Vikande kapacitetsutnyttjande i industrin – ökad risk för stigande arbetslöshet

Vikande kapacitets­utnyttjande i industrin

Industrins kapacitetsutnyttjande är en viktig markör för hur utvecklingen på arbetsmarknaden och därmed också för hushållens ekonomi, kommer att utvecklas den närmaste tiden. I en rapport från den 21 augusti redovisar Statistiska Centralbyrån (SCB) en snabbt vikande trend för industrins kapacitetsutnyttjande. Utvecklingen visar att stora delar av industrin har sett en snabbt minskande försäljning av sina varor och tjänster. Utvecklingen påbörjades 2019 men har under andra kvartalet 2020 tagit fart neråt på ett sätt som indikerar att situationen i industrin är mycket allvarlig. Inte sedan finanskrisen 2008/2009 har vi sett en liknande utveckling i industrin. Den största minskningen av kapacitetsutnyttjandet ser vi, enligt SCB, i företag som sysslar med investeringsvaror (-17,7 procent), till exempel maskiner och liknande, tillverkningsindustrin i övrigt (-8,3 procent) och gruvindustrin (-8,1 procent). Det är branscher som vi kan vänta oss relativt stora varsel från framöver. Siffrorna anger minskning mellan kvartal 2, 2019, och motsvarande period 2020. [caption id="attachment_69755" align="alignnone" width="585"] Tappet i kapacitetsutnyttjandet i industrin har inte varit så stort sedan finanskrisen 2008/2009, Situationen beror på minskad efterfrågan och innebär en kraftigt ökad risk för att industrin kommer att minska sin arbetskraft i de delar där efterfrågan minskat mest. Källa: SCB[/caption]   En ökning av kapacitetsutnyttjandet syns i statistiken för kemi- och läkemedelsindustrin, som sammantaget ökar med 6,0 procentenheter mellan kvartal 2, 2019, och 2020. Här kan man förvänta sig en mer stabil situation vad gäller risken för framtida varsel. Varselfrekvensen har visserligen minskat från den extremt snabba ökningen i våras, vilket tillskrivs vissa av de åtgärder som satts in från regeringen. Dessa är dock tidsbegränsade och när industrins kapacitetsutnyttjande sjunker så snabbt som SCB:s data visar, kan man befara att det finns ett stort uppdämt behov av att minska kostnadstrycket i väldigt många företag, både stora och små.

Flera industrivarsel oroar

Under veckan som gått har vi nåtts av flera allvarliga varsel från industrin. Besluten om att dra ner på verksamhet är inte det första man vill göra i ett företag, man vill ju egentligen expandera och utvecklas. Det är därför inte förvånande att varselvågen kom av sig en aning efter de olika åtgärder som lanserades av regeringen. När tidsfristen för åtgärderna nu ebbar ut, kan vi befara en ökande varseltrend. Antalet personer som faktiskt blir arbetslösa fortsätter också att öka snabbare än antalet personer som får jobb, enligt Arbetsförmedlingen. Förhoppningsvis fortsätter coronaeffekterna att klinga av, men för många företag kan hösten komma att bli en svart höst, när verkligheten kryper ifatt en sviktande ekonomi. Inte minst småföretagare i hårt påverkade branscher kan komma att tvingas till neddragning av sin personal för att klara en sviktande marknad. Men inte heller de stora drakarna går skadelösa i den aktuella situationen. Sverige är starkt beroende av en väl fungerande och expansiv exportindustri. Från de traditionellt starka basnäringarna, skogs- och metallindustrin, har vi den senaste tiden fått flera oroande varsel. Problemet är inte bara att det kortsiktigt berör många personer, Situationen kompliceras också av att det i många fall handlar om en övergång till mer komplexa jobb och att kompetenskraven ökar för de nya industrijobben. Att det sker samtidigt som vi fyller på med lågutbildade personer genom migration, ger frågan en ytterligare dimension. Skogskoncernen SCA har beslutat att avveckla sin tryckpappersfabrik i Ortviken i Sundsvall, en av världens största producenter av tryckpapper, där cirka 800 personer riskerar att bli arbetslösa. Nedläggningen är en del av en strategisk omstrukturering från tryckpapper till produktion av kartong- och hygienprodukter samt pappersmassa, enligt ett pressmeddelande från SCA den 26 augusti. Nedläggningen var inte helt oväntad, marknaden för tidningspapper har minskat stadigt under en lång följd av år. Enligt SCA:s vd, Ulf Larsson, ingår omstruktureringen i en process där SCA avser att ”helt lämna detta produktsegment”. Det är med andra ord en stor omställning av SCA:s verksamhet som pågår. Orsaken är en nedgång med 5 procent per år sedan 2008 och ytterligare 30-40 procent under coronapandemin, enligt Ulf Larsson. Den omstrukturering i produktsortimentet som görs i SCA är givetvis nödvändig för att företaget skall kunna fortsätta att utvecklas, även om den snabbats på av coronarelaterade effekter. Ändringar sker hela tiden och det är i sig inte ett stort problem. Ur ett makroperspektiv blir det dock problematiskt när en så stor och viktig industri på ett bräde minskar sin arbetsstyrka med uppemot 800 personer. SCA är en av Sundsvalls största arbetsgivare och en så stor förändring påverkar hela samhället. Samtidigt med avvecklingen av tidningspapperstillverkningen investerar SCA i sin massatillverkning, totalt cirka 1,45 miljarder kronor i fabriken i Sundsvall. Denna investering görs med ny teknik, som är högautomatiserad och därmed kräver betydligt färre anställda. Därför blir personalminskningen så stor. Samma dag meddelade Gränges Aluminium i Finspång att man, på grund av negativa effekter i spåren av coronapandemin, tvingas till neddragningar i produktionen och att det innebär att cirka 75 personer kommer att varslas om uppsägning. I ett pressmeddelande säger Jörgen Abrahamsson, President Gränges Europé: – Nu genomför vi en organisationsförändring för att ytterligare anpassa verksamheten till rådande marknadsförutsättningar, bredda vårt hållbara produkterbjudande samt förbättra effektiviteten och genomföra kompetensskifte. Det är en stor neddragning för Gränges när man tvingas säga upp 75 av de totalt 461 anställda, hela 16 procent av arbetsstyrkan.

Småföretagen ser dystert på framtiden

Exemplen indikerar att vi inte sett de reella arbetsmarknadseffekterna från coronapandemin ännu. Även om de visar situationen för ett par stora företag, är vikande marknadsutsikter inte inskränkt till storbolagen. Organisationen Småföretagarna gör varje år en så kal­lad Småföretagarbarometer, vars syfte är att beskriva småföretagens förväntningar avseende orderingång, sysselsättning och omsättning. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturundersökning inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och beskriver konjunkturen för företag inom det privata näringslivet med upp till 49 anställda. Totalt finns det cirka 473 000 sådana företag i Sverige med cirka 2,2 miljoner personer anställda eller egenföretagare (november 2019). Årets undersökning gjordes vecka 10-16 och visar att småföretagen redan då förutsåg en djupare konjunkturnedgång än både under lågkonjunkturen i början av 1990-talet och efter finanskrisen 2008/2009. Både orderingången och omsättningen förväntas minska under det kommande året. Det betyder också att sysselsättningen i småföretagen förväntas minska. En minskning av antalet anställda i denna grupp företag kan få stora konsekvenser för vårt lands ekonomi. En procents minskning av antalet anställda i gruppen innebär drygt 20 000 personer.