![]()
Socialtjänsten omhändertog barnen efter att modern diagnostiserats med schizofreni, och fadern Denis Lisov bedömdes vara oförmögen att ta hand om dem. Flickorna i åldrarna tolv, sex och fyra placerades då av socialtjänsten i en muslimsk familj från Libanon, 40 mil från föräldrarna. Där kom de att stanna i över ett år, innan Lisov tog dem med sig och flydde landet.
Slutmålet sägs ha varit faderns hemland Ryssland, men eftersom barnen rapporterats saknade av svenska myndigheter stoppades familjen i Warszawa, där mannen då sökte asyl.
Den 3 april i år ogiltigförklarades den svenska socialtjänstens omhändertagande i polsk domstol, med hänvisning till en EU-konvention som säger att barn inte ska placeras i främmande kulturella miljöer. Domare Żaneta Seliga-Kaczmarek fastslog:
− Domstolen kan inte skicka tillbaka de minderåriga barnen till Sverige, som de kom till under faderns vårdnad. Efter att ha hört fadern, och på grund av bristen på bevis för att föräldrarna skulle ha förlorat vårdnaden, och med de minderårigas välbefinnande i åtanke, har domstolen beslutat att de ska fortsätta vara i faderns vårdnad.
Enligt familjens advokat Babken Khanzadyan var en viktig faktor i Lisovs flykt att hans barn placerats i en muslimsk familj trots att de uppfostrats som kristna. Han påpekar också att flickorna själva inte ville stanna i fosterfamiljen och att Lisov inte hade haft någon möjlighet att försvara sina rättigheter som förälder.
Även Polens inrikesminister Joachim Brudziński, från det patriotiska regeringspartiet Lag och rättvisa, har engagerat sig i fallet. På Twitter skrev han den 3 april:
”Domstolen har beslutat att barnen ska stanna hos sin far. Bra jobbat, polis och gränspolis.”