![]()
Den så kallade ”gymnasielagen” infördes den 1 juli, efter att regeringen fick med sig Centerpartiet och Vänsterpartiet för sitt förslag. Lagen ger ett särskilt undantag från utvisning för asylsökande som inte bedöms ha asylskäl, men som klassats som ”ensamkommande”, förutsatt att de kommit vid en viss tidpunkt, hunnit uppnå en officiell ålder av 18 år under handläggningstiden och följer eller har för avsikt att påbörja gymnasiestudier. I praktiken är det nästan enbart afghanska män som berörs.
Undantaget ger de aktuella personerna ett tillfälligt uppehållstillstånd, och för att sedan få ett permanent sådant krävs att man hittar ett fast arbete inom sex månader från avslutade studier. Annars ska man lämna landet, vilket är skälet till att en liten andel av dessa lån förväntas återbetalas, eftersom få av de aktuella afghanerna kan antas finna ett arbete innan fristen har gått ut. Då denna grupp ännu inte lämnat gymnasiet saknas specifik statistik, men för nyanlända som var mellan 20 och 24 år gamla 2017 hade endast 36 procent hittat någon form av anställning två år efter erhållet uppehållstillstånd.
CSN:s möjligheter att få de lån man tillhandahållit återbetalade minskar drastiskt om personen befinner sig i Sverige illegalt eller åkt tillbaka till Afghanistan. I sitt remissvar till Lagrådet skriver CSN redan 2016:
”Förslaget om tidsbegränsade uppehållstillstånd får sannolikt till följd att fler personer kommer att lämna Sverige efter några år, eftersom färre personer kommer att beviljas permanenta uppehållstillstånd. Detta får konsekvenser i form av försämrade utsikter till återbetalning av både studielån och hemutrustningslån.”
CSN konstaterar också att återbetalningsfrekvensen är betydligt lägre hos låntagare bosatta utomlands än i Sverige. Bland bosatta i Sverige betalas 93,6 procent av debiterade belopp in, medan siffran för låntagare bosatta utomlands är 70,6 procent. Utlandssiffran omfattar dock samtliga länder, och även om man med viss framgång bedrivit processer i Västeuropa och i USA, skriver CSN vidare i sitt remissvar:
”CSN saknar dock för närvarande juridiska ombud som skulle kunna föra sådana processer i t.ex. Syrien, Afghanistan och Somalia, dvs. länder varifrån flest människor flyr. Kunskapen om dessa länders rättssystem är för tillfället mycket begränsad liksom möjligheten att via offentliga register hitta adresser till låntagarna.”
Till Nya Tider säger CSN:s pressekreterare Klas Elfving:
− I dag är det ju svårt att driva in studieskulder i Afghanistan, Syrien och Irak, till exempel. Men det är ingenting som säger att vi inte kan driva in skulderna på längre sikt. Vi driver ju in studieskulder i hela världen.
NyT: Hur vill ni förbättra denna förmåga?
− Vi får ju bedöma utifrån att det blir fler som återvänder till Afghanistan, och då får vi intensifiera vårt arbete. Hitta ett sätt för att de studieskulderna återbetalas. Vi har möjlighet att driva in studieskulder tills våra låntagare är 68 år, så vi har ju gott om tid att göra det.
Gymnasielagen, som tillkom på initiativ från Miljöpartiet, blev redan från början kritiserad av Lagrådet, och ett par migrationsdomstolar menade att den var för illa skriven för att kunna tillämpas. Migrationsdomstolen i Göteborg begärde rentav att EU-domstolen skulle ta ställning till om den bröt mot EU-rätten.
En person som studerar heltid på gymnasiet under tre år kan som mest låna 227 040 kronor (det normala studielånet) och då få ytterligare 98 760 i bidrag. Dessutom kan man ansöka om exempelvis merkostnadslån. Sannolikt uppnår inte alla som omfattas av gymnasielagen och tar studielån det maximala normalbeloppet, men som räkneexempel skulle den totala skulden för de 4 500 aktuella personerna då uppgå till strax över en miljard kronor. Bidragsdelen skulle bli 444 miljoner kronor.
