förenligt med Europarätt och även annan lagstiftning här i Sverige.
Ulla Hamilton till sist:
– Dåliga skolor ska inte finnas. Vissa skolor kan behöva stöttning för att ta sig upp till sin normala nivå. Men man bör börja ett sådant räddningsarbete snabbt, så att det inte går så långt som till exempel i Rosengård i Malmö där eleverna flydde till andra skolor för att skolan var så usel. Det fick dessutom pågå under tio-tolv år. Under tiden som Ilmar Reepalu var ansvarig politiker där. Nu utreder han...