![]()
I domslutet fastställs att de tre länderna inte levt upp till sin del av EU-avtalet som innebar att 160 000 asylsökande, som befann sig i Grekland och Italien, skulle omplaceras i andra EU-länder.
Omfördelningsavtalet gick ut 2017, och länderna kan därför inte tvingas till något mottagande i dag, men domstolen menade att det nu var upp till EU-kommissionen att besluta hur frågan vidare skulle hanteras. Kommissionens nuvarande ordförande Ursula von der Leyen, från de tyska kristdemokraterna CDU, sade att domslutet var viktigt och ”berör det förflutna, men ger oss vägledning inför framtiden”. Hon påpekade vidare att kommissionen arbetar på en ny migrationspakt som ska klargöra EU-länders förpliktelser i förhållande till migranter, men gick inte in på eventuella sanktioner mot de tre länderna.
I ett uttalande sade Ungerns justitieminister Judit Varga bland annat:
– Trots att historien har givit oss rätt, hamnade Ungern inför domstol. Det är särskilt chockerande då nästan ingen medlemsstat helt har implementerat 2015 års kvoter.
På Twitter skrev hon även:
”EU:s tvingande omfördelningssystem är dött och dagens beslut i EU-domstolen kommer inte att förändra det. Det måste kännas ensamt i sadeln efter att hästen dött.”
Polens regering skrev i ett uttalande:
”Vägran att åtlyda omfördelningsmekanismen styrdes av behovet att skydda Polens inre säkerhet och försvara landet mot okontrollerad migration. Det främsta målet för regeringens politik är att säkerställa våra medborgares trygghet.”
Tjeckiens premiärminister Andrej Babis sade till den tjeckiska nyhetsbyrån CTK:
− Vi förlorade målet, men det är inte viktigt. Det viktiga är att vi inte kommer att behöva betala någonting. Det är helt nödvändigt att vi inte tar emot några migranter och att kvotsystemet avskaffades. Och det är främst tack vare oss.
De tre länderna motsatte sig redan från början kvotsystemet och hänvisade inte minst till den inre säkerheten. Domstolen hävdar dock att de inte fick avfärda all asylinvandring på detta sätt, utan skulle ha utvärderat varje asylsökande för sig. I domslutet noteras också att Polen inte tog emot de 100 migranter de lovat, att Tjeckien endast tog emot 12 av de 50 de förbundit sig till, och att Ungern inte tog emot några asylsökande alls.
Migrantinflödet 2015 blev en bestående kris för EU, då det stod klart att ett antal östeuropeiska länder inte hade för avsikt att anamma Västeuropas omfattande asylinvandring. Denna skiljelinje försvårar fortfarande skapandet av en gemensam asylpolitik, där den andra extremen utgörs av länder som Sverige och Tyskland. Sverige tog 2015 emot närmare 163 000 asylsökande och Tyskland runt 1,1 miljon.
