![untitled-1_tn]()
Den 20 september lade sig Författarförbundets ordförande Gunnar Ardelius i debatten om Nya Tider under rubriken ”Europas spöke besöker även Bokmässan”, som publicerades i Dagens Nyheter under ämnesrubriken ”kulturdebatt”. Anmärkningsvärt nog innehåller artikeln rena lögner som är lätta att kontrollera, men släpptes likväl igenom i DN.
”Mer än en tredjedel av Sveriges författare har utsatts för hot, våld eller trakasserier. De senaste tolv månaderna har närmare en femtedel upplevt hot. Personer med utländsk bakgrund är mer utsatta. Vid hälften av händelserna uppfattades förövaren tillhöra någon form av högerextrem eller rasistisk grupp.
I 58 procent av fallen där förövarna uppfattades representera ett politiskt parti angavs Sverigedemokraterna som svarsalternativ. Fem procent av de polisanmälningar som gjorts ledde till åtal. 80 procent av de utsatta kulturarbetarna låter bli att polisanmäla brotten de utsätts för. Förtroendet för rättsväsendet är lågt. Brotten som trots allt anmäls leder mycket sällan till fällande domar. Problemet är alltså både reellt och alarmerande”, skriver Ardelius.
Det låter onekligen alarmerande att hälften av alla hot mot författare kommer från politiskt motiverade högerextremister. En enkel faktakoll visar dock att påståendena är helt igenom falska.
Ardelius hänvisar till rapporten ”Hotad kultur?” från Myndigheten för kulturanalys. Nya Tider har granskat rapporten och varit i kontakt med utredaren, docenten Karolina Windell. Det som egentligen framgår i rapporten är följande:
Av de 2 926 tillfrågade som svarade på myndighetens enkät har 1 070 någon gång utsatts för hot, våld eller trakasserier.
Av dessa har 25 procent – cirka 268 personer – angivit att de uppfattat motiven som politiska, och av dessa har hälften, cirka 134 personer, upplevt att förövaren drevs av någon form av ”högerextremism”.
De som uppger sig ha upplevt att förövaren tillhört ”någon form av högerextrem eller rasistisk grupp” – som Ardelius påstod var hälften av de hotade författarna – är ännu färre: cirka 80 personer, eller 7,5 procent, av de 1 070 som utsatts för hot, våld eller trakasserier.
När Ardelius skriver att ”i 58 procent av fallen där förövarna uppfattades representera ett politiskt parti angavs Sverigedemokraterna som svarsalternativ” så handlar det om totalt 30 författare och konstnärer av alla 1070 som känt sig hotade eller på annat sätt utsatta.
Vidare är denna statistik helt och hållet byggd på kulturarbetarnas egen uppfattning av händelsen. Det är alltså inte klarlagt att 30 av trakasserierna kommer från faktiska sverigedemokrater, utan att 30 av kulturarbetarna (mindre än 3 procent av dem som uppgav sig ha utsatts) av en eller annan orsak tror att förövaren är sverigedemokrat.
Bara 20 procent av fallen har polisanmälts. Hur många av de faktiskt polisanmälda händelserna som härrör från ”högerextremister” går inte att avgöra utifrån materialet, enligt Karolina Windell. Vi vet således inte om ett enda polisanmält fall har exempelvis en sverigedemokrat som förövare.
Inte heller har Myndigheten för kulturanalys gjort någon jämförelse mellan kulturarbetares egna åsikter och antalet incidenter. Således vet man inte hur vanligt det är för höger- respektive vänsterorienterade författare och konstnärer att bli utsatta. Man kan dock konstatera att flera högprofilerade, politiskt inkorrekta kulturpersonligheter – Dan Park och Lars Vilks, för att ta två exempel – har utsatts för ytterst allvarliga hot, misshandel och till och med mordförsök.
Utöver den – medvetet eller omedevetet – direkt falska tolkningen av rapporten, angriper Ardelius även Nya Tider för att ha ”en högerextrem profil med tonvikt på rasideologi, judehat och kopplingar till organiserad nazism”. I likhet med flera andra kritiker står det klart att Ardelius aldrig ens bläddrat i ett nummer av Nya Tider. Hur väl hans omdöme stämmer överens med verkligheten, och hur det påverkar Ardelius trovärdighet som ordförande i Författarförbundet, överlåter vi åt Nya Tiders läsare att bedöma.
När Nya Tider kontaktar DN för att få prata med den som ansvarar för kulturdebatten, försöker man koppla oss till Kristina Lindqvist, som några dagar tidigare, under en debatt om Nya Tider på Bokmässan (Expressen TV 24/9) menade att man inte kan ta debatt med ”någon som vill göra lampskärmar av människohud”. Hon visar sig dock vara oanträffbar trots upprepade påringningar.
Vi når däremot fram till Gunnar Ardelius, men hinner inte mer än presentera oss förrän Författarförbundets ordförande slänger på luren.
