![]()
De anställda på Åklagarmyndigheten som Nya Tider har talat med ger lite oklara svar på vad som gäller för att åklagaren ska yrka på utvisning. Det verkar dock som att en EU-medborgare måste vara yrkeskriminell över lång tid eller att brottet måste vara väldigt grovt innan utvisning kan bli aktuell.
Stöld och försök till stöld
En stor grupp män från Rumänien var under september månad ute på vad som liknar en stöldturné. De stal bland annat två båtmotorer på Marstrand och försökte plocka med sig ännu fler från området. Enligt vittnen såg de 5-7 personer i hamnen och ringde polisen. Polisen gjorde enligt domen DNA-fynd i en personbil med bulgariska registreringsskyltar. I domen står vidare att en av migranterna dömdes för en annan stöld i januari.
De dömda hette Constantin-Costinel Coanda, Dorel Florin Alexandru, Marius-Ionut Gerorgescu, Giani-Daniel Mitrica, Cornel-Costinel Prodan och Alin Ioan Vasile.
I ett annat fall åtalades en Marian Alexandru för att försöka stjäla verktyg och maskiner från företaget ”Rgs 90 Sverige” värda runt 30 000 kronor. Domaren Robert Eneljung hävde i detta fall häktningsbeslutet efter 25 dagar och släppte ut Alexandru med en faktura på dagsböter om 3 500 kronor.
Kristin Stjernrup var åklagare i det förstnämnda fallet i tingsrätten.
NyT: Du yrkade inte på utvisning, hur kommer det sig?
– Rent allmänt, dels är de EU-medborgare och det krävs allvarligare brottslighet eller att man är dömd tidigare.
Vi kommer därefter fram till att Dorel-Florin faktiskt var dömd sen tidigare och Stjernrup kommenterar:
– Ja, därför fick han fängelse, men min bedömning är att det krävs lite mer än två brott för att man skall utgöra en risk för samhället.
NyT: De satt väl häktade för att de var en risk?
– De satt häktade för att de kunde förstöra utredning alternativt att de skulle undvika lagföring, det vill säga lämna Sverige.
Våld mot tjänsteman
Alin Calin fick en månads fängelse för försök till våld mot tjänsteman. Han körde nästan över polisen Maria Wallner när hon undersökte ett misstänkt inbrottsförsök i en lagerlokal, men blev infångad efter ett bad i pepparspray som han ”knappt reagerade på”. Brottslingen hade redan en häleridom från Malmö tingsrätt under månaden innan, men domare Lisa Waltersson släppte ut honom på svensk mark. Åklagaren hade inte yrkat på utvisning, samtidigt som han inför förhandlingen i tingsrätten hölls kvar i häktet då det fanns en ”flyktfara”.
Åklagaren i målet, Fredrik Berglund, svarar på våra frågor gällande utvisning, men hänvisar delvis till Kammaråklagare Magnus Natt och Dag som lämnade in stämningsansökan.
– Det är väldigt stor skillnad om det är EU-medborgare. Jag tror inte det ens hade gått med en annan utlänning [icke EU-medborgare] i detta fall.
Vållande av kroppsskada
Octavian Mihai, som inte ens har rumänskt körkort, körde på fel sida vägen mot Lundbytunneln på Hisingen och frontalkrockade. Conny och Ingemar, som färdades i en bil åt rätt håll med svenskt körkort fick åka ambulans till sjukhuset. Båda hade stora smärtor och problem efter händelsen och fick vara sjukskrivna i flera veckor.
Domare Annie Fainelli skriver i domen att Mihai skall stanna i häktet tills han har suttit av de två månader han dömdes till. Ingemar tilldömdes 450 kronor i skadestånd av Fainelli medan Conny fick 1 350 kronor.
Kammaråklagare Christoffer Ohlson får frågan varför han inte begärde utvisning.
– Rumän är han ju, det gör det ju alltid svårare.
NyT: Man tycker ju att det borde vara lättare?
– Nej, alltså så fort det börjar bli EU och så där.
NyT: Själva utvisningen blir ju lättare, det är ju bara att sätta honom på en buss.
– Alltså du tänker så... Nej, det blir svårare när de är bosatta inom EU, då är det helt andra regler. Ett utvisningsbeslut i det läget skulle få så stora konsekvenser eftersom man utvisar från hela EU och det har vi inte alltid rätt att göra.
Ohlson summerar vidare:
– Dels är han EU-medborgare, dels har han inte dömts tidigare och då faller hela argumentationen för utvisning. Han kan komma och gå lite som han vill.
Kostnader för samhället
Av domarna på de tio rumänska medborgarna framgår att fem av dem fått tillbringa två månader i häkte vardera, till en uppskattad kostnad av över en miljon kronor. Sedan tillkommer ungefär fyra månader totalt i fängelsetid för sällskapet, vilket kostar cirka 450 000 kronor. Med skadestånd på 130 000 kronor och försvarskostnader på 900 000 kronor hamnar totalsumman på en bra bit över 2 miljoner kronor, och då är varken domstolens driftkostnader eller polisens utredningsarbete inräknat.
En häktes- eller fängelsedag kostade under 2017 runt 3 7000 kronor enligt offentliga siffror från Kriminalvården. En bussbiljett till Rumänien kostar cirka 1 500 kronor enligt en sökning på nätet.
