![Image00005]()
Nu har det hänt. Söndagen den 16 juli hände det som inte borde kunna få hända och som många varnat för. En person brann inne i en lägenhetsbrand i det ökända området Gottsunda i södra Uppsala. Polisen hade beordrats att förhålla sig passiv när kriminella ungdomsgäng brände bilar och kastade stenar.
Polischefen Andrew Tomkinson, kommissarie vid Uppsalapolisen, förklarar det med att ett ingripande kunde ha eskalerat bråken. När sedan ett larm kom om rökutveckling i en lägenhet, som inte hade någon koppling till bilbränderna, kunde inte brandkåren komma fram på grund av sabotage och stenkastning från gängen.
Efter en försening för att invänta poliseskort kunde man till slut ta sig fram till lägenheten, men då var det för sent. En man hade omkommit i lägenhetsbranden. En onödig tragedi, tycker många.
Polismän kritiska
Även inom polisen höjs skeptiska röster. En polisman, hundföraren ”Erik”, som var på plats den kvällen, berättar för Upsala Nya Tidning (UNT) att ledningen bestämde sig för att använda sig av en defensiv taktik, det vill säga ingen konfrontation fick ske. Trots att polisen vid ett tidigt skede blev informerade om att en handfull personer förberedde molotovcocktails och bunkrade gatstenar, skedde inget gripande eller bortplockande av stenarna.
Polismannen menar att det fanns resurser. Specialutbildade kravallpoliser, ett antal polishundförare med sina polishundar och polisflyg med helikopter fanns på plats. Han berättar om den frustration och maktlöshet han upplevde när de inte fick tillåtelse att ingripa:
– Jag kliver ur bussen för att sträcka på benen, då kommer det fram en kvinna med gråten i halsen. Hon är helt förstörd över att ligisterna åter igen vandaliserar hennes kvarter. Hur tror ni det känns att stå där rustad som en medeltida riddare och säga till henne att vi inte får ingripa? Tro mig, det svider något vansinnigt i polissjälen.
”Målet var att ingen skulle skadas”
Polischefen Tomkinson försvarar däremot det defensiva tillvägagångssättet och menar att det var det bästa för att ”värna boende och insatspersonal”. Målet var att ingen skulle skadas, varken personal eller någon av dem som brände bilar, kastade sten och molotovcocktails.
– Polisledningen måste även väga in sådant som vilka polisresurser som finns följande dagar om oroligheterna eskalerar till följd av ett handfast ingripande, förklarade han i UNT.Hade det förekommit våldsbrott eller liknande, skulle polisen agerat annorlunda, försäkrar han.
[caption id="attachment_15658" align="alignleft" width="210"]
![brand_210x291]()
Flera bilar tändes på alltmedan polisen passivt tittade på.[/caption]
Polismannen ”Erik” menar dock att polisen gav sig av från området medan allt fler bilar eldades upp, och skickade in dialogpolisen i stället. Dialogpolisen pratade med några av de äldre unga männen, en del med kriminell bakgrund, med stort inflytande över ungdomarna i området, för att få dem att säga till de yngre att sluta elda.
– Motkravet från ungdomarna blir som så många gånger tidigare: inga poliser ska vara i Gottsunda, berättar polismannen.
Han är kritisk till att samhället ”lägger över initiativet till ordning och trygghet på ett antal kriminella unga män. Och accepterar kravet på att inga poliser skall vara i området.”
– Hade jag varit kriminell så hade inte heller jag velat ha polisen i mitt kvarter, tillägger han.
Han menar att det sannolikt blivit konfrontation och till och med personskador på både polis och härjande ungdomar, men han är övertygad om att det sedan hade blivit lugnt ganska fort.
– Det kan inte vara så, att bara för att det finns en risk att det blir stökigt, så blir polisen passiv.
Nya Tider har talat med Jörgen, som varit brandman i över 20 år. Han har tidigare arbetat inom militären och har gjort utlandstjänst. Av rädsla för repressalier kan han inte ställa upp på bild.
– De ansvariga tror att de kan förhandla sig ur det hela genom att lägga sig på rygg och ta på sig skulden för vad kriminella gör. Vilket är helt fel tillvägagångssätt. Vi har att göra med kriminella människor som sätter våra och andra människors liv på spel. Det finns bara en sak som fungerar och det är full kraft tillbaks, säger han.
Det handlar om att människorna i förorterna också måste respektera räddningstjänstens insatser, menar han.
– Vi är en del av samhället precis som de själva. Ger de sig på oss, ger de sig även på sig själva. Konsekvensen kom nu då en man brann inne då räddningstjänsten inte kunde komma fram på grund av ett upplopp.
Hårdare tag?
Chefen för Uppsalas brandförsvar, Anders Ahlström, bekräftar att räddningsinsatsen försenades med 13-15 minuter eftersom man fick invänta poliseskort. När Nya Tider ringer upp berättar han att Räddningstjänsten är förberedda på upploppsliknande situationer och att man ständigt förfinar och justerar sina rutiner. Det har hänt tidigare att man fått göra liknande prioriteringar, när det gällt mindre värdefulla skador eller bränder utan spridningsrisk. Att förseningen skulle ha en sådan tragisk utgång har han inte varit med om.
På frågan om det skulle behövas hårdare tag, svarar han:
– Det är väl mer en polisiär ordningsfråga där jag som brandchef inte kan uttala mig. Men jag tror inte att det är hårdare tag som löser detta. Det är en alldeles för komplex fråga. Det handlar snarare mer om integration och utbildning. Enkla känslomässiga lösningar är inte svaret.
När vi ställer samma fråga till brandmannen Jörgen får vi ett annat svar:
– Absolut! Vi har nått en situation där det är nödvändigt med det. Vattenkanoner och omhändertagande. Eventuellt förflytta gängen när de sätter i gång. Polisen måste sluta avvakta, de måste agera på en gång. Minsta störning mot blåljuspersonal ska det sättas hårt mot, säger han med eftertryck.
Hans åsikt är att gullandet med gängen bara skapar förakt för ordningsmakten och mer stök.
– Våra befäl, chefer och politiker försöker vara kompisar med de kriminella gängen. Det enda som hänt är att gängen tappar respekt för vår uniform och vår insats. De skrattar åt oss för varje gång det kommer ett förslag om bullar, kaffe eller korvgrillning.
”Arga för att polisen grep motorcykeltjuv”
Vad var det då som startade upploppen denna helg? Enligt vittnesuppgifter kände sig dessa ungdomar kränkta, då en av ynglingarna vurpade med sin stulna motorcykel när polisen jagade honom. Ungdomarna menar att en enskild polisman misshandlade motorcykeltjuven, men polisen dementerar detta och säger att tjuven ådrog sig sina skador när han körde omkull.
Det verkar dock kunna inträffa vurpor med stulna motorcyklar även utan polisens medverkan. UNT skriver den 19 juli om en person som omkom i en motorcykelolycka i Gottsunda.
– Det handlar om en singelolycka där föraren saknade hjälm och där motorcykeln var stulen, säger Linda Winge, vid Uppsalapolisen.
Polisledningen ”feg”
Polismännens insatser begränsas ofta av politiska pekpinnar och hänsyn till vad systemmedia skulle kunna skriva om dem. Enligt professorn i kriminologi Leif GW Persson är svensk polis bland de sämsta i världen på att klara upp brott. Som Nya Tider rapporterade i vår granskning för två år sedan (se NyT v.21/2014), då vi visade att enskilda polischefer valt att böja sig för några få vänsterjournalisters krav hellre än att få fast brottslingar.
[caption id="attachment_15656" align="alignnone" width="600"]
![Polisen stannar till vid en folksamling i Gottsunda. En boende filmade det hela från sitt fönster, varpå någon hörs ropa på arabiska ”Sluta filma!”. Tidigare under fredagen den 15 juli hade en brandbomb kastats mot en buss. F]()
Polisen stannar till vid en folksamling i Gottsunda. En boende filmade det hela från sitt fönster, varpå någon hörs ropa på arabiska ”Sluta filma!”. Tidigare under fredagen den 15 juli hade en brandbomb kastats mot en buss.[/caption]
Polisforskaren Stefan Holgersson tillhör en av många som studerat varför svensk polis inte klarar sin uppgift att skydda medborgarna. Hans slutsats är hård – det handlar om feghet. Inte hos poliserna på gatan, utan hos deras chefer. I augusti 2012 presenterade Holgersson sina studier. Han pekade då på ett mönster där polismyndigheten allt oftare ställer sig frågan hur media kommer reagera på om de går ut med viss information, snarare än vad som är bäst för att lösa själva brottet. Bland annat har detta tagit sig uttryck i att man döljer viktiga delar av signalement, eftersom det kan leda till anklagelser om ”rasism”.
Avgörande blir alltså inte att få fatt i en misstänkt och ge brottsoffer upprättelse, utan som Holgersson skriver: ”Det [handlar] om att framstå i bra dager, snarare än om att öka chanserna att lösa brottet.” Rikspolisstyrelsen har till och med tagit fram ett handlingsdirektiv för hur myndigheten ska eftersöka brottslingar utan att berätta hur den eftersökta ser ut. Direktivets enda syfte är att få Polisen att framstå i bättre dager i systemmedia.
Det har också tagit sig uttryck i att man inte ingriper mot gäng som främst består av utomeuropeiska invandrare. Under Nya Tiders bevakning av kravallerna i Husby och Tensta 2013 var polisen också mycket restriktiv med ingripanden mot de härjande gängen. Man fick order om att ”synas”, vilket resulterade i att man åkte omkring i polisbilar med tänd innerbelysning samtidigt som det regnade stenar på dem. De medborgargarden som bildades av laglydiga medborgare som ville hålla vakt i sina, mestadels svenska områden mot skadegörelsen, fick dock en hårdhänt behandling av polisen.