![]()
I dokumentet från polisen skrivs bland annat:
”Användandet av illegala vapen och explosiver sker hänsynslöst och har i många fall normaliserats i kriminella kretsar. Förövarna är unga män med begränsad impulskontroll. Risken för tredje man har ökat.”
Polisen talar också om ”hög våldsnivå” i dessa grupper, där vapen som Ak47:or och handgranater har normaliserats. De inblandade sägs inte bara vara impulsstyrda, utan också lättkränkta, vilket enligt Polisen gör våldet ”explosivt”. Gunnar Appelgren, poliskommissarie i Stockholm, berättar för Metro att antalet våldsamma grupperingar har ökat, och att konflikterna dem emellan ofta saknar konsekvenstänkande:
– De vi talar om i dag är inte organiserade brottslingar alls, i min mening. Det är förortsgrupperingar med våldsförmåga som handlar om allt från personliga kränkningar till narkotikamarknader. Däremot är de en produkt av den organiserade brottsligheten i form av vapen- och narkotikasmugglare.
Dessa skottlossningar är inte ett alldeles nytt fenomen. I en rapport från säkerhetsorganisationen ASIS, publicerad i år, framgår att i Sveriges tre största städer ägde 948 skottlossningar rum från 2011 till 2015, och i dessa blev 378 personer antingen skadade eller dödade. Nästan hälften av skjutningarna ägde rum i Stockholm, men per capita ligger Malmö högst. Totalt har Sverige per capita också fyra till fem gånger så många skjutningar med dödlig utgång som Norge och Tyskland.
I debatten framförs ofta att dödligt våld har minskat sedan 1990, men det är inte hela sanningen. Siffror från Brottsförebyggande rådet visar att antalet fall med dödlig utgång i början av 1990-talet var i snitt 107 per år, varefter det minskade till 68 under 2012, för att därefter åter öka till förra årets 113. En viktig faktor är att sjukvården blivit bättre på att rädda liv, vilket brukar anges som förklaring till minskningen efter år 1990.
Även minskningen under 1990-talet och början av 2000-talet är dock inte oproblematisk. Nationalekonomen Tino Sanandaji pekade i februari i år på att dödligt våld under dessa år minskat med 50 procent i Europa och USA, en trend som varit mycket svagare, 20 procent, i Sverige på grund av just gängrelaterat våld. Under tidigt 1990-tal låg antalet dödskjutningar i kriminell miljö på fyra, för att under 2010-talets första år ha stigit till 14. Förra året var siffran 43.
