![]()
Allergier, gluten- och laktosintolerans samt religiösa krav på skolornas kosthållning. Det är de främsta orsakerna till att 83 procent av Sveriges kommuner dras med allt högre kostnader för att specialanpassa den mat som serveras i kommunala skolor. Det rapporterar Dagens Nyheter den 7 januari.
– Ofta måste en kommun laga flera versioner av samma maträtter för att tillgodose allt fler, medicinska behov, säger Marianne Backrud-Hagberg, kostchef i Nyköpings kommun, till Dagens Nyheter.
Marianne Backrud-Hagberg är, förutom kostchef i sin hemmakommun, ordförande för Kost & Näring, en intresseförening för kostchefer inom fackförbundet Ledarna. Hon säger vidare till DN att den dramatiska ökningen av specialkostönskemålen håller på att göra så att kommunerna tappar kontrollen om ökningen fortsätter i samma takt som den gjort under de senaste åren. Hon menar att det framför allt behövs bättre riktlinjer från statligt håll om hur beviljandet av specialkost skall gå till. I en del kommuner krävs läkarintyg, medan andra helt och hållet litar på föräldrarnas muntliga önskemål.
Islamisering driver på utvecklingen
Kostnaderna för de olika specialkostönskemålen läggs alltså på kommunernas skattebetalare, och ju fler som behöver specialkost, desto mindre pengar blir det med nödvändighet till den gemensamma maten. I rena siffror syns detta exempelvis i Falkenbergs kommun, där det i de kommunala skolorna serveras cirka 5 300 måltider. Av dessa var 600 specialanpassade utifrån medicinska behov.
Det som däremot fått siffrorna att rusa i höjden är religiöst och kulturellt ställda krav på maten, främst från muslimska invandrare. Bara åren 2016–2017 har muslimska elevers krav på halalkött fått siffran över specialanpassade måltider att öka till sammanlagt 1 300 i genomsnitt.
När Nya Tider når Marianne Backrud-Hagberg för en intervju säger hon att det än så länge är för tidigt att dra några bestämda slutsatser ifall de siffror som gäller för Falkenberg vad gäller islamisering av specialkosten även gäller för i stort sett alla kommuner.
– Det är något som vi inom Kost & näring får titta närmare på, säger Marianne Backrud-Hagberg och fortsätter:
– Men det är inte alls orimligt att de senare årens befolkningsutveckling påverkar specialkostönskemålen om kommunerna inte väljer att vidta några åtgärder som bromsar utvecklingen.
Har slopat halalköttet
Marianne Backrud-Hagberg berättar vidare för Nya Tider att Nyköpings kommun nu sällat sig till den lilla men ändå växande skara kommuner som slopat det muslimska halalköttet.
– Jag har bara varit här som kostchef i några månader, och då var det redan gjort. Vi har satsat på att erbjuda vegetariska alternativ till de som inte vill äta mat som innehåller fläsk. Det är både mer hälsomässigt samt ekonomiskt effektivt, anser vi från kommunens sida.
