Henrik Melius, verksamhetsledare på Spiritus Mundi.Foto: Spiritus Mundi[/caption] Nya Tider har besökt frivilliga som slåss mot terrorarmén sida vid sida med kurder i Syrien (se NyT v.23/2016). Dessa vill göra något mot den avskyvärda terror som dödar, lemlästar och förslavar civila. De är dock inga fanatiker, utan inser faran och har noga övervägt nyttan med att göra en insats mot risken att själv bli dödad. Att få någon att låta bli att osjälviskt riskera livet för att skydda alla oss andra är troligen mycket lättare än att få en fanatisk islamist som vill mörda och plundra att komma på andra tankar. Spiritus mundi beskriver sig som en NGO, det vill säga en ickestatlig organisation, vars syfte är att ”skapa nya mötesplatser för människor från olika kulturer och sociala förhållanden, bland annat med hjälp av kreativa uttryck”. Under samtalet argumenterade Melius även för att vi alla kan bli islamiska terrorister. – Vi glömmer att vända blicken inåt, vi måste komma bort från vi och de, IS är lika mycket vi. Det är en mänsklig faktor som glöms bort. Radikalisering kan drabba oss alla. Vi på Spiritus Mundi vill att man börjar arbetet innan etiketterna satts på dem som radikaliseras. Att sätta etiketter polariserar mer än det hjälper. Trots att terrordåden i Europa avlöser varandra och forskare fruktar att det förr eller senare kommer att inträffa något innanför Sveriges gränser – igen och denna gång med många flera döda än med Taimour Abdulwahab i Stockholm 11 december 2010 – var det ytterst få av debattörerna i Almedalen som vågade ta upp just problemet islamism. I stället talade man brett om ”våldsbejakande extremism” eller började uppräkningen med ”högerextremt och rasistiskt” våld. Anna Carlstedt, ordförande för Röda Korset, menade att det inte handlar om en enda religion – utan att ens säga vilken: – Den nationella samordnaren [Mona Sahlin] frågade Röda Korset om vi kunde ha en stödtelefon för närstående som är oroliga för att någon ska ansluta sig till någon våldsbejakande organisation. Det är från vänster till höger och flera olika religioner. Många har på något konstigt sätt fått för sig att det här skulle vara kopplat till en enda religion. Så är det ju inte, det finns ju överallt. Vi förmedlar kontakter till externa personer som kan bistå. Kommuner som kommit långt, någon imam som kan vägleda och så vidare. Vi är förvånade att många kommuner inte har en aning om hur de ska hantera detta. [caption id="attachment_15752" align="alignleft" width="183"]
Mohamed Temsamani, ansvarig för tro- och medlemsorganisationer på studieförbundet Ibn Rushd. Han är även miljöpartistisk politiker i Solna. Stillbild ur SVT[/caption]
Att så få ville säga rakt ut vilken religion det är man diskuterade framstod som extra märkligt då seminariet hölls med utgångspunkt i Segerstedtinstitutets senaste rapport Mellan det angelägna och det svårfångade, en studie av pågående utvecklingsarbete för att förhindra att unga människor rekryteras till miljöer som utövar våld i islams namn.
Den som faktiskt gick rakt på sak var Mohamed Temsamani från studieförbundet Ibn Rushd, ett muslimskt studieförbund som säger sig arbeta med demokratiutbildning.
– Många som radikaliseras och vill ansluta sig gör det under en väldigt kort process. Ena månaden säljer de droger i förorten och den andra ska de slåss för islam. Det är ju helt galet. Men folk har rest från Sverige för att kriga tidigare också. På 80-talet var det många som ville till Afghanistan och slåss mot de sovjetiska ockupationsstyrkorna. Men det var liksom annorlunda, då slogs man på USA:s sida.
Under 90-talet var det inbördeskrig i Algeriet. Sedan kom al-Qaida och nu IS. Så vi inom muslimska organisationer har lång erfarenhet av den här typen av problematik. Dessvärre jobbar vi i motvind eftersom vi till största delen måste försvara vår verksamhet, för folk tror inte att vi vill Sveriges bästa, en del tror till och med att vi är terrorister vi också.
På Segerstedtinstitutet i Göteborg, vars fokus är ”våldsutövande ideologier och strukturer samt rasistiska organisationer”, definieras extremism som åsikter som inte ”accepterar en demokratisk samhällsordning”.