Sannfinländarna svarar på SD:s kritik: ”Synd att de inte följde med till den nya gruppen”

Samarbetet med Sannfinländarna var länge en fråga som stod högt på dagordningen för Sverigedemokraterna. Åkesson hade redan 2015 i sitt Almedalstal hyllat Sannfinländarnas dåvarande partiledare Timo Soini, som dock aldrig ville inleda något samarbete med SD. När nationalisten och invandringskritikern Jussi Halla-aho tog över partiet 2017 låg dörren öppen för samarbete. I juli förra året gick SD med i gruppen ECR i Europaparlamentet, som domineras av det brittiska etablissemangspartiet Tories. I gruppen satt också bland andra Sannfinländarna. Samma månad bjöds Sverigedemokraterna in av Sannfinländarna till Finlands motsvarighet till Almedalsveckan, Suomi Areena. Trots de glada minerna kom det att bli enda gången som partierna visade upp sig tillsammans. Redan ett år senare är relationen frostig. Under slutet av mandatperioden i EU-parlamentet inträffade en avgörande händelse som påverkade Sannfinländarnas och Sverigedemokraternas framtida grupptillhörighet. Legas partiledare, tillika Italiens inrikesminister, Matteo Salvini tog initiativ till en ny stor nationalistisk grupp med ambitionen att samla Europas nationalistiska partier efter EU-valet. den kom att heta Identitet och Demokrati (ID). [caption id="attachment_55074" align="alignnone" width="585"] Olli Kotro, närmast i bild bredvid Marine Le Pen, deltog under EU-valrörelsen på ett möte i Tallinn där flera europeiska nationalistpartier deltog. Efter EU-valet bildade de gruppen Identitet och Demokrati (ID).[/caption]   Sannfinländarna aviserade inför EU-valet att de tänkte lämna ECR till förmån för den nya gruppen. Enligt partiledare Halla-aho handlar samarbetet om att fokusera på det som förenar dessa partier – invandrings- och EU-kritik, istället för att fokusera på skillnader i utrikespolitik.

Åkesson om Le Pen och Salvini: ”Rysslandsvänner”

Den linjen delades inte av Sverigedemokraterna, som gjorde synen på Ryssland till den avgörande frågan när det handlade om grupptillhörighet. – Vi har en röd linje mot Ryssland. Vi vill inte bli förknippade med partier som samarbetar med Ryssland, sade toppkandidaten Peter Lundgren till Dagens Nyheter i mars i år. I maj, i valrörelsens slutskede, gick Jimmie Åkesson till hårt angrepp mot Sannfinländarna i Finlands största dagstidning Helsingin Sanomat: ”Sannfinländarna har sagt att de är redo att byta grupp i Europaparlamentet. Det förvånar mig faktiskt att ett finskt parti kan ansluta sig till italienska och franska Rysslandsvänner. Det är svårt att förstå. Jag är besviken.” Åkesson åsyftar de två ton­givande partierna i den nya gruppen, italienska Lega under Matteo Salvinis ledning och franska Rassemblement National under Marine Le Pens ledning. Partierna har varit kritiska till EU:s sanktioner mot Ryssland. Halla-aho har i sin tur framhållit att den nya gruppen inte handlar om utrikespolitik utan om att partierna delar kritiken mot invandringen och EU. ”Jag hoppas att Sannfinländarna tar sitt förnuft till fånga och stannar i en mer balanserad konservativ grupp”, avslutade Åkesson – något som alltså inte uppfylldes. Enligt flera högt uppsatta källor i Sannfinländarna ledde Åkessons skarpa uttalanden i Helsingin Sanomat till stor upprördhet inom Sannfinländarna. Åkesson förde fram kritiken även i svensk press: – Skulle Dansk Folkeparti eller Sannfinländarna inleda ett samarbete med Le Pens parti så ser jag det som obegripligt. Att ett nationalistiskt finländskt parti slår sig samman med Rysslandsvänner från Frankrike, jag har väldigt svårt att förstå det, sade Åkesson till DN. Sannfinländarnas toppkandidat i EU-valet Laura Huhtasaari svarade på Åkessons kritik: – Vi tänker bilda en nationalistisk grupp med fokus på att återställa kristna värderingar, återställa nationalstaternas självbestämmanderätt och att stoppa skadlig invandring.

Kotro: Samarbete med andra patriotiska partier

Nya Tider har intervjuat Olli Kotro, som var en av Sannfinländarnas ledande kandidater i EU-valet och som i dag är politisk rådgivare åt Sannfinländarna i EU-parlamentet. Bland annat deltog han på det omtalade mötet i Tallinn som anordnades av Estlands nationalkonservativa parti EKRE. På mötet deltog Marine Le Pen och företrädare från Lega, Dansk Folkeparti och Sannfinländarna. Sverigedemokraternas deltagande lyste med sin frånvaro. Olli Kotro säger till Nya Tider att det råder ett kompakt stöd hos partiets väljare att gå in i den nya nationalistiska gruppen. – Jag har personligen inte hört någon kritik alls mot beslutet att gå in i Identitet och Demokrati. Det är bara andra partier och politiker som kritiserat oss för det. NyT: Finland är ett land i Europas utkant men representeras nu bland de stora europeiska nationalistpartierna i och med Halla-ahos orientering mot Le Pen och Salvini... – Ja, vi har ju målsättningar som är gemensamma. Men så finns det i utrikespolitiken olika åsikter. Jussi Halla-aho har sagt att det här inte handlar om en gemensam utrikespolitik. Det handlar om att ha goda internationella kontakter och att samarbeta med andra patriotiska partier. NyT: Hur är uppfattningen i ert parti över Sverigedemokraternas agerande? – Jag personligen anser att det är synd att de inte följde med. NyT: Jimmie Åkesson sade att han är besviken och att det är ”obegripligt” att förstå att ni samarbetar med Putinvänliga partier. – För några år sedan varnades vi också för att samarbeta med Sverigedemokraterna, för de var också för ”Putinvänliga”. Det här Putinkortet fungerar ju alltid. Om någonting inte passar en så kan man ju alltid kal­la någon för Putinist, säger Kotro luttrat, och fortsätter: – Men jag tror att det fanns andra grunder för Jimmie att inte samarbeta med oss. NyT: Ville man istället visa att man har goda kontakter med brittiska Tories? – Ja, det är kanske så att de vill bli ett regeringsparti och vill ”spela med stora pojkar”, medan vi ju är ”the bad boys”, säger Kotro och ler. Sannfinländarna gjorde ett succéval i riksdagsvalet i april i år och är enligt opinionsundersökningar Finlands klart största parti. Även i EU-valet månaden efter riksdagsvalet gick partiet framåt och gjorde sitt starkaste EU-val någonsin, dock med ett resultat som är lägre än i riksdagsvalet. Partiet fick 13,8 procent. Partiet har samma problem som Sverigedemokraterna – många EU-kritiska väljare stannar hemma.