![]()
I Helsingborg lever cirka en femtedel av stadens befolkning, runt 20 000 människor, i så kallade utsatta områden. Detta är områden med vad man från myndighetshåll kallar för ”socioekonomiska utmaningar”. Översatt till mer tydlig svenska så är det områden med en stor mängd invandrare och hög kriminalitet. Som en del i regeringens politik för att motverka segregation har man avsatt finansiellt stöd som skall kunna utbetalas till de 32 kommuner med påtagliga ”socioekonomiska utmaningar”, till vilka Helsingborgs kommun sällar sig.
Bidragsregn mot segregation
Man kommer att fördela den initiala summan på 13 miljoner kronor mellan olika förvaltningar för att användas i stadens långsiktiga arbete mot segregation. Till detta planerar man att involvera näringslivet, skol- och fritidsverksamheten. Det senare finns det många exempel på från runtomkring i landet där man till exempel beslutat att bussa elever från skolor med stor andel svenskar till problemområdeskolor med större andel invandrare. Något som ofta leder till våld och sexuella övergrepp mot de svenska eleverna och stora protester från deras föräldrar.
”En högre grad av isolering av så kallade utsatta områden och låg rörelse mellan stadsdelar förstärker upplevelsen av en delad stad. Vi behöver därför fokusera på hela staden och inte bara göra insatser i de så kallade utsatta områdena. Stadens bild av segregationen i staden behöver kompletteras med andra perspektiv och sammanställas i en gemensam lägesbild till stöd för det fortsatta arbetet”, skriver staden.
Men bidraget på 13 miljoner är bara starten. Det statliga stödet betalas ut till och med 2027 och som mest kan staden få 69 miljoner kronor om året.
Bidragen kommer från nybildad myndighet
Den 1 januari 2018 inrättade regeringen den nya myndigheten
Delegation mot segregation med Inger Ashing som direktör. Ett av myndighetens viktigaste direktiv är att förhindra att etniska svenskar söker sig till sina egna och inte slipper undan från den påtvingade mångkulturen.
– Vi behöver kraftsamla och öka samarbetet så att vi kan använda samhällets fulla resurser för att bryta segregationen. Lärdomarna från tidigare satsningar visar bland annat att vi behöver arbeta med tidiga insatser, mer långsiktigt och se till att få på plats ett fungerande samarbete mellan stat, kommun och andra aktörer, säger samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan (S).
Hur myndigheten skall kunna förhindra att etniska svenskar söker sig bort från områden i takt med att de blir att mer mångkulturella, och således samtidigt mer otrygga, är inte klargjort. Bidragsregnet över Sveriges mest problemtyngda kommuner kommer sannolikt däremot att fortsätta. Svenskarnas intresse att flytta ut till dessa områden tycks dock vara lika lågt genom åren oavsett pengaregn från skattemedel.
