![]()
När Germund Hesslow, professor i neurofysiologi skulle hålla i kursen ”Arv och miljö” på läkarprogrammet, lyckades han reta upp en del studenter när han redogjorde för forskning som visar att det finns skillnader mellan könen som är biologiskt betingade och som inte kan förklaras med sociala konstruktioner. Det studenterna främst hade reagerat på var att Hesslows undervisning inte följde det i samhället ”vedertagna” genusvetenskapliga synsättet, skriver stiftelsen Academic Rights Watch som har granskat fallet. En kvinnlig student som inte ens hade besökt föreläsningarna skrev ett argt mail till en annan lärare vid läkarprogrammet i Lund.
”Ger uttryck för Hesslows egna personliga, antifeministiska agenda,”
Den upprörda studenten hade av tidigare studenter fått kunskap om att det hade framförts klagomål på kursen på grund av att professorn hade låtit sin egen ”antifeministiska agenda” lysa igenom. Dessutom ansåg studenten att en ny lärare borde undervisa på kursen eftersom varken biologiska skillnader mellan män och kvinnor, eller genusteori tillhörde professor Hesslows expertområden. Den kvinnliga studenten hade hellre sett att föreläsningen berörde frågor såsom ”hur kvinnor i århundraden könsstympats, tvångssteriliserats, lobotomerats och tvångsvårdats i den medicinska vetenskapens namn” i stället för att belysa att kvinnor är ”sexuellt försiktiga på grund av biologin”, vilket studenten menade att Hesslow hade hävdat. ”Hur går den här sortens föreläsning ihop med det genusperspektiv utbildningen skall ha”, frågar den kränkta studenten.
Läraren som mottog mailet uppmanade studenten att själv faktiskt besöka föreläsningen för att på så sätt kunna bilda sig en egen uppfattning. Studenten, som lydde lärarens råd, återkom i ett nytt mail där hon skriver att hon, efter att ha besökt Hesslows föreläsningar, bara har fått sina farhågor bekräftade och att hon nu undrar hur kursledningen och universitetet ställer sig.
Kallad till ledningsgruppsmöte och anmodad till avståndstagande
När ärendet nådde ordföranden för Programnämnden för läkarutbildning, Christer Larsson, kallade han professor Hesslow till ett möte samt anmodade honom i ett mail att ta avstånd från två formuleringar som han skall ha använt sig av. Hesslow skulle ha sagt att han anser det vara en definitionsfråga huruvida transsexualism är en sexuell läggning samt uttalat att ”homosexuella kvinnor har en manlig sexuell inriktning”. ”Om du håller med om att de två påstående som jag nämnde ovan är olyckligt formulerade så skriv det och säg att det var ett misstag eller en lapsus att du använde dem (om du använde dem) och att du skall tänka på detta i framtiden”, skriver Larsson. Någon saklig grund varför påståendena skulle vara osanna framför dock inte Larsson enligt Academic Rights Watch.
Gav svar på tal
Professor Hesslow gav dock svar på tal och vägrade att be om ursäkt för sina formuleringar. I sitt långa svar till Christer Larsson, bemöter Hesslow bland annat kritik från en student som menar att Hesslow på lektionerna driver en egen politisk agenda där han avfärdar genusvetenskap som icke-vetenskaplig:
Det är ett missförstånd att detta skulle vara uttryck för en politisk agenda, skriver Hesslow. ”Poängen är just att förklara för studenter som kanske tror att det mot mina påståenden finns vetenskapliga resultat som pekar i en annan riktning och som jag förtiger. Det är då viktigt att förstå att det är ideologi, politik och fördomar som ligger bakom den konventionella uppfattningen, inte vetenskap. I den mån jag har en ’agenda’, gäller denna ett försvar för en vetenskaplighet som jag anser bör genomsyra arbetet på ett universitet.”
Biologin anses vara ”extrem”
Hesslows svar visar på det faktum att vi i Sverige i dag har ett ideologiskt och politiskt läge som gör att en ståndpunkt grundad i empirisk biologi och evolutionsteori framstår som extrem samtidigt som genusvetenskap och andra inriktningar som hävdar att biologin har en underordnad roll, anses vara normala. Det är inte konstigt om studenter blir förvirrade när en föreläsning inte underordnar sig det genusvetenskapliga synsättet, skriver Academic Rights Watch.
Inte första gången i Lund
Det är dock inte första gången som Lunds universitet är på tapeten vad gäller studenter som är missnöjda med utbildningens genusperspektiv. Nyligen krävde några studenter könskvoterad kurslitteratur på en kurs. Litteraturlistan skulle enligt studenterna innehålla lika många kvinnliga som manliga författare. Läraren valde till slut att ställa in kursen.
Även Ann Heberlein, doktor i etik och författare samt tidigare lektor vid Lunds universitet, har fått uppleva hur föreläsningar som berör biologiska könsskillnader allt mer kom att uppfattas som kontroversiella av studenter.
”Under mina år som lektor vid Lunds Universitet bävade jag allt mer för att hålla två av mina föreläsningar. Den ena var föreläsningen om omsorgsetik på a-kursen i tros- och livsåskådningsvetenskap och den andra var föreläsningen om män, kvinnor och våld på kursen ’Det onda och de onda’. Jag ansvarade för båda kurserna i många år, och upplevde – till min förvåning – att nämnda föreläsningar uppfattades som kontroversiella i stigande grad. Föreläsningarna om omsorgsetik samt män, kvinnor och våld innehöll nämligen stoff som uppfattades som stötande av en del studenter”, skriver Heberlein på debattsajten Ledarsidorna.
Heberlein beskriver hur det ibland kunde ”bli stopp” redan vid indelningen av könen i man respektive kvinna, såsom när hon höll i föreläsningen om män, kvinnor och våld vilken berörde det faktum att män är överrepresenterade i brottsstatistiken.
”Under senare år fanns det alltid, på varje kurs, en student som kände sig manad att ifrågasätta ’idén’ om ’binära kön’ som ’exkluderande’. Tålmodigt försökte jag förklara att det är så här brottsstatistiken ser ut – den redogör för mäns respektive kvinnors brottslighet. Något tredje alternativ medges icke i BRÅ:s statistik. ’Men har någon frågat vilket kön de definierar sig som?’ invände en student sista gången jag höll föreläsningen.”
Studentinflytandet har gått över styr
”Hur blev det så här? Hur blev det kontroversiellt att redogöra för biologiska skillnader mellan könen”, frågar sig Heberlein som menar att lättstötta studenters politiska agenda inte skall tillåtas påverka undervisningen på universitetet. Den som studerar på universitetet måste klara av att ta in information, teorier och resonemang som inte ligger i linje med deras egen uppfattning, skriver Heberlein.
Academic Rights Watch ställer frågan vem som i framtiden överhuvudtaget kommer vilja föreläsa om saker som kan uppfattas som kontroversiella i något läger, om det kan leda till att man blir föremål för utredning. Farhågor finns således att denna typ av studentaktivism riskerar att begränsa den akademiska friheten och den konsekvensneutrala forskningen vid landets universitet och högskolor.
