![]()
Genom sin Facebooksida och sin sajt doku.nu så presenterar de sina analyser och avslöjanden. Behovet av denna typ av aktiviteter motiverar de med att det i nuläget finns kopplingar mellan IS, vissa terrorattentat och olika nätverk i Sverige. Att dessa nätverk dessutom delvis finansieras med svenska skattemedel finner Doku häpnadsväckande och oacceptabelt.
Syftet är att kasta ljus över dessa nätverk i Sverige och deras ideologiska bas. Detta skall uppnås genom avslöjanden på Facebook och på hemsidan, samt föreläsnings- och utbildningsverksamhet. Det är inte bara våld och terroristdåd som är problemet anser Doku, utan även det vardagsförtryck som utövas i många områden i Sverige. Antalet anhängare av olika jihadistiska ideologier beräknas ha tiodubblats de senaste tio åren, men det finns trots detta väldigt lite granskning och kunskap om dessa miljöer. Ett delmål är alltså att skapa en digital kunskapsbank som skall kunna användas av journalister, studenter, lärare och forskare. Till skillnad från många islamistiska organisationer så uppbär Doku inget stöd från staten, varför de för tillfället är beroende av donationer för sin verksamhet.
Deras granskningar har hittills visat på IS-finansiering via en hawalabank i Göteborg och den svenske IS-terroristen Michael Skråmos återupptagna propagandaverksamhet. Hawala betyder ”överföring” på arabiska och är ett informellt banksystem som uppstod på 700-talet längs Sidenvägen för att skydda arabiska och muslimska köpmän mot stöld och rån. Pengar överförs inte fysiskt, utan genom förtroendeband inom systemet. Det vill säga att en insättning hos en hawalahandlare i Göteborg kan tas ut hos en annan handlare som tillhör samma nätverk i Mellanöstern. Skulden mellan handlaren i Göteborg och den i Mellanöstern regleras senare med andra transaktioner och/eller andra handlare i samma nätverk.
Gällande finansieringen av IS så har Försvarshögskolans terrorexpert Magnus Ranstorp uttalat sig till Doku. Han har påvisat att överföringar har förekommit från Sverige till IS, genom användandet av hawalabanker i Sverige. Det rör sig i regel om små summor åt gången, men sammantaget blir det betydande volymer menar han.
– I de här miljöerna finns det hur mycket pengar som helst. Det blottlägger att vi har rätt så stora brister i våra tillsynsorgan. Och just hawala är en av de svåraste verksamheterna att komma åt för det är så informellt. Men det kan också handla om pengar som skall användas i så kallat humanitärt syfte men som skickas till terrorgrupper. Även inom ramarna för 90-konton finns det inte tillräckliga kontrollmekanismer. Det behöver myndigheterna tänka till kring och uppmärksamma.
I det aktuella fallet som Doku har uppmärksammat så är det den utpekade IS-koordinatorn Waleed Ahmed Zein i Kenya som har fått en överföring från Göteborg. Zein är klassad som en ”Specially Designated Global Terrorist” av det amerikanska Finansdepartementet. Personen som gjorde överföringen i Sverige ingår i nätverket kring den svenske IS-terroristen Michael Skråmo och SFM, Sveriges Förenade Muslimer, varför det finns en misstanke om att pengarna är ämnade åt honom. Mannen själv hävdar att han har gjort insättningen åt en vän som han inte vill namnge, och att han sålunda inte vet vem pengarna var ämnade för. Magnus Ranstorp hävdar att mannen i fråga inte är trovärdig i sina svar till Doku, och att han med största sannolikhet agerar ”målvakt” åt någon annan.
Michael Skråmo konverterade till islam runt 2005 och bosatte sig i IS huvudstad Raqqa 2014 med sin fru Amanda, sin svärmor och parets barn. Svärmodern återvände till Sverige 2016, men menar att kalifatet var ett fantastiskt bra ställe att leva på. Hon återvände bara på grund av bomberna och av rädsla för sina yngre barns säkerhet. Hon hävdar också att Skråmo inte var någon terrorist bara för att han deltog i striderna – det var bara för att skydda sin familj.
– Han bryr sig om muslimerna. Han är en bra man, han tar hand om allting. Om en muslim försvarar sig själv är han en terrorist, men vilka är det egentligen som attackerar de muslimska länderna? frågade hon retoriskt.
Skråmo försökte redan i somras återuppta sin propagandaverksamhet riktad mot Sverige, men förutom ett inledande anförande så har det varit tyst. Den 22 augusti skrev han på sitt Telegramkonto att han har varit sjuk, och har haft mycket jobb.