Efter Nya Tiders frågor: MSB backar från kontroversiellt förslag

I maj presenterades en rapport av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), som syftade till att utvärdera MSB:s arbete för jämställdhet och mångfald i det kommunala säkerhetsarbetet och att föreslå nya åtgärder för att öka jämställdheten och mångfalden i svenska räddningstjänster, som fortfarande domineras av svenska män i alltför stor utsträckning. MSB skriver att de har i uppdrag att ”öka andelen kvinnor och andelen personer med utländsk bakgrund i den kommunala räddningstjänsten”, och att man sedan 1990-talet genomfört åtgärder för att uppnå detta. Andelen kvinnor är idag bara 5,1 procent för heltidspersonal och 6,5 procent för deltidspersonal. ”Utvärderarna konstaterar att räddningstjänsten inte speglar samhället”, skriver de själva i rapporten.

Kontroversiella förslaget: Se över samarbetet med vissa räddningstjänster

MSB:s utredare har presenterat fyra rekommendationer till myndigheten för att öka jämställdheten i räddningstjänsten. Och det är i synnerhet ett av dem som sticker ut: • ”Se över MSB:s samarbete med räddningstjänster som inte bedriver jämställdhets- och mångfaldsarbete. MSB bör överväga om eller i vilken omfattning myndigheten ska samarbeta med eller lyfta fram räddningstjänster som inte har ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete”. [caption id="attachment_59902" align="alignnone" width="585"] Tre deltidsbrandmän. MSB:s ambition är att färre svenska män ska finnas i räddningstjänsten. Fler kvinnor och ickesvenskar ska in, men utvecklingen går långsamt. Foto: MSB på LinkedIn[/caption]

MSB: ”Formuleringen får stå för utredarna”

Nya Tider har talat med Erik Flink, som när rapporten kom var jämställdhetshandläggare och samordnare på MSB. Numera har han en annan tjänst i samma myndighet. NyT: Det är en formulering som är ganska stark, och det är att man ska överväga om MSB ska samarbeta med räddningstjänster som inte har ett aktivt arbete för jämställdhet och mångfald. Det är en ganska skarp formulering? – Ja. Den får stå för dem som har gjort utvärderingen. Vi ska stödja alla räddningstjänster. Vissa har prioriterat, mer eller mindre, olika frågor och det är klart att vi ska stödja alla räddningstjänster. Alla ska få det stöd som de behöver av MSB. Vi får lyssna på vad räddningstjänsterna själva vill, det är vår roll att stödja dem. NyT: Om någon räddningstjänst säger att de struntar helt i jämställdhets- och mångfaldsarbete, så skulle ni ändå samarbeta med dem? – Jag ser ingen orsak till att vi inte skulle samarbeta med dem, men som sagt, du får fråga den enhet som har gjort utvärderingen varför den här formuleringen finns.

Utredaren tonar ned förslaget

Nya Tider har talat med MSB:s projektledare för rapporten, Mona Pütsep. – Det är jag och min kollega Åsa Hertzberg som har gjort rapporten, vi jobbar på en forsknings- och utvärderingsenhet. För vår oberoende integritet så är det vi som gör utvärderingarna så att vi ska kunna skriva vad vi ser. Det är ju svårt att utvärdera ”sin egen baby”, så det är därför enheten ber oss att göra det. [caption id="attachment_59906" align="alignright" width="250"] Mona Pütsep. Foto: Facebook[/caption] NyT: Vad kan man säga om arbetet för jämställdhet och mångfald? – Det går långsamt när det gäller att öka andelen kvinnor. Det är bara statistik över kvinnor och män där vi kan mäta och se trenden. När det gäller mångfald eller sexuell läggning så går det inte att mäta i siffror, utan det är kön vi kan se. Och där går det väldigt sakta. NyT: Är svensk räddningstjänst diskriminerande mot kvinnor och mot personer med ickesvensk bakgrund? – Generellt inte. Och i våra intervjuer med räddningstjänster så säger de att det är en ickefråga nu. Tidigare var det känsligt att prata om det, men det är normaliserat på många ställen nu. NyT: Så anledningen att det är få kvinnor och invandrare beror inte på diskriminering i första hand? – Nej, inte generellt. NyT: Vad beror det på? Bristande intresse? – Jag skulle säga bristande information, att man inte ser att det här är ett yrke som är möjligt för kvinnor eller för personer med annan etnisk bakgrund. NyT: Är det ett misslyckande för svensk räddningstjänst om det är 95 procent män som arbetar där? – Nej, det är det inte. Men i och med att det är svårt att få tillräckligt många brandmän så måste man se till hela populationen och inte bara 50 procent av populationen. NyT: Ska man ha ett mål om att ha en viss andel kvinnor, kanske till och med 50/50? – Det finns inget sådant mål. Men man vill ju att det ska spegla samhället. NyT: Om det ska spegla samhället är det väl 50/50 som gäller som målsättning? – Ja… men dit kommer vi inte på lång tid eftersom det tar tid. Vi måste få in fler kvinnor som går utbildningen. Det tar tid att ändra på det här. NyT: Kvotering, kan det vara aktuellt? – Nej. NyT: Ett förslag var uppseendeväckande, det om att MSB behöver se över om man överhuvudtaget ska arbeta med räddningstjänster som inte har något jämställdhetsarbete. Kan det vara så att ni avbryter samarbetet med räddningstjänster som är ”rasistiska” eller diskriminerande? – Nej. Utan vi tänker mer att man lyfter fram räddningstjänster, till exempel på konferenser, som jobbar hårt med jämställdhet och mångfald, istället för de som inte bryr sig ett dugg. Det är mer så vi tänker. NyT: Ska det inte vara något straff eller repressalie om man inte har det här jämställds- och mångfaldsarbetet? – Nej. NyT: Men ni lyfter ju att MSB bör överväga ”om” man ska samarbeta med räddningstjänster som inte har ett aktivt mångfalds- och jämställdhetsarbete. – Nej, i vilken omfattning. NyT: ”Om, eller i vilken omfattning”, står det i rapporten. Kan det bli mindre omfattning av samarbetet med en diskriminerande räddningstjänst? – Det är vår syn. Sen är det en fråga för mottagarna av utvärderingen, vad de tycker. Det kan vara att de tycker att det vi säger är helt upp i tok. NyT: Men ni måste ha tänkt på något konkret med detta förslag, kan det vara att man inte bjuder in sådana räddningstjänster till möten, eller rentav att man inte ringer till dem om det brinner? – Nej nej, inget sånt. Det är just det här samarbetet när det gäller projekt. Man kanske ska ta de som är duktiga på det här. NyT: Kan man tillåta någon form av ”grabbig jargong” som det tidigare har varit? Kan det vara okej att folk får skämta lite, även om det inte är politiskt korrekt? Eller måste det vara nolltolerans mot den attityden? – Det beror på vad du menar med grabbig jargong. Rasistisk jargong behöver man ju ha nolltolerans mot. NyT: Får man dra Norgeskämt? Eller är det bara utomeuropeiska invandrare man inte får skämta om? – (skratt) Om det är nedvärderande så nej, tycker du det? NyT: Norgeskämt är ju nedvärderande och det är väl ingen som har nån synpunkt på det? – De skämtar nog om Sverige också… NyT: I en sammansvetsad grupp kanske man utvecklar en viss jargong eller humor, och vissa skämt kanske är opassande. Är det realistiskt att komma bort helt från det? – Jag vet inte. Man ska väl inte ge upp i alla fall. MSB leds av den kontroversielle generaldirektören Dan Eliasson sedan mars 2018.