Med hjälp av nytt undantag vill kommuner slippa asylsökande

Enligt EBO, Lagen om eget boende, får asylsökande bosätta sig var de vill med fortsatt rätt till dagersättning eller särskilt bidrag. Från och med den 1 januari i år har dock 32 kommuner fått möjlighet att göra undantag för vissa områden, som redan anses ha för många invand­rare. Några av dem har dock aviserat att de tänker undanta hela kommunen. Detta med förhoppningen att asylsökande söker sig till and­ra kommuner om de riskerar att förlorar sina bidrag. Bland kommunerna som planerar att göra på detta sätt återfinns bland and­ra Katrineholm, Kristianstad och Helsingborg. I Landskrona, som styrs av Liberalerna, Moderaterna och Miljö­partiet, har man redan fattat ett sådant beslut, och skriver i en framställan till Migrationsverket om bakgrunden: ”Landskrona stad har under många år haft ett högt mottagande av asylsökande och är den kommun i Skåne som tillsammans med Malmö, Helsingborg och Burlöv har flest asylsökande boende enligt EBO-lagen i förhållande till sin folkmängd.” I slutsatsen förklaras varför hela kommunen bör undantas: ”Landskrona stad gör bedömningen att det utifrån stadens övergripande socioekonomiska struktur inte är rimligt att avgränsa EBO-områdena till vissa utvalda bostadsområden. Landskrona stad är en kommun som i sin helhet fortsatt har stora utmaningar utifrån utbildningsnivå, arbetslöshet och bidragsberoende varför hela stadens samlade geografiska område ska betraktas som ett område med socioekonomiska utmaningar och därmed inte tillämpligt för boende enligt EBO.”

Liberalen som förespråkar volymmål

Till Nya Tider säger kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg (L): − Den här lagstiftningen tar ju sikte på att undanta vissa områden, men effekterna av den inflyttning som sker är för oss desamma oberoende var i kommunen man bosätter sig. Utmaningarna är inte geografiskt begränsade, om det handlar om försörjningsstöd och sådana saker. [caption id="attachment_60887" align="alignright" width="200"] TORKILD STRANDBERG (L) är kommunstyrelsens ordförande och menar att hela kommunen drabbas av asylinflödets konsekvenser. Foto: Riksdagen[/caption] NyT: Samtidigt tillhör du själv Liberalerna, som på riksplanet länge har förespråkat en omfattande asylinvandring. Du ser inget problem där? − Nej, i Landskrona har jag att hantera den verklighet vi sitter i. Sedan har de som utformar politiken på nationell nivå sina bevekelsegrunder och utgångspunkter för det. Men jag tror att det är rätt viktigt att en lokal politik måste hämta sin näring och fakta från de lokala förutsättningarna. NyT: Har du fått några reaktioner från moderpartiet? − De ställer samma fråga som du, alltså om hur resonemanget har gått, men jag tror de delar min uppfattning att vi är fullt kapabla på lokal nivå att fatta de beslut vi bedömer är bäst för den egna kommunen. NyT: Men du har inte varit motståndare till Liberalernas mer ”generösa” linje på riksnivå? − Man kan väl säga så här: I alla partier för man en diskussion om alla frågor. Det finns inget parti där varenda medlem tycker lika. Jag har ju utifrån de erfarenheter jag har gjort i Landskrona från och till haft synpunkter på bland annat migrationspolitiken. 2015 var jag en av dem som skrev ett antal artiklar om det som senare kommit att kal­las ”volymmål”. Att det nationella inflödet måste baseras på landet, på kommunernas förmåga att ge en vettig integration. Det ska inte bara vara ett utflöde av politiska ställningstaganden, utan man måste ta hänsyn till kommunernas och landets samlade förmåga. I min värld leder det till ett volymmål. Till Nya Tider säger Stefan Olsson (SD), kommunalråd och partiets ordförande i kommunen: [caption id="attachment_60888" align="alignright" width="200"] STEFAN OLSSON (SD) ser beslutet som ett steg i rätt riktning. Foto: Landskrona stad/Leo Erdfeldt[/caption] − Ett steg i rätt riktning, då SD Landskrona tidigare lagt en motion om att Landskrona skulle skriva till regeringen om att undantas lagen om EBO. Vi behöver ett större andrum över lång tid. Han tror inte att åtgärden nödvändigtvis får någon större effekt på inflödet, men säger om varför det måste minska: − Det har inneburit stora problem då Landskrona under en tjugofemårsperiod tagit emot ett stort antal flyktingar. Utanförskap, segregation och en stor kostnad för försörjningsstöd. Det har också inneburit att Landskrona haft två områden som av polisen klassats som särskilt utsatta områden. Numera har vi bara ett område som klassas som det, nämligen Koppargården. Det finns för närvarande 100 asylsökande som valt att bosätta sig i staden. Om man räknar skolgång, förskola, och ett kommande ansvar för försörjning och boende så är detta ganska stort i en stad som Landskrona.

Malmö kan gå samma väg

Regeringens beslut om undantag från EBO bygger på en uppgörelse med Centerpartiet och Liberalerna, men både Miljöpartiet och Centerpartiet har riktat kritik mot kommuner som anser att asylsökande blir en belastning för hela kommunen. Till Sveriges Radio säger Centerpartiets migrationspolitiske talesperson Jonny Cato: – Hela syftet har ju varit att det just ska vara de områdena som har stora socioekonomiska utmaningar, och då får vi diskutera hur man ska lösa det här framöver. Jag tror att det skulle urholka systemet med ebo om många av landets stora kommuner, som är en del av de 32, skulle börja undanta hela kommunen. Miljöpartiets motsvarighet Rasmus Ling menar att man ”i första hand” ska ha en dialog med kommuner som delar Landskronas synsätt, men att man om det inte fungerar bör ändra lagstiftningen. Även det avsevärt mycket större Malmö ser ut att kunna fatta samma beslut, då Social­demokraterna, Liberalerna och Moderaterna är positiva. Lagen om undantag kommer att träda i kraft först den 1 juli, och Moderaterna vill se ett tydligt besked från S och L innan dess. SD är starkt kritiskt till EBO och säger till Nya Tider att de kommer att ställa sig bakom ett förslag att göra hela kommunen till ett undantag. EBO har länge kritiserats för att ytterligare underblåsa segregationen, då asylsökande tenderar att flytta till områden som redan är etniskt belastade. Lagen fattades 1994 av en borgerlig regering som ett alternativ till att bo på asylförläggningar. De kommuner som omfattas av undantaget från EBO är Borlänge, Borås, Botkyrka, Eskilstuna, Filipstad, Gävle, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Huddinge, Järfälla, Jönköping, Karlskrona, Katrineholm, Kristianstad, Landskrona, Linköping, Malmö, Motala, Norrköping, Nyköping, Perstorp, Sandviken, Stockholm, Södertälje, Trollhättan, Uddevalla, Uppsala, Västerås, Växjö, Åstorp och Örebro.