Mer skattepengar till kritiserad energisatsning

Regeringen har släppt sin vårändringsbudget och i den gör man en ”storsatsning på miljö och klimat” och avsätter cirka 2 miljarder kronor för detta ändamål. Regeringens förslag till vårändringsbudget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet och en stor del av satsningen ligger på ineffektiv och, förvånansvärt nog, miljöskadlig solkraft. Trots åratals dyra satsningar på solkraft och solceller både för privatpersoner och energiproducenter uppgår Sveriges produktion av el från solkraft till mikroskopiska 0,14 procent av Sveriges årliga elproduktion. De blygsamma resultaten av satsningarna, som enligt riksrevisionsverket varit en ren förlustaffär på storleksordningen 790-860 miljoner kronor mellan 2009-2016, kommer nästan att motsvara en kostnad på 736 miljoner kronor bara i år. Pengar som nu tack vare en utlovad ökad satsning på ytterligare 300 miljoner kronor jämfört med den budget som Moderaterna och Kristdemokraterna drev igenom i höstas kommer att kastas bort på solceller. [caption id="attachment_49139" align="alignright" width="357"] Solceller svarar för en försvinnande liten del av Sveriges energiproduktion. Bild: SCB[/caption] – När vi satsar på vårt miljö- och klimatarbete satsar vi på framtiden. Riksdagens beslutade budget för 2019 innebar kraftiga nedskärningar av miljöanslagen och det har fått kännbara negativa konsekvenser. Regeringen gör nu omfattande investeringar för ett ambitiöst miljö- och klimatarbete, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin i ett pressmeddelande.

Drabbar privatpersoner som redan installerat solceller

Förra året var intresset för att få solcellsstöd så stort att de statliga stödpengarna tog slut redan under sommaren. Det stora intresset har kommit dels av en stark marknadsföring och ett utökat miljömedvetande, men den största bidragande faktorn har varit att regeringen under 2018 beslutade att öka stödet för solceller till 30 procent för privatpersoner. Att staten lovade att plocka upp 30 procent av notan för en hemmainstallation som skulle kunna sänka elpriset för en konsument lockade onekligen många. Omkring 15 000 ansökningar om solcellsstöd nu ligger och väntar på beslut hos landets länsstyrelser. För alla dessa personer blir regeringens nya budget dock något av en kalldusch då stödet nu minskas från 30 procent till 20 procent. Förra årets stödnivå kommer nu inte att gälla vid utbetalning om deras ansökan inte hinner behandlas före den 1 maj. Det är då den nya stödnivån införs och det stora antalet väntande ansökningar innebär att en majoritet av dessa alltså inte får det gamla stödet utbetalt. – Nu skjuter vi till mer pengar för att människor som gör en rejäl insats för miljön och investerar i solfångare och solceller skall kunna få stöd från staten. Det känns väldigt bra när Moderaterna och Kristdemokraterna nu har dragit ner solcellstödet rejält i den budget som gick igenom i höstas, säger finansmarknadsministern Per Bolund.

Solkraft – dyrt, skadligt för miljön och starkt kritiserat

Denna ”rejäla insats för miljön” är dock starkt kritiserad, bland annat för att den är väldigt dyr samt något motsägelsefullt även skadlig för miljön. Koldioxidutsläppen är avsevärt högre med solceller jämfört med konventionell elproduktion, om man även räknar in tillverkningsprocessen. Enligt en utredning som Vattenfall gjort beräknas elen från solkraftverk släppa ut tio gånger mer koldioxid under sin livscykel än den el som vi i dag har i elnätet och som till större delen kommer från vattenkraft och kärnkraft. Satsningen på solceller går med andra ord stick i stäv med regeringens koldioxidbesparande mål, samtidigt som den är mycket dyrare än alternativen. Regeringens mål är att solkraft skall stå för mellan 5 och 10 procent av Sveriges totala energiproduktion till 2040, något som innebär att dagens solcellssatsningar måste ökas runt 50 gånger mot den redan starkt kritiserade höga takten av byggnation som sker idag. I en rapport som Riksrevisionsverket publicerade den 29 mars 2018 är slutsatsen att solkraft helt enkelt inte lönar sig i Sverige, sett ur ett statsfinansiellt perspektiv. Bland annat är kostnaderna för subventioner alldeles för höga. Ett annat problem är att en utbyggd solkraft kommer att kräva anpassning av elnätet till produktionen som varierar kraftigt med vädret. Under vinterhalvåret när energibehoven är som störst är solkraftsproduktionen samtidigt nära nog obefintlig. Målet att all Sveriges el år 2040 skall komma från förnybara källor beräknas likaledes bli en kostsam investering. Enligt teknikkonsultföretaget Sweco handlar det om minst 1 600 miljarder kronor. Detta kan jämföras med att ersätta nuvarande kärnkraftverk med nya, mer effektiva sådana, vilket enligt uppgifter från Sweco skulle kosta 350-450 miljarder kronor. Kärnkraften står dessutom idag för 40 procent av Sveriges totala energiproduktion och levererar en stabil mängd el, oavsett väder och med mindre koldioxidutsläpp än solkraften. – Nu bygger vi det hållbara samhället och då behöver Sverige ställa om till fossilfrihet... Nu tillför vi medel så att fler kan söka stöd och påbörja sin klimatomställning, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin om den dyra och miljöskadliga satsningen.