Garantipensionen höjs med ynka 200 kronor – men kostnaderna skenar ändå

Den 31 januari i år kunde socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) via regeringens hemsida stolt berätta: – Vi kommer satsa 2,1 miljarder årligen för att öka tryggheten för de sämst ställda pensionärerna. Det kommer innebära mer pengar i plånboken för 800 000 pensionärer. [caption id="attachment_47997" align="alignright" width="300"] ANNIKA STRANDHÄLL (S) är som socialförsäkringsminister den ytterst ansvariga för pensionssystemet. Foto: Regeringen[/caption] Resultatet är bland annat att den så kal­lade garantipensionen, som ska vara ett grundskydd för dem som har haft låg eller ingen arbetsinkomst under livet, ökar med ungefär 200 kronor i månaden från år 2020. Beloppet är en överenskommelse inom Pensionsgruppen, som omfattar alla riksdagspartier utom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Ungefär var fjärde 65-åring erhåller i dag denna form av pension. Trots den blygsamma ökningen räknar Pensionsmyndigheten med att kostnaderna för garantipensioner kommer att öka kraftigt de kommande decennierna. Detta kommer att inträffa allt eftersom fler invandrare går i pension, då dessa i mycket högre grad än svenskar levt på socialbidrag eller haft en för låg inkomst för att kunna få vanlig folkpension. Även Äldreförsörjningsstödet (ÄFS), som tagits fram specifikt för äldre invandrare som kommer till Sverige, förväntas redan i år kosta 1,14 miljarder kronor, hälften av den ökning som regeringens höjning av garantipensionen kostar.

Skenande kostnader när asylinvandrare når pensionsålder

För att få garantipension ska man ha bott i Sverige i minst 40 år. Även invandrare kan få garantipension, kravet är bara att de fått uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl. Det är främst på grund av asylinvandrarna som kostnaderna för garantipensioner väntas öka kraftigt inom några decennier. Många av de asylsökande som kommer till Sverige i dag är unga, men över 2 000 personer som invandrade förra året var 65 år eller äldre och nästan 8 000 var mellan 50 och 64 år. Under hösten 2017 presenterade Pensionsmyndigheten en analys av vad den höga invandringen kommer att innebära för statens kostnader för garantipensioner, äldreförsörjningsstöd och bostadstilllägg. År 2017 var denna kostnad cirka 43 miljarder kronor, men väntas öka till 400 miljarder till år 2100, en ökning som redan 2020 inleds med 2 miljarder. Det är nästan exakt samma belopp som nu presenteras som en stor förbättring. Orsaken är främst att utlandsfödda redovisar lägre inkomster än svenskar och fler lever på socialbidrag. Pensionsmyndighetens rapport redovisar till exempel att bland invandrare från fattiga länder som i dag är 65 år eller äldre är det hela 80 procent som antingen har garantipension eller bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Äldreförsörjningsstöd skräddarsytt för invandrare

Äldreförsörjningsstödet föreslogs av den socialdemokratiska regeringen år 2001 och trädde i kraft 2003. Det togs fram för att avlasta kommunerna, som betalade försörjningsstöd till invandrare som fyllt 65 år på samma sätt som för yngre. I och med införandet av ÄFS tog staten över ansvaret. ÄFS är som mest på 5 758 kronor för ensamstående, vilket räknas som skälig levnadsnivå. Full garantipension är efter höjningen 8 254 kronor för ensamstående och 7 363 kronor i månaden för gifta. Men eftersom garantipensionen är skattepliktig medan ÄFS är skattefritt minskar skillnaden ytterligare. Beroende på den kommunala skattesatsen får en ensamstående med garantipension kvar cirka 7 070 kronor, 1 312 kronor mer än den som nyligen flyttat till Sverige. Regeringen har även beslutat att höja bostadstillägget, från 5 600 kronor till maximalt 7 000 kronor, för både de som har garantipension och de som får ÄFS. Detta berör dock bara de som faktiskt har en så hög boendekostnad. En nyhet är också att ÄFS inte ska sänkas om personen förvärvsarbetar, så länge den totala årsinkomsten inte överstiger 24 000 kronor. När kritik har kommit mot kopplingen mellan invandring och ÄFS brukar Pensionsmyndigheten påpeka att stödet även är tillgängligt för svenskar. Ett inlägg från myndigheten i Kristianstadsbladet, även om det pub­licerades 2010, kan användas som ett typiskt svar när pensionärer ifrågasätter systemet: ”Du behöver inte känna dig kränkt. Du är inte diskriminerad som svensk pensionär. Äldreförsörjningsstödet är inget öronmärkt stöd till invandrare. Alla som bor i Sverige och har fyllt 65 år kan bli beviljade äldreförsörjningsstöd.” De svenskar som kan få ÄFS är dock i princip bara de som bott i ett annat land under en tid och därför inte uppnår de 40 åren i Sverige, eller om de varit egenföretagare och inte betalat in sociala avgifter.

Arbetat i 40 år – ingen skillnad

Samtidigt finns också en orättvisa mellan de som arbetat med låg lön och uppbär pension, och de som tar del av grundskyddet, exempelvis den som inte arbetat en dag i Sverige, men har flyktingstatus. Den vänsterorienterade nättidningen Dagens Arena gjorde i maj 2018 ett räkneexempel för att illustrera problematiken. De konstaterar att en person född 1970 som arbetat i 40 år med en lön på 25 000 kronor i månaden kommer att få 13 075, vilket då var 833 kronor mer än den som aldrig arbetat.

”De som nu är barn får betala”

I en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) från 2018 framgår att etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden blivit allt sämre – de nya invandrarna går på bidrag mycket längre än de som kom på 1980-talet. Man skriver bland annat: ”För de som anlände till Sverige 1982-88 var sysselsättningen över 60 procent efter endast två-tre år för män och fem år för kvinnor. För de som anlänt senare har det tagit sex-nio år för män och åtta-tolv år för kvinnor att nå motsvarande nivå.” Man konstaterar att sysselsättningsgraden varierar stort mellan olika grupper, vilket också förklarar den historiska utvecklingen ovan. En av de stora invandrargrupperna på senare tid är somalier, där sysselsättningsgraden bara är cirka 20 procent. Högerdebattören Rebecca Weidmo Uvell tog i januari 2018 upp denna problematik på sin blogg och sammanfattade situationen bland annat med: ”Och de här pengarna, till utlandsfödda som för att de inte jobbat tillräckligt i Sverige eller inte alls, till pensioner kommer de som nu är barn få betala. Via statsbudgeten.”