![]()
Det var flera stolar som stod tomma i en rad skolor i Göteborg då höstterminen startade, särskilt i de stadsdelar som domineras av muslimska invandrare. Mycket snart stod det klart att minst nio minderåriga flickor inte återkommit efter sommarlovet. Nu befarar sociala myndigheter i Göteborg samt polisen att de har blivit bortgifta mot sin vilja. Kommunen håller fortfarande på att kartlägga hur många som de facto saknas i skolorna, men det handlar alltså hittills om minst nio skolflickor. Detta rapporterar bland annat Sveriges Radio och Göteborgs-Posten den 10 oktober. Men antalet flickor som kan ha gifts bort i sina föräldrars hemländer kan alltså vara högre än så.
Gifts ofta bort under sommarlovet
Det är ett välkänt problem att det är många minderåriga flickor från muslimska familjer som inte ser fram emot sommarloven. Då brukar ofta familjerna åka på semester till föräldrarnas ursprungsländer, samma länder de tidigare alltså sett sig tvungna att fly ifrån. Inte sällan gifts då flickor bort och blir kvar i föräldrarnas ursprungsländer, och det är i praktiken ofta svårt att få dem tillbaka till Sverige och svensk skola. Detta beror på att Sverige saknar utlämningsavtal med många länder i Mellanöstern.
Påstådd kraftsamling mot barnäktenskap och hedersrelaterat förtryck
Sveriges Radio rapporterar att Göteborgs stad i våras inledde en ”kraftsamling” för att motverka barnäktenskap och hedersrelaterat förtryck i bland annat skolorna. Kraftsamlingen gick ut på att sociala myndigheter nu skall begära in rapporter från varenda skola och förskola i kommunen för att få fram uppgifter om några elever skulle saknas vid terminsstarten. Inte oväntat var det i de muslimskt dominerade stadsdelarna som problemet med tomma stolar skulle visa sig vara som störst. En samordnare mot hedersrelaterat förtryck har också anställts av kommunen, och det som nu hänt är att det har gjorts orosanmälningar från berörda skolor till sociala myndigheter, som i sin tur har polisanmält de misstänkta barnäktenskapen, men när det kommer till kritan är det som sagt mycket svårt att få hem bortgifta flickor om de väl åkt till föräldrarnas ursprungsländer.
Hedersförtryck går ner i åldrarna
En av de skolrektorer som Sveriges Radio intervjuade var Helena Kollberg vid Vättnedalsskolan i Göteborgsstadsdelen Tynnered. I slutet av april uppmärksammades det i flera medier att hon sade sig vilja ”ta tag” i problemet med ett ökat hedersförtryck som hon såg hade spritt sig bland skolelever, inte bara bland tonåringar utan även bland elever i låg- och mellanstadiet. Det kunde handla om att eleverna övervakade att deras kamrater åt ”rätt” sorts mat, att de inte klädde sig för icke-muslimskt och att de inte visade sig nakna i skolduschen.
”En mjuk dialog är bäst”
Nu när det handlar om problemet med misstänkt bortgifta skolflickor säger Helena Kollberg till Sveriges Radio att hon tror på en ”mjuk” och ”förstående” dialog med de muslimska föräldrarna. Hon säger till Sveriges Radios reporter att man måste visa förståelse för muslimska föräldrars mer traditionalistiska familjevärderingar och hederstänk, samtidigt som det är viktigt att poängtera mänskliga rättigheter och barnkonventionen i dialogen med föräldrarna.
Bekräftar sin uppfattning för Nya Tider
När Nya Tider når Helena Kollberg bekräftar hon exakt samma uppfattning om att sättet att komma tillrätta med hedersförtryck och bortgifte är att ha en varsam dialog med invandrarföräldrar.
– Ja, varför skulle jag ha en uppfattning i Sveriges Radio och en annan med er?
NyT: Du sade att du vill informera föräldrarna om mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Blir inte det väl akademiskt?
– Nej, verkligen inte.
Flyr fråga om assimilering
När Nya Tider mot slutet av samtalet ställer frågan om det inte vore mer verkningsfullt med en rak och otvetydig information till föräldrarna om vad det är som gäller i Sverige, blir detta uppenbarligen känsligt för Helena Kollberg.
– Det är en svår balansgång det här, och man vill inte heller kränka deras religion. Ingen vill ju bli kallad för rasist av föräldrarna.
NyT: Men är det inte bättre att kräva en tydlig assimilering till det svenska samhället för att minimera riskerna för hedersförtryck och bortgifte? Väger inte skolflickornas hälsa tyngre än så?
Denna fråga får dock inget svar, utan en påslängd telefonlur.
