![]()
Nya Tider har under denna vår återkommande kunnat berätta om hur ett ensidigt fokus på klimatalarmism får katastrofala konsekvenser för övrigt miljöarbete, både i Sverige och i Europa men också i världen i stort. Biologisk mångfald, rena hav, en luft fri från gifter, en jord ren från gifter och en artrikedom av djur och växter av alla slag får vackert stryka på foten då klimataktivismen har tagit över det politiska arbetet, frampiskat av den Soros-finansierade Klimat-Greta, alltså Greta Thunberg som skolstrejkar och reser världen runt för klimatets skull.
Den 10 juni var det åter dags för en miljörapport, bland annat författad av forskare vid Stockholms universitet som ger vid handen att cirka 600 växtarter har försvunnit från vår planet sedan ungefär 250 år, och då tror forskarna ändå att de räknar i underkant. Särskilt utsatta är Medelhavs- samt tropiska områden i världen där speciella arter finns på ett begränsat område, men regnskogarnas status är även viktiga i sammanhanget, säger en av forskarna till Nya Tider. Aelys Humphries är biträdande lektor för miljö, ekologi och botanik vid Stockholms universitet.
Skogsavverkning och miljögifter är avgörande
Rapporten som presenterades den 10 juni slår fast att de mest avgörande faktorerna för att växtarter skall kunna räddas är att man bevarar den ursprungliga livsmiljön. Detta gäller i särskilt utsatta områden i tropikerna, men kan även överföras till nordeuropeiska förhållanden, säger Aelys Humphries till Nya Tider. Gemensamt är hursomhelst att storskalig skogsavverkning, oavsett om det handlar om regnskogar eller nordiska skogar, och en storskalig användning av miljöfarliga gifter är de största bovarna i dramat när det gäller att ta död på hundratals växter runtom i världen.
Klimatsmart stadsutopi är inte nödvändigtvis miljövänlig
Under intervjun med Aelys Humphries vid Stockholms universitet står det snart även klart att den så kallade klimatsmarta stadsutopi som framförallt ungdomar, inspirerade av Miljöpartiet och Greta Thunberg förespråkar, inte alls nödvändigtvis behöver innebära en god livsmiljö överhuvudtaget.
– Om vi tänker oss att man hugger ner vartenda träd för att bygga bostadshus av betong, samtidigt som vi tar oss fram i elbilar och på elcyklar behöver det inte alls innebära en god livsmiljö, säger Aelys Humphries och fortsätter:
– Hela vårt ekosystem är ju uppbyggt av att vi har växter och träd som ger oss det syre vi behöver, och de ger oss så många fler ekotjänster än så. Då har vi inte vunnit särskilt mycket alls även om vi reducerar koldioxidutsläppen aldrig så mycket genom smart teknik och allt.
NyT: Många ungdomar tror ju att det går att kombinera klimatsmarta städer och konstgjord, vegetarisk mat samtidigt som man hugger ner just vartenda träd för att bygga hus på grund av gränslös migration. Vad säger du till dem?
– Ja, vad säger jag till dem. Studera lite mer naturvetenskap och försök förstå vad skog och hav är!
Vegetarisk mat kan också innebära miljöhot
Om man vidare föreställer sig att de klimatsmarta människorna med sina mobiler sitter på klimatsmarta restauranger i de klimatsmarta städerna och spisar vegetariskt, antingen gjort på sojabönor eller kemikalier och andra konstgjorda ämnen som köttsubstitut kommer att medföra, så innebär detta enligt Aelys Humphries att än fler växtarter och regnskogar kan komma att offras.
– Ja, då blir vi kanske klimatsmarta, men det blir fortfarande ett nollsummespel som i grunden bygger på en bristande naturförståelse överhuvudtaget.
Harmoni med naturen är vad som behövs
Aelys Humphries skissar inte helt oväntat en knivskarp intressekonflikt mellan klimatalarmism och de som ser reella miljöhot framför sig.
– Oavsett om vi vill eller inte och oavsett hur mycket vi är med och påverkar kommer vi att få leva med klimatförändringar och anpassa oss därefter, säger Aelys Humphries.
– Men än viktigare tycker jag att det är att vi alla lär oss att leva på ett sätt som innebär större harmoni med naturen. Vi behöver lära oss mer om naturen rent kunskapsmässigt men också vara i den mer fysiskt. Det kan man inte bara genom klimatsmarta städer.
NyT: Tror du kanske rentav på mer undervisning av barnen från tidig ålder med mer Skogsmulle-verksamhet, ungefär?
– Ja, varför inte? Skall vi rädda naturen behövs mer närhet till den och mer kunskap om den. Det har inte ungdomarna idag. Lever vi efter naturens lagar kan vi rädda mer av vår planet!
