Över 80 procent som åtalas för fusk på högskoleprovet är invandrare

Redan 2016 uppdagades att ett fusknätverk möjliggjort för personer att fuska på högskoleprovet. Eftersom det då inte var olagligt kom fuskarna in på eftertraktade högskoleutbildningar och har inte kunnat stängas av. Sedan dess har fusket gjorts olagligt. Under vårens fusk slog polisen till mot en lokal i centrala Norrköping där fusknätverket hade satt upp en sambandscentral med mobiler, dator och en ljudanläggning. Bilderna från det pågående högskoleprovet läcktes till en man i centralen från dennes son, som var provledare på en av skolorna och därmed kunde fotografera hela provet och förse fadern med bilder. Ett antal personer arbetade med att ta reda på de rätta svaren. Därefter fick fuskarna som skrev provet reda på vad de skulle skriva genom mycket små, trådlösa hörsnäckor. Fuskarna betalade stora summor till fusknätverket. Att köpa det högsta resultatet – 2,0 – kostade 170 000 kronor. Fusktjänsterna ska ha sålts under flera års tid av företaget HP-hjälpen och omsatt över tio miljoner kronor. I november sände SVT:s Uppdrag granskning ett reportage om fusket. Bland annat kunde de visa att en kvinna som inte behärskade svenska hade fått höga 1,85 på högskoleprovet och nu studerar på en prestigefylld utbildning. Hur många fuskare som studerar på högskolor vet ingen, men enligt SVT rör det sig om ”hundratals”. När Nya Tider går igenom stämningsansökan visar det sig att över 80 procent av de misstänkta fuskarna är invandrare. 19 av 23 har utomeuropeiska namn. Av de som ingick i ligan som organiserade fusket har de flesta däremot svenska namn. Fuskarna åtalas nu för osann oförsäkran och fuskligan för medhjälp till osann försäkran. I stämningsansökan yrkar kammaråklagare Anna Lander på att brottet ska bedömas som grovt, bland annat för att fusket är systemhotande. Om brottet bedöms enligt normalgraden ger det vanligen dagsböter. Om det istället betraktas som grovt är den maximala påföljden två års fängelse.