Kortbedrägerierna ökar men nya regler för säkra kortköp oroar bankerna

Denna vecka införs nya regler för kortköp på internet, genom att man måste identifiera sig med hjälp av bank-ID. Syftet är att öka säkerheten i hanteringen av betal- och kreditkort, så att bedrägerierna minskar. Ett vällovligt syfte, eftersom bedrägerierna med betalkort har ökat kraftigt under lång tid. I själva verket har det gått så långt att människors förtroende för korthanteringen börjar svikta, och många aktörer oroar sig för utvecklingen. Mycket står på spel, eftersom betalning med kort är ett av huvudalternativen till kontanter, som finansbranschen mest av allt vill slippa att hantera. Det är dessutom det i särklass viktigaste betalsättet vid näthandel. I stora delar av västvärlden har andelen kortköp ökat stadigt, i Sverige kanske mest av alla länder där resonemangen om att fasa ut kontanter nått högt upp på dagordningen för finansmarknadens aktörer. För att råda bot på problemen med bedrägerier i samband med kortköp införs den 14 september i år en ny lag som i korthet går ut på att stärka kravet på identifiering av kunden. Det betyder att det blir krav på att identifiera sig med hjälp av bank-ID när man betalar med kort i samband med e-handel. Vid vanliga kortköp måste pin-koden anges. Åtgärderna bygger på en del av ett EU-direktiv, PSD2 som trädde i kraft 2018, och skall gälla i hela EU-området. Direktivet är omfattande och den nu aktuella lagstiftningen berör den tekniska lösningen för att öka säkerheten i kundidentifieringen i samband med kortköp via internet. Tidigare har andra delar av direktivet, som i första hand berör företagen, genomförts. Undantag från de nya kraven görs för till exempel betalning av parkeringsavgifter och vägtullar med mera i automater, där köbildning annars riskerar att uppstå. Vissa typer av cyk­liska betalningar och transaktioner mellan företag kan också undantas från kraven på säker kundautentisering, eftersom det kan finns andra sätt att hantera problemet i sådana sammanhang.

Kortbedrägerierna har ökat kraftigt

Bakgrunden till att arbetet med det nya direktivet kom igång var offentliggörandet av de omfattande stölder av kortutgivares data om kortkunder och kort, som gjordes för ett antal år sedan, inte minst under den första halvan av 2010-talet. Den årliga Nationella trygghetsundersökningen visar att över 400 000 personer utsattes för kortbedrägeri år 2017. Också under första halvåret 2019 fortsatte denna kategori av anmälda brott vara den som ökade mest. Många har själva upplevt att det dragits pengar från deras kortkonton, utan att man själv gjort något köp. Irritationen över att det alls är möjligt att någon kan stjäla kortuppgifter med tämligen enkla tekniska lösningar, har vållat heta debatter under de senaste åren, när problemet vuxit och uppmärksammats i media. Och bedrägerierna ställer till stora besvär för den som drabbas. Det krävs en hel del skriftväxling och arbete med att samla bevis för att ett bedrägeri har skett, för att man skall få rätt gentemot kortutgivaren och få tillbaka sina pengar. Många upplever stor osäkerhet i sådana situationer och det är inte ovanligt att man känner en hopplöshet över att man blivit bedragen och helt enkelt inte orkar med att driva på sin bank för att få rätt. Därmed blir också kortinnehavare ibland berövade på sina pengar, även om bankerna oftast betalar ut ersättning, om man presenterar en trovärdig förklaring. De vill helt enkelt inte ha publicitet kring de allvarliga brister i säkerheten som finns i betalkortsystemen, och de stulna pengar de tvingas ersätta är ingenting mot vad de tjänar på kortavgifter. Banken skulle förlora mycket mer pengar om kunder gick tillbaka till att använda kontanter. En positiv sak i det aktuella direktivet är att kortutgivarna också blir skyldiga att rapportera alla bedrägerier mot deras kortsystem till ansvariga myndigheter, i Sveriges fall Finans­inspektionen. I dag finns ett stort mörkertal då bankerna vill undvika dålig publicitet. Det blir också nya regler för hur tillsynen över hela korthanteringen, inklusive bedrägerier, hanteras av de finansiella företagen. Det innebär att information om omfattningen av kortbedrägerierna kan få större spridning.

Balansgång mellan brottsbekämpning och effektiva betalningar

Den nätbaserade handeln, där privatpersoner kan handla över gränserna och betala med hjälp av kort, har också vuxit explosionsartat, och störningar i betalningsskedet riskerar att påverka denna handel negativt. Förra veckan publicerade Nya Tider en artikel som beskrev hur kraftiga subventioner av kostnaderna för postpaket från till exempel Kina bidrar till att underlätta privathandel med långa transporter. Betalning med kort är en annan förutsättning för sådan handel och de företag som satsat stort på att bygga upp denna handel vill givetvis inte att det skall uppfattas som besvärligare att betala. De nya kraven på säkra betalningar uppfattas därför som ett hot eller ett problem av många sådana företag. Kortköp, både via nätet och i fysisk handel, är en mycket stor inkomstkälla för banker och andra kortutgivare. Man tar en avgift på mellan en och flera procent vid varje kortköp, men kunden märker inte detta då avgiften läggs på butiken. Butiken i sin tur kompenserar detta genom att höja priset på varorna, så i slutändan är det ändå kunden som betalar bankernas kortavgifter. Långsiktigt är bankernas mål att avskaffa kontanterna, vilket är en uppenbar ambition i Sverige, där man lyckats skapa en attityd att det är besvärligt att hålla på med kontanter hos allmänheten. Det är också dyrt att hantera kontanter för företagen. Den dag kontanterna försvinner ligger vägen öppen för att ytterligare höja transaktionskostnaden för alla betalningar. Det ligger därför i bankernas intresse att kortbetalningarna inte störs av ökade krav på säkerhet. I bakomliggande förordningar och direktiv poängteras mycket tydligt att reglerna inte får störa handeln, vilket de givetvis kommer att göra i viss utsträckning. Just det problemet har blivit den viktigaste frågan för svensk media i rapporteringen kring de nya kraven. Frågan är en uppenbar balansgång mellan att skapa förutsättningar för att minska den ekonomiska brottsligheten och kravet på att kunna göra snabba och enkla betalningar i olika sammanhang i både den nationella och den globaliserade handeln. Att det finns en oro för utvecklingen framgår ganska tydligt i en intervju med Lars Rutberg, betalningsansvarig på Bankföreningen, som gjorts av TT. Han säger att man bedömer att 25-30 procent av dagens transaktioner på nätet hanteras på ett sådant sätt att de inte når upp till de krav som ställs i den nya lagstiftningen och att dessa köp därför kommer att avslås med de nya reglerna. Rutberg ger i intervjun också uttryck för en viss oro för att bankerna inte hinner med att få ut informationen om hur de nya kraven kommer att påverka internethandeln till alla handlare och att många kunder kan komma att överrumplas av att inte kunna genomföra de köp man vill.