![]()
Med ett smart betalkort kan Google plötsligt få möjlighet att inte bara komma över lukrativa bankavgifter utan även håva in värdefull användardata. Data som sedan kan användas till att marknadsföra produkter till kunderna baserat på deras köpmönster.
Att Google har tankar på ett eget bankkort avslöjades den 17 april av tekniktidningen TechCrunch som hänvisade till anonyma källor som även tillhandahållit bilder på Googles tilltänkta logo för betaltjänsten. När tidningen kontaktade Google fick man bekräftat att IT-jätten tittar på denna möjlighet sedan en tid tillbaka.
Tidningen skriver att Google skulle kunna införa olika typer av betalavgifter och dela förtjänsten med bankpartner som står för kopplingen till butikernas betalsystem. Den som i dag använder ett bankkort betalar vanligen mellan 1 och 3 procent av köpbeloppet i avgift, men oftast utan att känna till det då banken tar denna avgift av butiken som i sin tur lägger på tillägget på varans pris.
Beroende på hur sekretessavtal kan komma att utformas kan Google använda transaktionsdata rörande vad folk köper för att förbättra utvärderingen av annonskampanjer och rikta annonser till användare utifrån vad de köpt tidigare. Det skulle locka till sig fler annonsörer om Google kunde visa att annonserna verkligen visas för en relevant kundgrupp.
Google kommer här sent in i racet, då Apple lanserade sitt betalkort Apple Pay i augusti förra året. Det är ett Mastercard kreditkort som backas upp av finansjätten Goldman Sachs. Man får viss ränta på insatta medel och 1-2 procent tillbaka på köp man gör med kortet. Redan i dag, knappt ett år senare, står Apple Pay för cirka 5 procent av världens alla transaktioner.
Kritiker varnar för en överhängande fara, ur perspektiv som personlig integritet och övervakning, när IT-jättar också börjar bedriva bankverksamhet. Det handlar inte bara om att företagen tidigare visat sig syssla med omfattande spionage och kartläggning av sina kunder, data som vid flera tillfällen läckt ut, utan att man också har en historia av att agera mot personer och åsikter som man anser missgynnar företagets agenda.
Google är inte en opartisk teknikleverantör, utan företagets ägare har en tydlig och uttalad ambition att förändra samhället. I Nya Tider v.33/2017 berättade vi om att Google sparkat chefsingenjören James Damore för att han kritiserade företagets mångfaldspolicy och hävdade att Google tystar konservativt tänkande anställda.
Vi har också vid flera tillfällen skrivit om hur Google använder sin sökmotor för att snedvrida sökresultaten, till exempel genom att ta bort träffar på vita uppfinnare och visa en oproportionerligt stor andel svarta uppfinnare, eller styra bort trafik från alternativmedier och konservativa bloggar. YouTube, som ägs av Google, raderar filmer och stänger av kanaler som lägger upp material som man inte gillar. År 2017 rapporterade Nya Tider att man anställt tusentals censorer för denna uppgift.
Än allvarligare är att Google med stor sannolikhet försökt påverka det amerikanska presidentvalet genom att ha riggat sina sökalgoritmer till vänstermedias fördel, vilket avslöjades av fria journalister på Projekt Veritas. När Donald Trump vann läckte snart filmer ut på nätet från Googles interna ledningsmöte där cheferna är förfärade över valresultatet.
De kallar Trumps anhängare för fascister och extremister och lovar att utveckla sin maskininlärning för att säkerställa en ”bättre kvalitet på styrning och beslutsfattande”. Trump skrev själv på Twitter förra året att Google manipulerat presidentvalet 2016 och ”borde stämmas”.
