![]()
Karlskrona Seniorhusförening är en ideell förening, vars ändamål är att verka för att det byggs bostadshus, så kallade seniorhus, speciellt anpassade för äldre medborgare. Föreningen arbetar genom att söka lämpliga fastigheter för ny- eller ombyggnad och förhandlar sedan med byggherrar, kreditgivare och entreprenörer samt med kommun och myndigheter för att i byggemenskaper skapa drömboenden för stadens seniorer. Ett funktionellt boende med eget ansvarstagande, oberoende och gemenskap – till en överkomlig månadskostnad.
Fredrik von Platen, i spetsen för Karlskrona Seniorförening, ser nu till att det byggs flerbostadshus som seniorer trivs i och har råd med. Flera projekt är redan klara i Karlskrona och många glada seniorer har flyttat in.
– Det har hittills rört sig om tre projekt med sammanlagt 97 lägenheter och ungefär 140 personer. Alla är inte pensionärer eftersom vi inte sätter åldersgränser. Runt 80 procent är seniorer, berättar Fredrik von Platen för Nya Tider.
Denne välrenommerade arkitekt är 78 år och ordförande i seniorhusföreningen. Att han är rätt man på rätt plats råder det knappast några som helst tvivel om. På hans CV finns nämligen bland annat följande:
Ordförande för Sveriges stadsarkitekter, ställföreträdande generaldirektör för Boverket, chef för Boverkets Stadsmiljöavdelning och även dess Byggavdelning, medverkat i ett flertal statliga utredningar och delegationer, expert i Utredningen om bostäder för äldre, och så vidare. För närvarande är han också pensionärsorganisationen SPF-Seniorernas bostadssakkunnige.
[caption id="attachment_21858" align="alignleft" width="410"]
![]()
Samlad arkitekt. Nära seniorhusens entréer finns mindre rum som fungerar som trevliga gemensamhetslokaler eller bibliotek. Foto: Nya Tider[/caption]
Fredrik von Platen är av den bestämda uppfattningen att det i dag byggs för få och för dyra bostäder i Sverige – inte bara för seniorer. Anledningen är inte bara snåriga regelverk angående bygglov och annat, byggsektorn själv bär en stor del av ansvaret. Han menar att den, inklusive hans eget skrå arkitekterna, cyniskt utnyttjar bostadsbristen. Bostadsförsäljarna lägger på runt 40 procent på kalkylerna för att ha ekonomi att kunna rätta till alla fel som uppstår under och efter bygget. I stället borde de göra rätt från början.
Den 1 juli 2014 började även nya arbetsmiljöregler att gälla, då Arbetsmiljöverket började ta ut en sanktionsavgift i stället för att gå till domstol och kräva böter av företag som bröt mot reglerna. Man ansåg att för få anmälningar resulterade i utdömda böter. Byggnadsentreprenörer som Nya Tider talat med menar att reglerna dessutom blivit strängare, bland annat utgår en avgift direkt vid överträdelser som tidigare kunde resultera i en varning och krav på åtgärd. Företag räknar numera på tillkommande sanktionsavgifter på mellan tiotals och upp till hundratusentals kronor som de lägger på offerter och som alltså kunden får betala.
Fredrik von Platen säger att han under sina första år som arkitekt byggde miljonprogram och löste den tidens bostadskris. Nu byggs det istället miljonärsprogram, som förvärrar situationen på bostadsmarknaden.
– Det har kommit in en ny typ av exploatörer, försäljningsbyggherrarna eller entreprenadbyggherrarna som kammar hem handelsvinsten två gånger, dels som entreprenör och dels som byggherre. Typ NCC, Skanska, JM med flera. De bygger bostadsrätter som marknaden nätt och jämnt orkar med att köpa, säger han.
Husen som Karlskrona Seniorhusförening uppför och färdigställer är tänkta att bebos av olika åldrar med tanke på framtida förvaltning. Från 45 år och uppåt är optimalt. Alla utrymmen i byggnaden ska upplevas som delar av det egna hemmet.
I grova drag betyder det beträffande lägenheter:
Färre rum. Ytmässigt mindre vardags- och matrum men större sovrum och badrum, för att underlätta framkomlighet för eventuella behövliga hjälpmedel. Kök och badrum kan vara anpassade för handikappbehov, gärna med skjutdörrar i stället för slagdörrar. Där ska finnas inglasad balkong, låga fönsterbröstningar, elkontakter och apparatur i bekväm höjd.
Såväl hus som lägenheter och tomt skall anpassas så att boende kan klara både sina egna och/eller besökandes problem med nedsatt syn- och rörelseförmåga. Hemtjänsten skall också ha god arbetsmiljö.
Belägna vid husets entré och i den omfattning intressenterna väljer ska det finnas en gemensamhetslokal med kök, mindre rum som till exempel bibliotek samt möbelförråd. Därutöver övernattningsrum för besök, grovtvättstuga och exempelvis hobbyverkstad. Dessutom krävs tekniska lösningar såsom porttelefon, portkod, säkerhetsdörrar med tittöga, förberedda larmfunktioner, brandlarm, timer på strömbrytare och god yttre belysning. Alla tunga dörrar ska ha öppningsautomatik.
Närhet till dagligvaror, matställen, bussar, sjukvård, kultur, föreningsliv samt natur och bekväma promenadvägar är också viktiga faktorer.
Boendets förvaltningsform kan handla om föreningar som kan ge de boende inflytande över driften, till exempel bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt, men även en anpassad form av vanlig hyresrätt.
Gemensamhetslokaler möjliggör mindre egen bostad. Med insats av sparkapital, betalning för såld villa eller bostadsrätt, kan månadskostnaderna bli lägre. Drifts- och underhållskostnader kan sänkas om de boende efter förmåga tar del i fastighetsskötseln.
NyT: Är seniorerna då verkligen en kapitalstark grupp som helhet, eller är projekten för en liten klick som sparat, har en förmögenhet, gjort sig en hacka på att sälja sin tidigare bostad eller har hög pension?
– Väldigt många seniorer i landsortsstäder äger radhus eller villor. Några har kunnat förverkliga det nya boendet med hjälp av det som blivit kvar när staten tagit sitt. Vår målsättning är att övertala bankerna att även de med taskig pension och bostadstillägg ska kunna bo så, säger Fredrik von Platen.
Regeringen har beslutat om ett nytt statligt stöd för att stimulera att det byggs äldre- och trygghetsboenden. Stödet började gälla från den 15 november 2016, men det är inget som påverkar von Platen och hans gäng.
– Stödet är förknippat med att det bland annat ska bedrivas matlagning i det gemensamma utrymmet. Vi bygger nog utan investeringsstöd, säger han.
Seniorföreningen samarbetar med olika bostadsintressenter, fastighetsägare och byggherrar för att hålla verksamheten i gång.
– Vi har samarbetat med NCC i ett bostadsrättshus, en stiftelse med gamla anor, rekorderliga officersänkor en gång i tiden, i ett hyresrättshus och med Karlskronahem i ett kooperativt hyresrättshus. Det fjärde huset blir ett bostadsrättshus – med drygt tjugo lägenheter i form av en bo- och byggemenskap, berättar Fredrik von Platen.
Om det är ensamstående seniorer som flyttar in så underlättas dessutom deras sociala samvaro med andra människor.
– I vår modell för seniorhus finns en gemensam lokal för möten, fester eller tidningsläsning med kaffedopp. Det är uppskattat. Sedan finns det så klart seniorer som vill se andra människor och barn i sin vardag. Våra rollatorförråd inrymmer oftast barnbarnsvagnar.
Mannen som haft ett finger med i spelet i byggemenskapsprojekt som Rödeby, Hemmet och Växthuset i Karlskrona har förstås ritat mängder av hus under sin halvsekellånga yrkeskarriär.
NyT: Finns där några ”namnkunniga” byggnader någonstans som ser ut som de gör tack vare din penna?
– Det mest anmärkningsvärda jag gjort är faktiskt småbiografer runt om i landet för Sandrews. Grand på Sveavägen var den första, 1969. Sedan har vi Victoria på Götgatan. Båda i Stockholm. Sammanlagt blev det 30-35 salonger, varav hälften är nedlagda.
NyT: Hur bor du själv?
– Min hustru Barbro och jag bor i vårt första projekt, bostadsrättsföreningen Bataljonen.
Samlad arkitekt. Nära seniorhusens entréer finns mindre rum som fungerar som trevliga gemensamhetslokaler eller bibliotek. Foto: Nya Tider[/caption]
Fredrik von Platen är av den bestämda uppfattningen att det i dag byggs för få och för dyra bostäder i Sverige – inte bara för seniorer. Anledningen är inte bara snåriga regelverk angående bygglov och annat, byggsektorn själv bär en stor del av ansvaret. Han menar att den, inklusive hans eget skrå arkitekterna, cyniskt utnyttjar bostadsbristen. Bostadsförsäljarna lägger på runt 40 procent på kalkylerna för att ha ekonomi att kunna rätta till alla fel som uppstår under och efter bygget. I stället borde de göra rätt från början.
Den 1 juli 2014 började även nya arbetsmiljöregler att gälla, då Arbetsmiljöverket började ta ut en sanktionsavgift i stället för att gå till domstol och kräva böter av företag som bröt mot reglerna. Man ansåg att för få anmälningar resulterade i utdömda böter. Byggnadsentreprenörer som Nya Tider talat med menar att reglerna dessutom blivit strängare, bland annat utgår en avgift direkt vid överträdelser som tidigare kunde resultera i en varning och krav på åtgärd. Företag räknar numera på tillkommande sanktionsavgifter på mellan tiotals och upp till hundratusentals kronor som de lägger på offerter och som alltså kunden får betala.
Fredrik von Platen säger att han under sina första år som arkitekt byggde miljonprogram och löste den tidens bostadskris. Nu byggs det istället miljonärsprogram, som förvärrar situationen på bostadsmarknaden.
– Det har kommit in en ny typ av exploatörer, försäljningsbyggherrarna eller entreprenadbyggherrarna som kammar hem handelsvinsten två gånger, dels som entreprenör och dels som byggherre. Typ NCC, Skanska, JM med flera. De bygger bostadsrätter som marknaden nätt och jämnt orkar med att köpa, säger han.
Husen som Karlskrona Seniorhusförening uppför och färdigställer är tänkta att bebos av olika åldrar med tanke på framtida förvaltning. Från 45 år och uppåt är optimalt. Alla utrymmen i byggnaden ska upplevas som delar av det egna hemmet.
I grova drag betyder det beträffande lägenheter:
Färre rum. Ytmässigt mindre vardags- och matrum men större sovrum och badrum, för att underlätta framkomlighet för eventuella behövliga hjälpmedel. Kök och badrum kan vara anpassade för handikappbehov, gärna med skjutdörrar i stället för slagdörrar. Där ska finnas inglasad balkong, låga fönsterbröstningar, elkontakter och apparatur i bekväm höjd.
Såväl hus som lägenheter och tomt skall anpassas så att boende kan klara både sina egna och/eller besökandes problem med nedsatt syn- och rörelseförmåga. Hemtjänsten skall också ha god arbetsmiljö.
Belägna vid husets entré och i den omfattning intressenterna väljer ska det finnas en gemensamhetslokal med kök, mindre rum som till exempel bibliotek samt möbelförråd. Därutöver övernattningsrum för besök, grovtvättstuga och exempelvis hobbyverkstad. Dessutom krävs tekniska lösningar såsom porttelefon, portkod, säkerhetsdörrar med tittöga, förberedda larmfunktioner, brandlarm, timer på strömbrytare och god yttre belysning. Alla tunga dörrar ska ha öppningsautomatik.
Närhet till dagligvaror, matställen, bussar, sjukvård, kultur, föreningsliv samt natur och bekväma promenadvägar är också viktiga faktorer.
Boendets förvaltningsform kan handla om föreningar som kan ge de boende inflytande över driften, till exempel bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt, men även en anpassad form av vanlig hyresrätt.
Gemensamhetslokaler möjliggör mindre egen bostad. Med insats av sparkapital, betalning för såld villa eller bostadsrätt, kan månadskostnaderna bli lägre. Drifts- och underhållskostnader kan sänkas om de boende efter förmåga tar del i fastighetsskötseln.
NyT: Är seniorerna då verkligen en kapitalstark grupp som helhet, eller är projekten för en liten klick som sparat, har en förmögenhet, gjort sig en hacka på att sälja sin tidigare bostad eller har hög pension?
– Väldigt många seniorer i landsortsstäder äger radhus eller villor. Några har kunnat förverkliga det nya boendet med hjälp av det som blivit kvar när staten tagit sitt. Vår målsättning är att övertala bankerna att även de med taskig pension och bostadstillägg ska kunna bo så, säger Fredrik von Platen.
Regeringen har beslutat om ett nytt statligt stöd för att stimulera att det byggs äldre- och trygghetsboenden. Stödet började gälla från den 15 november 2016, men det är inget som påverkar von Platen och hans gäng.
– Stödet är förknippat med att det bland annat ska bedrivas matlagning i det gemensamma utrymmet. Vi bygger nog utan investeringsstöd, säger han.
Seniorföreningen samarbetar med olika bostadsintressenter, fastighetsägare och byggherrar för att hålla verksamheten i gång.
– Vi har samarbetat med NCC i ett bostadsrättshus, en stiftelse med gamla anor, rekorderliga officersänkor en gång i tiden, i ett hyresrättshus och med Karlskronahem i ett kooperativt hyresrättshus. Det fjärde huset blir ett bostadsrättshus – med drygt tjugo lägenheter i form av en bo- och byggemenskap, berättar Fredrik von Platen.
Om det är ensamstående seniorer som flyttar in så underlättas dessutom deras sociala samvaro med andra människor.
– I vår modell för seniorhus finns en gemensam lokal för möten, fester eller tidningsläsning med kaffedopp. Det är uppskattat. Sedan finns det så klart seniorer som vill se andra människor och barn i sin vardag. Våra rollatorförråd inrymmer oftast barnbarnsvagnar.
Mannen som haft ett finger med i spelet i byggemenskapsprojekt som Rödeby, Hemmet och Växthuset i Karlskrona har förstås ritat mängder av hus under sin halvsekellånga yrkeskarriär.
NyT: Finns där några ”namnkunniga” byggnader någonstans som ser ut som de gör tack vare din penna?
– Det mest anmärkningsvärda jag gjort är faktiskt småbiografer runt om i landet för Sandrews. Grand på Sveavägen var den första, 1969. Sedan har vi Victoria på Götgatan. Båda i Stockholm. Sammanlagt blev det 30-35 salonger, varav hälften är nedlagda.
NyT: Hur bor du själv?
– Min hustru Barbro och jag bor i vårt första projekt, bostadsrättsföreningen Bataljonen.