Friande dom för NMR seger för demokratiska friheter

I en uppmärksammad rättegång mot Nordiska Motståndsrörelsen misslyckades åklagaren att få igenom vad som skulle ha varit allvarliga intrång i de svenska demokratiska friheterna när man försökte få deltagare dömda för hets mot folkgrupp – inte för vad de sade eller gjorde, utan för vilket sällskap de var i. Målet, som rörde ett flertal åtalade och olika misstänkta brott, var principiellt mycket viktigt eftersom det vid en fällande dom skulle leda till kraftiga inskränkningar i mötes-, demonstrations- och yttrandefriheten, något som inte uppmärksammats i någon högre grad av massmedier som istället lagt sitt fokus på de åtalades politiska åsikter.

Åtal efter demonstration

Det var den 30 september 2017 som Nordiska motståndsrörelsen uppmanade sympatisörer och medlemmar att demonstrera i centrala Göteborg i samband med att bokmässan ägde rum. Efter att ha samlats på en parkering i närheten gick man in mot de centrala delarna av Göteborg i riktning mot en plats vid Scandinavium där de fått tillstånd att demonstrera. I närheten av Liseberg blev dock demonstrationståget angripet av vänsterextremister som kastade stenar och flaskor och man valde att avvika från den planerade demonstrationsrutten. Detta möttes kort därefter upp av kravallpoliser som försökte förhindra demonstrationsdeltagarna från att röra sig i den nya riktningen. I samband med detta använde polisen pepparsprej och slog mot demonstranterna med batonger, men möttes inte av något motvåld utan enbart höjda sköldar och man stod och knuffades mot varandra ett tag. Ett par av medlemmarna i Nordiska motståndsrörelsen greps i samband med att polisen sedermera stängde in demonstrationståget på platsen. I efterhand åtalades totalt 16 av demonstrationsdeltagarna, men det som drev åklagaren var inte bråket med polisen utan möjligheten att genom kringvägar och minst sagt kreativt bruk av nuvarande lagar försöka skapa ett sätt att, i princip, göra det omöjligt för politiska dissidenter att genomföra demonstrationer.

Försök att inskränka våra friheter

De 16 deltagarna åtalades för hets mot folkgrupp, inte för vad de sagt – eftersom ingen sagt något olagligt. Inte heller för att de burit tyrrunan, vilket är Nordiska motståndsrörelsens symbol och en uråldrig symbol i norra Europa, då den trots försök att göra den olaglig ännu är laglig. Istället ville man pröva om det skulle gå att angripa NMR genom en märklig ”sammantagen bild”. Åklagaren Jonas Martinsson ville helt enkelt göra det olagligt att klä sig i samma sorts kläder, gå i takt, ha fanor eller sköldar och att personer som utan att ha specifika kläder eller symboler likväl skulle dömas för hets mot folkgrupp genom att bara vara i närheten av NMR under deras demonstrationer. I åtalet stod följande: ”[E]tt stort antal demonstranter har burit enhetlig, uniformsliknande klädsel med NMR:s symbol Tyrrunan, vilket, i kombination med att flera av dessa demonstranter har burit sköldar och hjälmar, har gett ett militärt intryck … Även de personer som inte burit fanor, sköldar och plakat kan ha gjort sig skyldiga till brottet hets mot folkgrupp; om de otvetydigt visat att de sympatiserat med NMR:s ideologi och demonstrationens paroller.” En av deltagarna, NMR-aktivisten Pär Sjögren, stod åtalad för att ha brutit mot lagen om hets mot folkgrupp enbart genom att i liknande kläder som övriga deltagare gått i täten för demonstrationen. – Hela åtalet är ju byggt på att staten vill kriminalisera hela eller delar av våra demonstrationer, säger han till Nya Tider. Men även personer som burit märkbart annorlunda kläder, till exempel blåjeans, kom att åtalas bara för att de varit på platsen. – Men då tänkte jag det att i och med att de hade hotat så jävla mycket med att det skulle vara brottsligt att vara enhetligt klädd, så tog jag medvetet på mig kläder som stack ut, för att jag inte var där för att begå något brott, förklarade personen i NMR:s podd Radio Nordfront.

Ville göra det olagligt att delta i politiskt inkorrekta demonstrationer

De avvikande kläderna gjorde dock att demonstrationsdeltagaren kunde identifieras och därmed åtalas. I polisens förundersökning nämns att brottet som han misstänks för gällande hets mot folkgrupp består i att det pågick en demonstration med svartklädda personer som bar sköldar och plakat, och han ”befunnit sig i deras närhet under hela dagen”. En mycket märklig och oroväckande formulering som även kan sägas beröra andra, till exempel Nya Tiders utsände journalist som var på platsen under hela dagen för att ta bilder och rapportera från demonstrationen. Men försvaret är inte nådig i sin kritik av åklagarens konstruktion. – Det resonemang som åklagaren bjuder på har inget stöd varken i svensk rättspraxis, eller rättstillämpning från justitiekansler och det är inte hållbart i relation till de mänskliga rättigheter vi har i Sverige utifrån Europakonventionen. Det är som ett korthus som kommer att falla ihop, säger advokat Sargon De Basso, som företräder en av de åtalade till TT innan domen kom i fredags förra veckan. Nya Tider har pratat med en av de försvarsadvokater som riktade in sig speciellt på hets mot folkgrupp åtalet, Rickard Fagerberg, om sin syn på fallet. NyT: Vad är dina tankar om åtalet och åklagarens argumentation? –Jag har inget negativt att säga om deras argumentation. De baserade sitt åtal på gammal praxis och lade fram det på ett bra vis. Problemet ligger snarare i att man stödjer sig på och försöker bygga vidare på äldre fall vilka borde förpassats på historiens skräphög vid det här laget, säger Fagerberg. Den praxis han talar om rör ett fall från 90-talet där en ung man dömdes för hets mot folkgrupp, inte för de enskilda symbolerna han bar, utan för den sammantagna bilden av samtliga dessa, vilka inkluderade flera symboler vilka är starkt förknippade med tredje riket. Det var även det man försökte sig på att använda sig av i detta fall, trots att bland annat tyrrunan flera gånger testats och förblivit laglig då anknytningen till det nationalsocialistiska Tyskland anses låg och inget som allmänheten förknippar med symbolen i sig.

Friande dom en seger för yttrandefriheten

Försöket att göra blotta närvaron i en demonstration olaglig misslyckades som tur var och domstolen frikände samtliga åtalade från hets mot folkgrupp. ”Tingsrätten anser vidare att det samlade intrycket av demonstranternas agerande på platsen inte är sådant att det inneburit ett tydligt förknippande med nationalsocialistiska rörelser under 1930- och 1940-talen som åklagaren gjort gällande. Det kan inte heller bedömas som hets mot folkgrupp att offentligt ge uttryck för en tillhörighet med eller en sympati för NMR", påpekar tingsrätten i domen. Den friande domen har hyllats av bland annat yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, som beskriver den som ”välmotiverad”. – Demonstrationsrätten syftar till att säkerställa den fria åsikten och skall skydda även de som uttrycker vidriga och avskyvärda åsikter, kommenterar han till SVT Nyheter. Han delar tingsrättens uppfattning om att man inte begår ett brott bara för att man deltar i en nationalsocialistisk demonstration. – Hur mycket man än avskyr en organisation eller politiskt parti måste man sätta yttrande- åsikts- och föreningsfriheten högre än den avskyn, säger Funcke. Han kritiserar även polisens försök att stoppa demonstrationen i förväg och menar att det inte är polisen som skall bestämma vem som får demonstrera eller inte. – Då får vi en politisk polis och det vill vi inte ha. Polisen skall skydda alla demonstranter – veganer, anarkister och nazister, säger han vidare.

Försvaret nöjda med resultatet

– Den primära linjen som vi körde på är att antingen har vi yttrandefrihet eller så har vi inte det. Den kan inte beskäras och ignoreras bara för att det passar vissa politiska intressen. Yttrandefriheten har dessutom stöd i övergripande lagstiftning som Europakonventionen vilket står över hets mot folkgrupp lagen. Samtidigt menade vi att det måste vara avsändaren som definierar sitt eget budskap och det är fel om en polismyndighet eller annan myndighet skulle vara de som bestämde vad någon ”egentligen” tycker eller säger, sade Fagerberg om försvarets arbete. Om den friande domen tycker Fagerberg att det var en seger, men inte bara för de åtalade. – Jag tycker det var en seger för yttrandefriheten och det är vad försvaret kämpat för. Det är en av de viktigaste friheter vi har och den måste försvaras när den hotas. Tingsrätten dömde totalt fem personer för våldsamt upplopp. En av de fem personerna som döms för våldsamt upplopp får två månaders fängelse, resten får villkorlig dom och samhällstjänst som straff. Tingsrätten har även dömt två personer för ohörsamhet mot ordningsmakten. Två andra personer frikänns från brott mot ordningslagen. Samtliga åtalade, inklusive de friade, hängdes ut av Expressen som dock valde att dölja identiteterna på de stenkastande vänsterextremister som åtalades under samma dag. Med stor sannolikhet kommer domen att överklagas eftersom målet är att skapa en praxis där man kan angripa missbehagliga politiska grupper. – Vi är väl inte direkt överraskade, det ligger i linje med hur vi har funderat inför åtal och under processen. Vi gör bedömningen att de gått över en gräns, men är det tillräckligt för at utgöra hets mot folkgrupp eller inte, man är ju inte överraskad på det viset att de kommit fram till den slutsatsen. Sedan gör jag en annan bedömning fortfarande. Men eftersom jag väckte åtal så hade jag förväntat mig något annat, säger åklagaren Jonas Martinsson till Expressen. Han har inte tagit ett slutligt beslut, men det lutar åt ett överklagande av domen till hovrätten. – Inte helt slutgiltigt, men med stor sannolikhet kommer vi göra det.