Ensamkommande skapar problem: Tynger socialtjänst, polis och pensionsmyndighet

Gruppen ”ensamkommande flyktingbarn”, huvudsakligen yngre afghanska män, slog ett nytt dystert rekord 2015 med runt 35 000 personer. Det är det överlägset högsta antalet bland Europas länder, inte bara sett till Sveriges lilla befolkning, utan även i absoluta tal. Det motsvarar 40 procent av alla som sökte asyl i EU ur denna grupp och kan jämföras med land nummer två, Tyskland, som tog emot drygt 14 000. Anders Rydén, en av Migrationsverkets landanalytiker, säger på verkets hemsida: – Vissa byar i Afghanistan mer eller mindre töms på lite äldre pojkar och unga män. Enligt Migrationsverket säger runt hälften av de ensamkommande själva att de har bott i Iran i flera år innan de sökte sig till Sverige. Även om inflödet har minskat under den första halvan av detta år, belastar tidigare års kullar såväl socialtjänst som polis i kommunerna och, något paradoxalt, Pensionsmyndigheten.

Var tredje pojke i Uppsala ”ensamkommande”

En av alla kommuner som har drabbats hårt är Uppsala, där det nu bor runt 1 300 ur gruppen ensamkommande, varav de flesta säger sig vara runt 15-17 år. Enligt Statistiska centralbyrån finns cirka 6 000 invånare i åldersspannet [caption id="attachment_16363" align="alignleft" width="350"] Över 90 procent av de ensamkommande ”barnen” är män, de flesta från Afghanistan. Foto: Ensamkommandes förening[/caption] 15-17 år i Uppsala, förutom de ensamkommande som kom i slutet av förra året och för det mesta inte hunnit bli bokförda i kommunen. Det innebär att var sjätte 15-17-åring i Uppsala är ensamkommande. Ser man till män är det ännu fler, då 90 procent i genomsnitt av de ensamkommande är unga män. De utgör i dag 27 procent av alla unga män i åldersintervallet. Även om systemmedier uppfordrat polisen att ”inte misstänkliggöra en hel grupp”, som Göteborgs-Posten gjorde efter att polisen sagt att ”7-8 killar tillhörande gruppen ensamkommande barn” utsatt flickor för sexuella ofredanden på festivalen Putte i Parken i Karlstad, så har olika aktörer som arbetar med gruppen under längre tid försökt slå larm om narkotikaanvändning, kriminalitet och gängbildning. I Uppsala anser man sig fortfarande behöva anställa fler socialsekreterare och Uppsalapolisens ungdomsrotel kunde konstatera att bland alla misstänkta i deras pågående utredningar var en tredjedel ensamkommande. För Upsala Nya Tidning berättade Uppsalapolisens presstalesman Christer Nordström att de numera får lägga stora resurser på att rycka ut för att utreda bråk, stölder och rån i stadens cent­rala delar.

40 procent använder knark

Afghanistan har med god marginal blivit världens största opiumproducent efter att landet ockuperades av amerikansk militär år 2001. I dag står man för 90 procent av världens heroin, från det att odling av opium­vallmon var helt förbjuden under talibanerna. I Afghanistan använder många opium dagligen för att orka arbeta längre eller lindra smärta. Även barn får opium för att sova eller när de blir sjuka. Enligt en internationell forsknings­studie använder 11 procent av befolkningen i Afghanistan regelbundet opium. – Det är en gammal tradition, något av en religion i vissa områden, sade doktor Mohamed Daoud Rated, ansvarig för ett avvänjningscenter i Afghanistan, till den amerikanska tv-kanalen CNN. [caption id="attachment_16364" align="alignleft" width="300"] Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson med två ensamkommande barn. Foto: Ensamkommandes förening[/caption] Många afghaner som kommer till Sverige har varit opiummissbrukare hela livet. Enligt en rapport från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet från 2014 beräknas 40 procent av de ensamkommande pojkarna använda narkotika i Sverige, vilket kan jämföras med 13 procent av pojkar totalt i samma åldersgrupp. För Sveriges Radio den 11 april i år berättade en polis: – Ja, vi inom polisen vet att det förekommer droger på boendena. Vi har varit inne på ett antal boenden. Man kan känna haschlukten ganska snabbt. Jag vill inte anklaga personalen på boendena på HVB-hemmen. Vi vet att personalen har en svår arbetssituation. Förutom hasch och opium uppges också narkotikaklassade läkemedel som bensodiazipiner och tramadol användas. Även om många kommer till Sverige som missbrukare är det också många som påbörjar eller ökar sin narkotikaanvändning när de flyttat in på något HVB-hem.

Rätt till efterlevandestöd utan beviskrav

Dessa ensamkommande har också rätt till så kallat efterlevandestöd om deras föräldrar antas vara döda. En dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2013 sänkte beviskraven kraftigt för att erhålla detta stöd, så att det numera endast krävs att den sökande själv intygar att en eller båda föräldrarna är döda. Före domen beviljades var femte ansökan, efter domen sker det i nio av tio fall. Stödet uppgår till mellan 1 500 och 3 000 kronor i månaden, som längst till att personen fyller 20 år, och kan dessutom beviljas retroaktivt två år tillbaka i tiden, vilket då kan ge en engångssumma på 70 000 kronor. För Pensionsmyndigheten innebär det stora antalet ensamkommande och denna vägledande dom att prognosen för utbetalningar har skrivits upp kraftigt. Under 2015 beviljades 10 000 personer detta efterlevandestöd, vilket nu beräknas öka till 31 600 år 2020. Kostnaderna går då från 200 miljoner kronor per år till 770 miljoner. Tidigare i år sade Sonila Ylini­emi på Pensionsmyndigheten till TV4 angående de låga beviskraven: – Jag tror inte att det finns incitament att missbruka förmånen. På frågan varför det inte skulle finnas blev svaret: – Därför att barn som skyddas i landet ska ha trygghet.

Kommunerna riskerar miljardsmäll

I juni i år signalerade regeringen också att den kraftigt vill sänka den ersättning som utgår till kommuner för mottagande av ensamkommande. I år väntas den summan uppgå till 28 miljarder kronor, enligt en prognos från Migrationsverket. Ersättningen är för närvarande 1 900 kronor per person och dygn, men ska från och med den 1 januari 2017 bli 1 350. Regeringen hävdar att sänkningen syftar till att uppmuntra kommunerna att hitta billigare lösning än de personaltäta och dyra HVB-hemmen. För kommunerna är det dock ett problem att många av dem sitter fast i långa kontrakt med sådana hem och därför riskerar stora ekonomiska problem från och med nästa år.