![]()
De båda unga männen, nu 18 och 19 år gamla, befann sig på en rastgård då två maskerade män dök upp utanför gallret och hotade personalen med skjutvapen. I likhet med andra ungdomshem som lyder under Statens institutionsstyrelse (SiS), saknar Råbyhemmet ett yttre staket som skulle ha förhindrat de maskerade männen att ta sig fram till de intagna.
18-åringen är dömd för mordförsök, medan 19-åringen dömdes till fyra års sluten ungdomsvård för att ha utfört ett beställningsmord på en 57-årig företagare på Lidingö i juni 2018. Offret blev först misshandlat med vapnet och sedan skjuten med sju skott. Mördaren var vid tillfället 17 år gammal och skulle om han hade hunnit fylla 21 sannolikt ha dömts till livstids fängelse. I förundersökningsprotokollet ingår även en utredning från Frivården, där man bland annat skriver att mördaren känner sig stolt över kriminella handlingar:
”Han känner att han vinner respekt därigenom och visar att han är en man. Med andra ord att det ger honom respekt, pengar och status.”
Även 18-åringen dömdes till fyra års sluten ungdomsvård, för skjutningen av två bröder i Örebro. Tingsrätten menade att de båda brotten ”närmast haft karaktären av avrättningar”, och att de båda brottsoffren skulle ha dött om de inte snabbt fått läkarvård. Redan före mordförsöken hade 18-åringen dömts till sluten ungdomsvård tre gånger.
På SiS ungdomshem hamnar både de som placerats där genom Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och de som dömts enligt Lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU). Det innebär att minderåriga med exempelvis en besvärlig familjesituation ofta placeras tillsammans med grovt kriminella. De LSU-dömda utgör en liten del, mellan 5 och 10 procent, av det tusental som varje år placeras på SiS ungdomshem. På Nya Tiders fråga om man inte borde särskilja de båda grupperna, svarar SiS pressansvarige Stefan Hell Fröding:
− Det gör man ibland. Råby, som exempel, där finns det inga LVU. Men på andra ställen har vi både LSU- och LVU-placerade. De här funderingarna måste vi ju alltid ha med oss, hur man gör för att det praktiskt ska fungera.
Den 21 juli i år fritogs den 18-årige Abdirizak Abdimalek Osman, som vid tillfället var på permission med två behandlingsassistenter för att handla kläder. Han är dömd till tre års sluten ungdomsvård efter att i januari 2018 ha skjutit ihjäl en 24-årig man på en pizzeria i Rinkeby (se NyT v.32/2020).
Stefan Hell Fröding menar att det är praktiskt omöjligt för SiS att vidta generella åtgärder för att förbättra säkerheten, mer än att eventuellt bygga staket. På frågan om några sådana staket nu håller på att uppföras, svarar han:
− Vi har ett yttre perimeterskydd på vissa ställen, men även de kanske behöver ses över så att de blir bättre. Men just på Råby har vi inget sådant.
NyT: Vid denna fritagning kan man ju misstänka att det på något sätt har koordinerats med personer utanför. Är det inte så?
− Så skulle det kunna vara, men jag kan inte svära på det. Det är därför det ska utredas vidare.
NyT: Har man tillgång till mobiltelefoner och internet på exempelvis Råby?
− Man har rätt att ha tillgång till det. Egentligen är det så att utvecklingen har gått framåt och då finns det kommentarer om att det är en mänsklig rättighet till kommunikationsmedel. Men det finns möjligheter att fatta beslut om begränsningar i elektroniska kommunikationsmedel.
