Kristna organisationer kräver öppna gränser

[caption id="attachment_55912" align="alignright" width="360"] Brevet i faksimil.[/caption] Det öppna brevet riktades till riksdagens samtliga partiledare, och undertecknades av Anders Arborelius, biskop för Stockholms katolska stift, Karin Wiborn, generalsekreterare för Sveriges kristna råd, Daniel Alm, föreståndare Pingst – Fria församlingar i samverkan, Benjamin Dioscoros Atas, ärkebiskop i syrisk-ortodoxa kyrkan och ärkebiskopen i Svenska kyrkan Antje Jackelén. Nya Tider har kontaktat samtliga undertecknare, som alla dock ville hänskjuta frågorna till SKR:s pressansvarige Mikael Stjernberg. Enligt Stjernberg har brevet inte besvarats av någon partiledare, men det har publicerats i några kristna tidningar och har uppmärksammats på sociala medier.

Hänvisning till internationella konventioner

I brevet skrivs till partiledarna: Vi förstår att det finns en fara för att med allt detta för ögonen förlora blicken för världen utanför vårt land. En av era företrädare, Alf Svensson, varnade nyligen i en krönika i tidningen Dagen för risken att hamna i ”något slags nationalistisk slummer”? Kyrkofadern Augustinus beskrev vid skiftet 300- och 400-talet människans problem som att hon är eller riskerar att bli ”incurvatus in se” – ”inkrökt i sig själv”. Kan samma öde drabba ett helt land och människorna där? Vi ser och hör oroväckande inslag i samhällsdebatten. Röster höjs för att vårt lands gräns ska stängas till allt mer, och att gränsen för så få människor som möjligt ska få bli en port till frihet och trygghet. [caption id="attachment_55910" align="alignright" width="363"] Mikael Stjernberg, SKR:s pressansvarige. Foto: SKR[/caption] På frågan om kyrkor verkligen skall agera i politiska sakfrågor, svarar Stjernberg: − När kyrkorna eller deras ledare yttrar sig i politiska frågor, sker det alltid utifrån en kristen syn på människors värde och värdighet, på hela världen och alla människor som skapade och älskade av Gud et cetera. När vi ser att dessa grundläggande värden är hotade yttrar vi oss. Då kan vi också ha synpunkter på sakpolitik. Som så ofta i migrationsdebatten, hänvisas i brevet till de konventioner Sverige anses bundet av: Människors rätt att fly från krig och förtryck och att söka en fristad i ett annat land än sitt hemland finns inskriven i internationella konventioner och EU-direktiv som Sverige förbundit sig att följa. När någon kommer till vårt lands gräns och önskar få en fristad här, ska de skäl hon anger för att få asyl/uppehållstillstånd prövas mot de konventioner och EU-direktiv Sverige anslutit sig till samt mot svensk lagstiftning. Bedöms skälen vara starka nog, ska hon få stanna, som flykting eller skyddsbehövande, annars inte. Det går alltså inte att sätta en numerär gräns för hur många asylsökande som ska få stanna.

EU skall sätta tryck på övriga länder att öppna sina gränser

NyT: Om man ger färre uppehållstillstånd, minskar kanske mängden som söker. Skulle man inte på det sättet begränsa antalet asylsökande? − Ett land som förbundit sig enligt ovan kan inte bara bestämma sig för att ge färre personer uppehållstillstånd eftersom varje asylsökande som kommer till landet har rätt till en individuell prövning. De skäl den asylsökande har för att få uppehållstillstånd skall prövas mot den svenska Utlänningslagen. Kommer Migrationsverket eller Migrationsdomstolarna fram till att skälen är tillräckliga, skall den asylsökande få uppehållstillstånd, annars inte. Kyrkoledarna vill också se att andra länder ökar sin asylinvandring. De skriver: Sverige behöver tydligt sätta tryck på övriga länder i Europa för ett solidariskt gemensamt flyktingmottagande. Vi som kyrkor kommer också att fortsätta med opinionsbildning och ett praktiskt arbete med gamla och nya medlemmar i våra församlingar som bidrar till den sociala sammanhållningen i vårt land. De som invandrar till Sverige behöver oss och vårt beskydd, men vi behöver också dem! NyT: Hur tänker ni er att Sverige skall kunna sätta tryck på övriga länder? − Exakt hur det skall gå till är en fråga för våra politiker, men det måste rimligen fortsätta göras inom EU:s olika forum; parlamentet, kommissionen och rådet. NyT: På vilket sätt behöver Sverige dessa asylinvandrare? − Sveriges demografi, med en allt större andel äldre/pensionärer, och bristen på arbetskraft inom många yrkesområden gör att vi behöver bli fler som arbetar i Sverige – och vi som arbetar behöver arbeta fler år än vad vi i genomsnitt gör i dag. Invandring utifrån är en del av lösningen på dessa problem. Människor med bakgrund i olika länder har dessutom visat sig vara till stor nytta för till exempel svenska företags handel och kontakter med utlandet.

Religion skall inte vara ett hinder

NyT: Migrationen till Sverige har ju varit väldigt stor, och vi ser ett antal problem i dess kölvatten. Hur vill kyrkorna lösa dessa? − Frågan är alldeles för generellt formulerad och därför omöjlig att besvara. Kyrkorna är en del av samhället och är genom sina medlemmar närvarande och aktiva i olika politiska sammanhang, på nationell, regional och lokal nivå. Det är i de sammanhangen frågor av det här slaget skall lösas. NyT: Majoriteten av asylsökande kommer ju från övervägande muslimska länder. Bör kristna församlingar verkligen främja islamisk expansion? − Svensk lag tillåter inte att Migrationsverket registrerar asylsökandes religion. Vi vet alltså inte om det som frågeställaren påstår och utgår ifrån i sin fråga stämmer. Mänskliga rättigheter – som rätten att söka asyl – är just mänskliga rättigheter, inte rättigheter bara för personer med vissa religiösa eller andra livsåskådningar. Har en asylsökande muslim tillräckliga skäl för att få uppehållstillstånd, kan hans eller hennes religion självklart inte vara ett hinder. Detsamma gäller givetvis kristna, judar, buddhister, ateister, agnostiker och alla andra som söker asyl. Under 2009–2018 delades 656 000 uppehållstillstånd ut till asylsökande och deras anhöriga. Vanligaste ursprungsländer för asylsökande var Syrien, Afghanistan och Eritrea, och för anhöriga Syrien, Somalia och Irak.