Mobbning och trakasserier på kvinnodominerad feministisk myndighet

vNya Tider har tagit del av den interna utredning som företagshälsovården Avonova genomfört på Jämställdhetsmyndigheten. 45 personer, vilket är 78 procent av de anställda, har deltagit i undersökningen. Av de svarande är fyra av fem kvinnor. Utredningen visar på allvarliga brister i arbetsmiljön på den feministiska och kvinnodominerade myndigheten. ● Över hälften av personalen har sömnproblem relaterat till jobbet och riskerar stressrelaterad utmattning (utbrändhet). ● Över 70 procent befinner sig i riskzonen för ohälsa. ● Mobbning och trakasserier är vanligt förekommande. Hälften av de tillfrågade säger att det förekommer mobbning på myndigheten. Nästan var femte svarar att de själva utsatts för mobbning. ● 78 procent svarar nej på frågan om det finns rutiner för att hantera mobbningen. ● 22 procent har samarbetssvårigheter med sina kollegor. ● Många anställda riskerar ohälsa kopplat till det dåliga ledarskapet. Omkring 40 procent av alla svarande svarar att ledarskapet varken är uppmuntrande eller rättvist. Avonova uppmanar nu myndigheten att ta tag i mobbningen och trakasserierna. ”Mätningen visar på stressproblematik som behöver adresseras. Låt inte resultaten bero – agera”, avslutar Avonova rapporten. Jämställdhetsmyndigheten invigdes den 1 januari 2018 av Sveriges första ”feministiska” regering och dess syfte är att bidra till att genomföra dess jämställdhetspolitik. Inte minst ska man agera föredöme och se till att modellen införs på alla andra myndigheter, bland annat genom projektet Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM) som kostar 26 miljoner enligt devisen ”ökad jämställdhet bidrar till ökad kvalitet”.

Kvinnor blir mobbade av kvinnliga chefer

För beteendevetare kommer dock inte resultatet från den kvinnodominerade myndigheten som en överraskning. Forskning ger vid handen att mobbningen på myndigheten i själva verket kan bero på att kvinnliga chefer behandlar andra kvinnor illa. Fenomenet har ända sedan 1970-talet varit känt som ”Queen bee syndrome” och har bekräftats i otaliga studier sedan dess. Det ”kvinnliga biet” ser andra kvinnliga kollegor som konkurrenter och agerar repressivt mot dessa. [caption id="attachment_43064" align="alignnone" width="585"] Jämställdhetsminister Åsa Regnér vid invigningen av den nya myndigheten för jämställdhetsfrågor i Göteborg. Foto: Jöran Fagerlund/Jämställdhetsmyndigheten[/caption] Till exempel visade en europeisk studie med över 21 000 svarande från år 2009 av organisationen Eurofond att risken att kvinnor blir mobbade på arbetsplatsen är högre om chefen också är kvinna jämfört med om det är en man. Personer som har kvinnliga chefer är också mer missnöjda med sina jobb. Två kanadensiska forskare menar att kvinnor saboterar istället för att hjälpa varandra, för att därigenom kunna säkra sin egen position.

Kvinnlig ledningsgrupp

Trots att Jämställdhetsmyndigheten har ansvar för att ”jämställdhetsintegrera” andra myndigheter är myndighetens egen ledningsgrupp inte särskilt jämställd. Av de sex personer – generaldirektören och fem olika avdelningschefer – som utgör ledningsgruppen är samtliga kvinnor. Bland anställd personal utgör kvinnorna över 70 procent. När myndighetens generaldirektör, Lena Ag, den 8 februari presenterade myndigheten i en intervju med Norrbotten Media­week, sade hon självsäkert: – I dag är det 70 procent kvinnor och 30 procent män, det är vi väldigt nöjda med. Hon tillade dock strax: – Men långsiktigt strävar vi efter en jämn könsfördelning. Den ojämna könsfördelningen har bland annat uppmärksammats av den borgerliga debattören Jenny Sonesson i en ledarkrönika i GP: ”Män verkar inte ha samma möjligheter till chefsbefattningar på myndigheten som har statens uppdrag att analysera jämställdhetsproblem. Det är mycket märkligt att en enkönad grupp ska leda arbetet samtidigt som man på hemsidan skriver att jämställdhet handlar om jämn könsfördelning.” Karl-Johan Bondesson, pressansvarig på Jämställdhetsmyndigheten, säger dock till Nya Tider att det helt enkelt inte finns några män som passar. – Så här är det. Vi som statlig myndighet kan inte kvotera utan vi måste gå på meriter. Reglerna är väldigt tydliga för vad man får göra på en statlig myndighet och man får inte kvotera. Då är det de som har mest meriter som får de jobb som är utannonserade. NyT: Arbetar ni för att jämna ut könsbalansen? – Jag tror att det finns ett allmänt önskemål om att det ska arbetas åt det hållet men sen finns det begränsningar för vad som är möjligt att göra. NyT: Skulle ni ha samma inställning om det var en omvänd situation: att bara män satt i ledningsgruppen och 70 procent av de anställda var män? Skulle det vara ett problem? – Jag är pressansvarig på myndigheten och jag vill inte kommentera det, säger Bondesson. Bondesson hänvisar frågor om rapporten till personalavdelningen, som dock inte går att få tag på när Nya Tider vid upprepade tillfällen kontaktar dem.

Kritiserade chefer för dålig arbetsplatskultur

För ett år sedan, inför tillträdandet som generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten, och då #metoo-debatten pågick som mest intensivt, intervjuades Lena Ag om ledarskap i Chefstidningen. Där uppmanade hon andra chefer att skapa en bättre arbetsplatskultur och att se om sina hus bättre. Nu pekas hon själv ut som ansvarig för den destruktiva arbetsplatskulturen på den egna myndigheten. I Ekots lördagsintervju säger Ag att de redan i våras märkte att det fanns ”oro bland medarbetarna”. Hon säger också att det ”inte är så himla lätt” att starta en myndighet med medarbetare som kommer från olika delar av samhället och att det tar tid att bygga en gemensam kultur. Ekots programledare berättar att personal vittnar om ”katastrof” på myndigheten. – Jaså? Jaha, okej, svarar Lena Ag, som försäkrar att hon har en positiv inställning och att myndigheten trots allt är på rätt väg. Hon vill dock inte svara på när hon tror att myndigheten är ”på banan” igen. Myndigheten har nu kontaktat facket och skyddsombuden för att förbättra arbetsmiljöarbetet.

Tog emot miljonbidrag iklädd ”fittmössa”

Den 61-åriga generaldirektören Lena Ag har ett mångårigt förflutet som aktiv i den socialdemokratiska och feministiska rörelsen. Tidigare har hon varit aktiv i Socialdemokraterna och arbetat åt partiets riksdagsgrupp och regering. Hon rekryterades till Jämställdhetsmyndigheten från stiftelsen Kvinna till Kvinna, där hon varit generalsekreterare i tio år. Stiftelsen finansieras huvudsakligen av skattepengar från bland annat Utrikesdepartementet och Sida, Folke Bernadotteakademin, EU och Allmänna arvsfonden. Den har ett 60-tal anställda i Sverige, samtliga är kvinnor. Kvinna till Kvinna är även förmånstagare hos Postkodlotteriet som har delat ut 82 miljoner till den feministiska organisationen sedan lotteriet startade 2005. I Kvinna till Kvinnas senaste årsredovisning finns en bild på Lena Ag och hennes kollega med tillhörande bildtext där det framgår att de ”glatt tog emot checken iklädda pussyhats”. Bruket av så kal­lade ”fittmössor” seglade upp som en feministisk protestsymbol efter Donald Trumps presidentinstallation 2017. I början av 2018 dog trenden ut sedan amerikanska feminister förklarat mössorna som kränkande mot transpersoner.

Kritik mot nationalistisk nationaldag

Men det är inte bara kvinnofrågor som engagerar Kvinna till Kvinna, utan även mångkultur och invandring. Trots att de säger sig vara en ”partipolitiskt obunden” stiftelse gick de inför riksdagsvalet ut i ett upprop mot nationalism och krävde att sjuklövern inte fick samarbeta med Sverigedemokraterna eftersom över 80 procent av svenskarna inte röstade på det Sverigevänliga partiet. Man har även tagit fram en egen SD-policy där det framgår att Kvinna till Kvinna i samtliga sammanhang ska bojkotta Sverigedemokraterna, även om man skulle ha samma åsikter. ”Sakfrågorna är underordnade våra grundvärderingar”, står det i policyn. I egenskap av generalsekreterare för Kvinna till Kvinna skrev Ag en debattartikel som publicerades i Aftonbladet på nationaldagen förra året. I artikeln varnar hon kvinnor för att bli nationalister under rubriken ”Nationalisterna vill åt er frihet, kvinnor.” Vidare varnar hon för att en konservativ syn på familjen ”ekar av nazismens Tyskland där mödrarnas uppgift var att producera en arisk avkomma”. Ag pekar ut ett antal motståndare till kvinnors rättigheter: Polen, Donald Trump, Ryssland, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Hon oroar sig också för att ”nationaldagen riskerar att kidnappas av svenska nationalister” istället för att hylla det som borde hyllas, nämligen ”alla dem som vill verka för det inkluderande, jämställda och jämlika Sverige. Ett land där fundamentet måste vara alla människors lika värde och rättigheter”.

Delade ut bidrag till menscertifiering

När Ag i egenskap av generalsekreterare för Jämställdhetsmyndigheten intervjuas i Ekots lördagsintervju presenterar hon liknande tankefigurer som i Aftonbladetartikeln. På Ekots fråga om varför myndigheten miljonfinansierat projekt för menscertifiering av arbetsplatser och en feministisk snabbkurs som ska motverka den mansdominerade debatten om kärnvapen, motiverar Ag det med att kvinnor ”motarbetas på ett globalt plan av Iran, Ryssland och Vatikanen” och att debatten om mensfrågor därför är ”relevant” eftersom det handlar om att främja kvinnors deltagande i samhällslivet. Exakt vad Jämställdhetsmyndigheten gör råder det delade meningar om eftersom länsstyrelserna redan tidigare är tvungna att införliva regeringens jämställdhetspolitik. Ag säger själv i Ekots lördagsintervju att den nya myndigheten ”kanske har en bättre räckvidd och ska på nå’t sätt höja upp det här och sprida kunskapen på ett liksom bredare plan ut i samhällets olika artärer.” Jämställdhetsmyndigheten har omkring 60 anställda. Myndigheten har under sitt första år fått 126 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar.