Åtalad för att ha sagt ”negeråklagare” friad

I samband med den internationella kvinnodagen 2014 anföll en stor grupp maskerade och beväpnade vänsterextremister en mindre grupp med nationalister i Malmö, något som felaktigt rapporterats om som ett ”nazistiskt anfall mot feminister” i samtliga svenska massmedier. I händelsen, där de cirka trettio vänsterextremisterna misslyckades med sitt överfall, blev bland annat den våldsförespråkande Showan Shattack, som sedan kom att hjälteförklaras av etablissemanget, allvarligt skadad. I tingsrätten dömdes Andreas Carlsson först till fängelse i tre år för två fall av grov misshandel mot två av vänsterextremisterna. Fallet överklagades och i hovrätten blev han sedan friad då man konstaterade att han försvarat sig själv och sina kamrater och att det våld han brukat var inom lagens gränser.

Sade ”Negeråklagare” – åtalades

Andreas kunde andas fri luft igen den 10 oktober 2016. Han skulle även komma att tilldömas ett skadestånd på 300 000 kronor för tiden han suttit häktad trots att han var oskyldig. Bara timmar efter att han blev friad och släppt från häktet i Malmö där han suttit i hela sju månader blev han uppringd av det dåvarande radioprogrammet Motgift som genomförde en intervju med honom. (Intervjun kan ni höra här) Under programmet där han pratade om sina upplevelser och tankar kring det hela sade han: ”när åklagaren fick tag i det, ja (skratt) en negeråklagare men det är en parentes, gick hon bärsärkagång och givetvis så var allting vårt fel”. Åklagaren nämndes aldrig vid namn och för att ta reda på vem det var som åsyftades var lyssnaren tvungna att själva söka upp informationen. Men någon berättade om programmet för åklagarmyndigheten i Malmö och det var genom sin chef som åklagaren, Neela Frisell, fick veta om intervjun och det var även chefen som gjorde en polisanmälan.

Myndighetsmissbruk

I vanliga fall så skall förtalsbrott vara målsägandebrott, det vill säga att den som känner sig kränkt anmäler och driver ärendet genom att väcka enskilt åtal. Men om man då inte vinner målet får man även stå för rättegångskostnaderna vilket kan uppgå till åtskilliga tiotusentals eller till och med hundratusentals kronor. I strid med Åklagarmyndighetens egna riktlinjer valde vice chefsåklagare Åsa Adolfsson då istället att försöka driva fallet som grovt förtal. Till skillnad från andra fall där olika individer kallats för ”neger”, ofta i samband med andra nedsättande och klart negativa ord, som alla drivits som vanliga förtalsbrott menade Adolfsson att brottet skulle bedömas som grovt: ”... eftersom uppgiften genom sitt innehåll anspelande på målsägandens hudfärg, nationella eller etniska ursprung, den omfattning i vilken uppgiften blivit spridd och att missaktningen var riktad mot en person som vidtagit åtgärder i sin myndighetsutövning”, som hon skrev i stämningsansökan.

Judisk advokat, stolt över att vara jude – blir kränkt av att kallas för judeadvokat

Under rättegången var det en advokat som påtalade att han var jude och verkade stolt över detta, eftersom han framhävde sin etnicitet så märkbart. Men samtidigt försökte han mena på att det skulle vara ”mycket kränkande” att bli kallad för ”judeadvokat” i nästa andetag när han argumenterade för att ”negeråklagare” skulle vara kränkande. Vi ställde frågan till Andreas kring om hur främmande folkslag kan vara både stolta över sin etnicitet och samtidigt kända sig ”kränkta” över att andra människor uppmärksammar densamma eftersom det är svårt att se hur en svensk skulle kunna bli kränkt av att till exempel kallas för ”svenskadvokat”. – Minoriteter har getts tolkningsföreträde i Sverige, konstaterar han. De är stolta när det ligger i deras intresse och samtidigt känner sig kränkta när det kan ge dem fördelar. Balansen är ytterst skev och i slutändan är det alltid den svenske mannen som utmålas som skurken idag, vare sig han försöker göra rätt eller fel, säger Andreas Carlsson

Friad i tingsrätten, dömd i massmedier

Åklagarsidan förlorade dock fallet i tingsrätten, något som i juristkretsar kommenterats som en självklar dom givet åtalet och omständigheterna. Förtal innebär att man säger något om en person som gör att den personen blir missaktad av sin omgivning. Med andra ord skall uttalandet göra att personer i omgivningen får en negativ uppfattning om den som utpekas. Man motiverar den friande domen med att det ”I dagens samhälle inte finns någon allmän uppfattning med innebörden att färgade personer skulle vara mindre värda eller klandervärda. Det är snarare den som använder uttryck som ’negeråklagare’ som med all rätt blir missaktad av omgivningen, än den som blir betecknad på det sättet” säger chefsrådmannen Thed Adelswärd. NyT: Har du känt dig missaktad av din omgivning för att du använde det ordet för att beskriva en åklagare? – Inte ett dugg faktiskt. De personer som eventuellt skulle missakta mig för språkbruket är inga personer jag vill ha i min bekantskapskrets ändå. Så med lite tur så slipper jag godhetsknarkare och värdegrundsdrönare i min vardag framöver. NyT: Du hängs ut med namn och bild i flera massmedier, trots att du friats, och kallas på många håll för ”nazisten” i samband med detta. Samtidigt så rapporterar dessa medier felaktigt om händelserna vid Möllan - allt i syftet att försöka få dig att verka klandervärd. Är detta något som du funderat på att anmäla? – Jo, jag ser det absolut som förtal. Problemet är att sådana ärenden måste man själv driva och vid en förlust i rättegången blir det en stor ekonomisk smäll, som jag inte kan ta. Det var också anledningen till varför åklagarkammaren drev senaste åtalet mot mig som grovt förtal, vid grova brott så kan det drivas av en åklagarkammare och skattebetalarna får bekosta rättegångskostnaderna istället, säger Andreas.

Lättad känsla

Om den friande domen säger Andreas att det känns lättande. Han menar att det fanns ett stort intresse att få honom fälld och att varken stat eller gammelmedia hade tagit honom i försvar vid en rättsvidrig fällande dom. Samtidigt spekuleras det i att fallet kan överklagas och två av nämndemännen ville få honom fälld. Det är något som oroar Andreas. – Det pekar tydligt på de allvarliga brister som finns inom Sveriges tingsrätter idag. Politiskt tillsatta nämndemän utan juridisk utbildning har makten att fria eller fälla personer i politiska rättegångar, säger han. – En av dessa, Surra Al Sakban, är en miljöpartist vars opartiskhet kan ifrågasättas. I sitt uttalande till varför jag borde blivit dömd uttrycks bland annat att ”vad som är känt om Andreas Karlssons åsikter i andra sammanhang” skall ligga mig till last. Detta rimmar ytterst illa med en av grundpelarna i vårt samhälle, nämligen ”likhet inför lagen”, vilket för övrigt är en mänsklig rättighet.

Fallet kan öppna upp en Pandoras ask

Om fallet överklagas kommer det eventuellt att drivas som ett Hets Mot Folkgrupp-åtal, något som vid en fällande dom i Hovrätten i sådana fall kommer att öppna upp för att åtala alla svenskar som använder ord, även neutralt, för att beskriva folkgrupper. Ordet ”neger” som ännu är lagligt att använda skulle då kunna bli olagligt i Sverige, oavsett sammanhang. Om det däremot drivs vidare som ett förtalsbrott kan det bli ännu värre. Ett möjligt scenario skulle då kunna vara att ett våldtäktsoffer som i sociala medier skriver att hon blev våldtagen av en ”negertaxichafför” eller en ”neger”, skulle kunna åtalas och dömas för förtal om förövaren senare åker fast. Då kan man få reda på dennes identitet genom lite eftersökningar som i fallet med ”negeråklagaren” och då skulle förövaren kunna bli ”kränkt” och våldtäktsoffret skadeståndsskyldigt.