Moské utsatt för ”naziklotter” – beskylls för att ljuga

Polisen larmades av moskéns ansvariga angående att en smällare kastats in i moskén strax efter morgonbönen, då besökarna redan hunnit lämna lokalerna. Tre hakkors och ett budskap hade klottrats på väggen i entrén. SVT rapporterade om att det var ett islamofobiskt nazistdåd och polisen upprättade en anmälan om skadegörelse och hets mot folkgrupp. Snart började dock fakta komma fram som kastade nytt ljus över händelsen. Den iranskfödde journalisten Nima Dervish hade först tänkt skriva ett fördömande av dådet, men upptäckte snart saker som gjorde honom fundersam. Klottret ”Döda Müslim” är en formulering som överensstämmer bättre med den turkiska stavningen av muslim. Det är till och med så att det inte finns något annat språk än turkiska där ü används i stavningen av muslim, enligt Nima Dervishs undersökning, som han publicerade på Facebook. Om det verkligen är ett attentat så är därför gärningsmannen med största sannolikhet turkisktalande, menar Dervish. Det har i området förekommit attentat riktade mot turkar trogna den turkiske presidenten Recep Erdoğan, men framför allt mot icke-turkiska minoriteter från Turkiet. Kan dessa ha velat ”ge igen”? Skadorna i lokalen är inte direkt omfattande, smällaren small i ett hörn av lokalen och huvuddelen av klottret är på en kakel­yta där det troligen har kunnat poleras bort, gärningsmannen har noga undvikit att fortsätta klottret på en angränsande målad yta, som hade krävt ommålning. En enda person fanns kvar i lokalen när smällaren kastades in, men vid denna tidnings pressläggning har denne enligt polisen inte sett något och inga andra vittnen har heller kunnat beskriva någon gärningsman. Sammantaget har det påstådda händelseförloppet väckt en hel del frågetecken, vissa menar till och med att det mycket väl kan vara så att personer i föreningen själva har iscensatt det hela. I så fall skulle ett tänkbart motiv kunna vara – förutom att skapa föreställningar om en utbredd islamofobi i Sverige – att försöka påverka Länsstyrelsen att ge moskén tillstånd för kameraövervakning. – Hade vi haft kameran på plats så hade vi förmodligen haft någon gripen redan, säger Orhan Karan, ordförande i Sätra islamiska kulturförening som driver moskén, till SVT. Moskén i Bredäng grundades bland annat av en nuvarande styrelseledamot i den islamistiska organisationen Sveriges Muslimska Råd, Mustafa Tumturk, som samtidigt är ordförande för den statsunderstödda turkiska organisationen UETD i Sverige. Organisationen finns i en rad europeiska länder och är en kanal för Erdoğan­propaganda. Tumturk är också utvecklingschef för det islamistiska studieförbundet Ibn Rushd. Orhan Karhan har tidigare gjort sig känd för att ha försökt stämma en syriskortodox församling på en miljon kronor för att ha jämfört det armeniska folkmordet (Sayfo) med det judiska folkmordet (Shoah). Han är också engagerad i Turkiska kulturföreningen i Bredäng. Denna förening är med i det Erdoğantrogna Turkiska riksförbundet, som senast var i hetluften när vice ordföranden Barbaros Leylani bland annat ropade ”Död åt de armeniska hundarna” i ett offentligt tal. I Bredäng har någon av dessa Erdoğantrogna organisationer tidigare arrangerat ett offentligt möte med ”journalistdödaren” Cem Küçük. Den kurdiske separatisten och debattören Kurdo Baksi skriver om honom i ett e-postmeddelande till tidningen Journalisten: ”Kücük bestämmer, i symbios med det turkiska rättsväsendet, vilka journalister som ska gripas, häktas, och så småningom dömas till fängelse. Därmed är han mannen som förvandlat Turkiet till världens största fängelse för journalister.” I kretsen av turkiska folkmordsförnekare i Sverige finns även radikala islamister. Redan 2009 skrev den då 14-årige Aydin Sevigin under en protestlista mot att Socialdemokraterna erkände det armeniska folkmordet. Den 2 juni i år dömdes han till fem års fängelse för terroristbrott, efter att ha försökt ansluta sig till Islamiska staten och därefter inriktat sig på terrorverksamhet i Sverige, vilket han förberett genom att anskaffa material för bombtillverkning. Domen har överklagats.