![]()
NyT: Hej Stephen! Du har jobbat som polis i 43 år. Kan du berätta var i Sverige du jobbat och vilka chefspositioner du hade?
– Jag har jobbat i Stockholm och Solna och Östersund. Jag har varit Chef Ordningspolisen, Länspolismästare, vakthavande befäl, Chef Länskriminalpolisen, Polisområdeschef, piketgruppchef, yttre befäl, biträdande chef Piketen Stockholm, stabschef, Närpolischef.
[caption id="attachment_66745" align="alignnone" width="585"]
![]()
Stephen Jerand, 65, före detta polischef och numera kommunalråd i Östersund. Foto: Östersunds kommun[/caption]
NyT: Var du förundersökningsledare i något uppmärksammat brottsfall?
– Ja, bland annat sprängningen av kraftledningar i Jämtland under nittiotalet. Blev uppmärksammat med anledning av att en nationell politiker blev frihetsberövad. Jag var spaningsledare tills en åklagare, Sune Andersson tog över.
NyT: Vad tycker du om poliskvinnan som gick ned på knä och gjorde Black Power-hälsning i Stockholm den 3 juni?
– Hon måste så klart ta ansvar för sitt eget handlande. Jag däremot, med troligen en betydligt längre erfarenhet som polis, en lång erfarenhet av hantering av folkmassor och demonstrationer, skulle aldrig ha gått ned på knä inför en folkmassa som skanderar ”Hela Sverige hatar Polisen”.
Det är alltid lätt att ha åsikter från sidan, men utifrån min erfarenhet som polis, många år, så känns detta som en opassande situation. En polis ska i alla situationer uppträda objektivt, neutralt och inge alla medborgare ett starkt förtroende av upprättande av ordning, rättssäkerhet och trygghet. Jag har aldrig backat, jag har såklart uppträtt med ett beteende som lugnar ned en eskalerande situation, men aldrig visat politiska åsikter med höjda knutna nävar och knäböjande. Helt utanför yrkesrollen som polis!
Så, sammantaget blev detta inte en bra signal för hur svensk polis ska uppträda. Jag kan känna en sorg över hennes spontana, oerfarna uppträdande. En polisinsats bygger på teamwork, den ansvarige polisinsatschefen fattar beslut om hur insatsen ska genomföras. Det ska alla poliser följa, det ligger i uppdraget. Förstår man inte det, ska man fundera över sitt yrkesval. En polisinsats bygger på en insatsidé, ett beslut i stort, inte på enskilda polisers känslomässiga uppträdanden.
NyT: Har du talat med några kollegor om Lisa? Vad säger de?
– Nej, jag är pensionär i förtid sedan ett år. Men jag har sett kommentarer av före detta kollegor som har samma uppfattning som mig på sociala medier. Men, det krävs ganska mycket mod för att ha avvikande uppfattningar i Polisorganisationen, särskilt efter införandet av en havererad omorganisation 2015. Polisen har en lång väg för att komma tillrätta med tystnadskulturen.
NyT: Stötte du på poliser som Lisa under dina 43 år i polisyrket?
– Nej, inte så tydligt som hon agerade! Jag har under mina år som polis stött på poliser som man förundrats över hur de överhuvudtaget kommit in på polisutbildningen. Min uppfattning är att kraven på att bli polis ska skärpas, inte luckras upp. Jag tror att minimiålder ska vara minst 25 år med yrkeserfarenhet innan man börjar utbildningen. Nu har ett vansinnigt akademiskt tänk ställt till det. Att vara polis är ett yrke, baserat på yrkesutbildning och ett lärlingssystem, man jobbar med en erfaren polis för att skolas in i yrket. Att vara polis är en erfarenhetsbaserad inlärning.
NyT: Tycker du hon ska fortsätta vara polis?
– Inte mitt beslut att avgöra, men det känns som att hon valt helt fel yrke. Jag hoppas att hennes chefer lyckas ha en bra dialog med henne om yrkesvalet, men utifrån den nya organisationen så tror jag att ingen chef vågar sätta ned foten och få henne att förstå att detta blev inget bra.
NyT: Nu är hon känd i hela Sverige. Hur kommer hon att klara av en skarp situation med tungt kriminella? Tror du hon klarar av att öppna verkanseld om hon blir hotad till livet?
– Mycket bra fråga. Det kan man spekulera en del i. Men uppmärksamheten kring henne känns inte bra för henne personligen och för polisen. Som polis måste man förstå att man kan hamna i en situation som innebär dödligt våld. Dels för ens eget liv och säkerhet samt för att rädda andra liv. Fattar man inte det, så har man valt fel yrke.
NyT: Finns problemet i polisorganisationen?
– Det är också en bra fråga, en svår fråga. I den nya polisorganisationen har man valt bort den lokala politiska insynen i verksamheten. I den länspolisorganisation som fanns tidigare med 21 länspolismyndigheter fanns lokala polisstyrelser med lokala politiker från kommunerna. I den nya polisorganisationen skrotades dessa lokala polisstyrelser som hade en bra lokal insyn, istället införde man regionspolisråd med färre ledamöter med lokal insyn. Sammantaget blev detta, enligt min uppfattning, ett totalt avståndstagande från det lokala perspektivet.
I till exempel Polisregion Nord, som hanterar fyra län; Norrbotten, Västernorrland, Västerbotten och Jämtland, det vill säga över halva Sverige, träffas regionspolisrådet cirka fem till sex gånger per år. Alltid en fredag mellan klockan 09.30 och 12.30. Varje tänkande människa kan förstå att det är ingen insyn! Med större insyn i polisorganisationen kan förhoppningsvis olika problembilder hanteras bättre. Så, problemet med poliser som agerar utanför sin anställning och med ett PK-tänk, kommer att accelerera.
NyT: Polisen har talat om ”lågaffektivt bemötande”. Kan du berätta vad det innebär och varför polisen tycker det är en bra idé?
– Lågaffektivt bemötande är en bra taktik. Men den bygger på en insatsidé, inte på polisers egna märkliga agerande. Jag har själv varit en del i detta, särskilt när Fotbolls-EM arrangerades i Sverige 1992. Vi hade kontakt med flera polisorganisationer i Europa och tog del av deras erfarenhet. Men lågaffektivt bemötande innebär inte politiska ställningstagande, det är vansinnigt.
NyT: Du är numera kommunalråd för Kristdemokraterna i Östersund. Hur trivs du med politiken och varför valde du KD?
– Jag tog politisk ställning under nittiotalet för KD. Allt utifrån deras syn på familjepolitiken. Deras värdegrundsbaserade politik slog an en ton i min själ. Jag trivs med min roll och försöker göra mitt bästa för medborgarnas bästa.
NyT: Tack för att vi fick ställa dessa viktiga frågor till dig.
Stephen Jerand, 65, före detta polischef och numera kommunalråd i Östersund. Foto: Östersunds kommun[/caption]
NyT: Var du förundersökningsledare i något uppmärksammat brottsfall?
– Ja, bland annat sprängningen av kraftledningar i Jämtland under nittiotalet. Blev uppmärksammat med anledning av att en nationell politiker blev frihetsberövad. Jag var spaningsledare tills en åklagare, Sune Andersson tog över.
NyT: Vad tycker du om poliskvinnan som gick ned på knä och gjorde Black Power-hälsning i Stockholm den 3 juni?
– Hon måste så klart ta ansvar för sitt eget handlande. Jag däremot, med troligen en betydligt längre erfarenhet som polis, en lång erfarenhet av hantering av folkmassor och demonstrationer, skulle aldrig ha gått ned på knä inför en folkmassa som skanderar ”Hela Sverige hatar Polisen”.
Det är alltid lätt att ha åsikter från sidan, men utifrån min erfarenhet som polis, många år, så känns detta som en opassande situation. En polis ska i alla situationer uppträda objektivt, neutralt och inge alla medborgare ett starkt förtroende av upprättande av ordning, rättssäkerhet och trygghet. Jag har aldrig backat, jag har såklart uppträtt med ett beteende som lugnar ned en eskalerande situation, men aldrig visat politiska åsikter med höjda knutna nävar och knäböjande. Helt utanför yrkesrollen som polis!
Så, sammantaget blev detta inte en bra signal för hur svensk polis ska uppträda. Jag kan känna en sorg över hennes spontana, oerfarna uppträdande. En polisinsats bygger på teamwork, den ansvarige polisinsatschefen fattar beslut om hur insatsen ska genomföras. Det ska alla poliser följa, det ligger i uppdraget. Förstår man inte det, ska man fundera över sitt yrkesval. En polisinsats bygger på en insatsidé, ett beslut i stort, inte på enskilda polisers känslomässiga uppträdanden.
NyT: Har du talat med några kollegor om Lisa? Vad säger de?
– Nej, jag är pensionär i förtid sedan ett år. Men jag har sett kommentarer av före detta kollegor som har samma uppfattning som mig på sociala medier. Men, det krävs ganska mycket mod för att ha avvikande uppfattningar i Polisorganisationen, särskilt efter införandet av en havererad omorganisation 2015. Polisen har en lång väg för att komma tillrätta med tystnadskulturen.
NyT: Stötte du på poliser som Lisa under dina 43 år i polisyrket?
– Nej, inte så tydligt som hon agerade! Jag har under mina år som polis stött på poliser som man förundrats över hur de överhuvudtaget kommit in på polisutbildningen. Min uppfattning är att kraven på att bli polis ska skärpas, inte luckras upp. Jag tror att minimiålder ska vara minst 25 år med yrkeserfarenhet innan man börjar utbildningen. Nu har ett vansinnigt akademiskt tänk ställt till det. Att vara polis är ett yrke, baserat på yrkesutbildning och ett lärlingssystem, man jobbar med en erfaren polis för att skolas in i yrket. Att vara polis är en erfarenhetsbaserad inlärning.
NyT: Tycker du hon ska fortsätta vara polis?
– Inte mitt beslut att avgöra, men det känns som att hon valt helt fel yrke. Jag hoppas att hennes chefer lyckas ha en bra dialog med henne om yrkesvalet, men utifrån den nya organisationen så tror jag att ingen chef vågar sätta ned foten och få henne att förstå att detta blev inget bra.
NyT: Nu är hon känd i hela Sverige. Hur kommer hon att klara av en skarp situation med tungt kriminella? Tror du hon klarar av att öppna verkanseld om hon blir hotad till livet?
– Mycket bra fråga. Det kan man spekulera en del i. Men uppmärksamheten kring henne känns inte bra för henne personligen och för polisen. Som polis måste man förstå att man kan hamna i en situation som innebär dödligt våld. Dels för ens eget liv och säkerhet samt för att rädda andra liv. Fattar man inte det, så har man valt fel yrke.
NyT: Finns problemet i polisorganisationen?
– Det är också en bra fråga, en svår fråga. I den nya polisorganisationen har man valt bort den lokala politiska insynen i verksamheten. I den länspolisorganisation som fanns tidigare med 21 länspolismyndigheter fanns lokala polisstyrelser med lokala politiker från kommunerna. I den nya polisorganisationen skrotades dessa lokala polisstyrelser som hade en bra lokal insyn, istället införde man regionspolisråd med färre ledamöter med lokal insyn. Sammantaget blev detta, enligt min uppfattning, ett totalt avståndstagande från det lokala perspektivet.
I till exempel Polisregion Nord, som hanterar fyra län; Norrbotten, Västernorrland, Västerbotten och Jämtland, det vill säga över halva Sverige, träffas regionspolisrådet cirka fem till sex gånger per år. Alltid en fredag mellan klockan 09.30 och 12.30. Varje tänkande människa kan förstå att det är ingen insyn! Med större insyn i polisorganisationen kan förhoppningsvis olika problembilder hanteras bättre. Så, problemet med poliser som agerar utanför sin anställning och med ett PK-tänk, kommer att accelerera.
NyT: Polisen har talat om ”lågaffektivt bemötande”. Kan du berätta vad det innebär och varför polisen tycker det är en bra idé?
– Lågaffektivt bemötande är en bra taktik. Men den bygger på en insatsidé, inte på polisers egna märkliga agerande. Jag har själv varit en del i detta, särskilt när Fotbolls-EM arrangerades i Sverige 1992. Vi hade kontakt med flera polisorganisationer i Europa och tog del av deras erfarenhet. Men lågaffektivt bemötande innebär inte politiska ställningstagande, det är vansinnigt.
NyT: Du är numera kommunalråd för Kristdemokraterna i Östersund. Hur trivs du med politiken och varför valde du KD?
– Jag tog politisk ställning under nittiotalet för KD. Allt utifrån deras syn på familjepolitiken. Deras värdegrundsbaserade politik slog an en ton i min själ. Jag trivs med min roll och försöker göra mitt bästa för medborgarnas bästa.
NyT: Tack för att vi fick ställa dessa viktiga frågor till dig.