![]()
Mer pengar skjuts till istället för att spara
Innevarande års statsbudget klubbades förra hösten, men under 2020 har vi sett en aldrig tidigare skådad flora av ändringsförslag från regeringen. Orsaken är givetvis Covid-19-pandemin, men det visar också att den svenska statsbudgeten inte riktigt håller måttet när det kärvar till ordentligt på något håll. Man kan också säga att det visar på en regering med handlingskraft, eller omvänt, en regering som saknar förmåga att vara förutseende.
Vi har tveklöst haft stora brister i den svenska beredskapen för att klara av effekterna av en pandemi. Obefintliga beredskapslager och en pinsam brist på planering för hur man skall gå till väga vid ett krisläge, som det vi upplevt i år, har blottat stora brister i det svenska samhället. Det har givetvis också bidragit till att kostnaderna för att hantera problemen har ökat.
[caption id="attachment_70671" align="alignnone" width="585"]
![]()
Flera utgiftsområden i statsbudgeten 2020 ökar kraftigt genom de olika ändringsbudgetar som lagts fram av regeringen och samarbetspartierna under året. Den större höständringsbudgeten innehåller flera intressanta och uppseendeväckande poster. Källa: Proposition 2020/21:2. Grafik: Nya Tider[/caption]
Regeringen har lagt fram hela tio extra ändringsbudgetar, under årets första nio månader. Förslagen har varit svar på akuta problem som uppstod i samband med att pandemin slog till och tvingade vissa branscher att mer eller mindre stänga ned sina verksamheter. Floran av budgetändringar har fått kritik för att vara spretig och kommer säkerligen att bli grund för en hel del diskussioner kring budgetsystemet framöver.
Totalt sett har effekterna av coronapandemin och den förda politiken inneburit att prognosen för statens budgetunderskott ökat kraftigt. I slutet av 2019 var statsskulden 1 113 miljarder kronor, men beräknas svälla med hela 296 miljarder kronor i år och med ytterligare 67 miljarder kronor 2021. Regeringen skulle ha kunnat valt att spara in på vissa utgifter för att i vart fall minska den skenande skuldsättningen. Moderaterna och Sverigedemokraterna har till exempel pekat på att biståndsbudgeten skulle ha kunnat minskas ner kraftigt i detta syfte.
Höständringsbudgeten
Den 21 september lade regeringen fram den slutliga ändringsbudgeten för innevarande år, den så kallade höständringsbudgeten. Detta gjordes samtidigt som statsbudgeten för nästa presenterades inför riksdagen, vilken vi ämnar avhandla till i en kommande artikel.
Höständringsbudgeten är en av de två ändringsförslag som Riksdagsordningen öppnar för. I år innehåller den ökade utgifter i förhållande till tidigare beslut med 18,1 miljarder kronor och ökad ram för beställningar som belastar kommande års budgetar med 7,6 miljarder kronor.
Höständringsbudgeten brukar ramla igenom mediabruset utan någon större uppmärksamhet. Det är dock en viktig, normalt sista, justering av innevarande års budget. Den ger därmed en god fingervisning om hur resultatet av statens finanser kommer att te sig när året är slut. Den ger också en fingervisning om hur väl budgeteringen gick förra året. Vissa anser att det är en mekanism som används av regeringen för att anpassa budgeten till verkligheten, istället för att låta budgeten styra verkligheten.
[caption id="attachment_70673" align="alignright" width="225"]
![]()
Straffskatt. En vanlig Volvo XC-60 ska straffbeskattas med 9 560 kronor per år för utsläpp av koldioxid. Foto: car.info[/caption]
Det kan därför vara intressant att titta närmare på några av de olika posterna i höständringsbudgeten som bland annat visar hur olika åtgärder kan skapa nya problem. I diagrammet visas ett urval av de största ändringarna, i kronor eller relativt tidigare beslut. De olika posterna kommenteras kortfattat här nedan.
Rättsväsendet: Ökning från 52,7 till knappt 53,3 miljarder kronor. Ökningen på 507 miljoner kronor beror i huvudsak på ökade kostnader för offentliga biträden till åtalade i domstolsprocesser. Orsaken till den kraftiga ökningen av dessa kostnader är ett ökat antal lagförda, som man kan anta beror på den ökande grova brottsligheten.
Biståndet: I statsbudgeten för 2020 har 2,3 miljarder kronor av den teoretiska ramen för biståndsbudgeten, enprocentsmålet, öronmärkts för migrationskostnader avseende migranter från u-länder och lagts in i utgiftsområde 8, migration. 750 miljoner kronor av dessa anses inte längre behövas för migration och ”flyttas tillbaka” till biståndsbudgeten. Regeringen föreslår dock inte att migrationsbudgeten skall minska i motsvarande grad, utan ökar istället den totala statsbudgeten med 750 miljoner kronor.
Folkhälsa: Ökat anslag för att hantera åtgärder med anledning av Covid-19, bland annat ersättning till kommunerna. Anslagsökning med 5,5 miljarder kronor skall ses i ljuset av att tidigare beslut under året ökat anslaget med 12,5 miljarder kronor. Totalt under året har arbetet med testning, smittspårning och andra insatser för hanteringen av Covid-19 kostat cirka 18 miljarder kronor mer än vad som var budgeterat för statens arbete med folkhälsan och viss sjukvård innan pandemin.
Arbetslöshet: Statens kostnader för att finansiera A-kassan och aktivitetsersättning samt lönegarantin vid uppsägningar ökar kraftigt i år. Totalt höjs anslaget med 4,74 miljarder kronor i höständringsbudgeten. Tillsammans med de tidigare ändringsbeslut som tagits under året har kostnaderna ökat med totalt 18,8 miljarder kronor efter det att statsbudgeten för 2020 antogs förra hösten.
Klimatbonus: Systemet för Bonus/Malus innebär att köp av nya ”klimatvänliga” bilar subventioneras (bonus) och inköp av andra bilar straffas med en extraskatt (malus). Bonus och malus förväntas ta ut varandra och totalt sett inte innebära vare sig en kostnad eller en intäkt för staten. Regeringen konstaterar dock i höständringsbudgeten att ”Antalet klimatbonusbilar har ökat mer än vad som beräknats under 2020. För att täcka årets utbetalningar av klimatbonusen behöver ytterligare medel tillföras”. Inga justeringar görs avseende straffskatten för bensin- och dieselbilar, varför man nu får en negativ budgetpåverkan av systemet.
Nästa år föreslås en skärpning av systemet, där bidragen för bilar med nollutsläpp av koldioxid samtidigt höjs med 10 000 kronor till 70 000 kronor, medan straffskatten för bensin- och dieselbilar höjs, lite beroende på hur mycket koldioxid bilen ifråga släpper ut per kilometer vid blandad körning. För en vanlig Volvo XC-60, som släpper ut 170 gram per kilometer, skulle straffskatten bli 9 560 kronor, enligt det av regeringen planerade lagförslaget.
Järnvägen: Anslaget skall täcka Trafikverkets ökade kostnader på grund av att skatten höjts på el till järnvägstrafiken(!) Regeringen skriver: ”… har skatt för förbrukning av el inom järnvägssektorn avseende perioden augusti 2019 t.o.m. maj 2020 tillkommit. Trafikverket är i behov av ytterligare medel för att betala denna skatt”. Detta är ett exempel på hur en höjd skatt ställer till det för statens verksamheter och att man därför anser sig behöva kompensera verksamheter för effekten av förment ”goda” skattehöjningar. andra får dock betala …
EU-avgiften: EU-avgiften ökar snabbt, av olika skäl. Den nu föreslagna kompletteringen av tidigare budgeterat belopp hänger samman med EU-beslut som ökat unionens åtaganden och därmed kostnader för medlemsländerna i samband med Covid-19-relaterade åtgärder. Sveriges andel av dessa EU-kostnader har beräknats till 2,7 miljarder kronor. Totalt beräknas EU-avgiften bli 44,7 miljarder kronor för Sverige 2020. Det kan vara på sin plats att påpeka att avgiftsökningen inte har med den extrema kostnadsökning som det planerade så kallade ”återhämtningspaketet” kommer att medföra.
Flera utgiftsområden i statsbudgeten 2020 ökar kraftigt genom de olika ändringsbudgetar som lagts fram av regeringen och samarbetspartierna under året. Den större höständringsbudgeten innehåller flera intressanta och uppseendeväckande poster. Källa: Proposition 2020/21:2. Grafik: Nya Tider[/caption]
Regeringen har lagt fram hela tio extra ändringsbudgetar, under årets första nio månader. Förslagen har varit svar på akuta problem som uppstod i samband med att pandemin slog till och tvingade vissa branscher att mer eller mindre stänga ned sina verksamheter. Floran av budgetändringar har fått kritik för att vara spretig och kommer säkerligen att bli grund för en hel del diskussioner kring budgetsystemet framöver.
Totalt sett har effekterna av coronapandemin och den förda politiken inneburit att prognosen för statens budgetunderskott ökat kraftigt. I slutet av 2019 var statsskulden 1 113 miljarder kronor, men beräknas svälla med hela 296 miljarder kronor i år och med ytterligare 67 miljarder kronor 2021. Regeringen skulle ha kunnat valt att spara in på vissa utgifter för att i vart fall minska den skenande skuldsättningen. Moderaterna och Sverigedemokraterna har till exempel pekat på att biståndsbudgeten skulle ha kunnat minskas ner kraftigt i detta syfte.
Straffskatt. En vanlig Volvo XC-60 ska straffbeskattas med 9 560 kronor per år för utsläpp av koldioxid. Foto: car.info[/caption]
Det kan därför vara intressant att titta närmare på några av de olika posterna i höständringsbudgeten som bland annat visar hur olika åtgärder kan skapa nya problem. I diagrammet visas ett urval av de största ändringarna, i kronor eller relativt tidigare beslut. De olika posterna kommenteras kortfattat här nedan.
Rättsväsendet: Ökning från 52,7 till knappt 53,3 miljarder kronor. Ökningen på 507 miljoner kronor beror i huvudsak på ökade kostnader för offentliga biträden till åtalade i domstolsprocesser. Orsaken till den kraftiga ökningen av dessa kostnader är ett ökat antal lagförda, som man kan anta beror på den ökande grova brottsligheten.
Biståndet: I statsbudgeten för 2020 har 2,3 miljarder kronor av den teoretiska ramen för biståndsbudgeten, enprocentsmålet, öronmärkts för migrationskostnader avseende migranter från u-länder och lagts in i utgiftsområde 8, migration. 750 miljoner kronor av dessa anses inte längre behövas för migration och ”flyttas tillbaka” till biståndsbudgeten. Regeringen föreslår dock inte att migrationsbudgeten skall minska i motsvarande grad, utan ökar istället den totala statsbudgeten med 750 miljoner kronor.
Folkhälsa: Ökat anslag för att hantera åtgärder med anledning av Covid-19, bland annat ersättning till kommunerna. Anslagsökning med 5,5 miljarder kronor skall ses i ljuset av att tidigare beslut under året ökat anslaget med 12,5 miljarder kronor. Totalt under året har arbetet med testning, smittspårning och andra insatser för hanteringen av Covid-19 kostat cirka 18 miljarder kronor mer än vad som var budgeterat för statens arbete med folkhälsan och viss sjukvård innan pandemin.
Arbetslöshet: Statens kostnader för att finansiera A-kassan och aktivitetsersättning samt lönegarantin vid uppsägningar ökar kraftigt i år. Totalt höjs anslaget med 4,74 miljarder kronor i höständringsbudgeten. Tillsammans med de tidigare ändringsbeslut som tagits under året har kostnaderna ökat med totalt 18,8 miljarder kronor efter det att statsbudgeten för 2020 antogs förra hösten.
Klimatbonus: Systemet för Bonus/Malus innebär att köp av nya ”klimatvänliga” bilar subventioneras (bonus) och inköp av andra bilar straffas med en extraskatt (malus). Bonus och malus förväntas ta ut varandra och totalt sett inte innebära vare sig en kostnad eller en intäkt för staten. Regeringen konstaterar dock i höständringsbudgeten att ”Antalet klimatbonusbilar har ökat mer än vad som beräknats under 2020. För att täcka årets utbetalningar av klimatbonusen behöver ytterligare medel tillföras”. Inga justeringar görs avseende straffskatten för bensin- och dieselbilar, varför man nu får en negativ budgetpåverkan av systemet.
Nästa år föreslås en skärpning av systemet, där bidragen för bilar med nollutsläpp av koldioxid samtidigt höjs med 10 000 kronor till 70 000 kronor, medan straffskatten för bensin- och dieselbilar höjs, lite beroende på hur mycket koldioxid bilen ifråga släpper ut per kilometer vid blandad körning. För en vanlig Volvo XC-60, som släpper ut 170 gram per kilometer, skulle straffskatten bli 9 560 kronor, enligt det av regeringen planerade lagförslaget.
Järnvägen: Anslaget skall täcka Trafikverkets ökade kostnader på grund av att skatten höjts på el till järnvägstrafiken(!) Regeringen skriver: ”… har skatt för förbrukning av el inom järnvägssektorn avseende perioden augusti 2019 t.o.m. maj 2020 tillkommit. Trafikverket är i behov av ytterligare medel för att betala denna skatt”. Detta är ett exempel på hur en höjd skatt ställer till det för statens verksamheter och att man därför anser sig behöva kompensera verksamheter för effekten av förment ”goda” skattehöjningar. andra får dock betala …
EU-avgiften: EU-avgiften ökar snabbt, av olika skäl. Den nu föreslagna kompletteringen av tidigare budgeterat belopp hänger samman med EU-beslut som ökat unionens åtaganden och därmed kostnader för medlemsländerna i samband med Covid-19-relaterade åtgärder. Sveriges andel av dessa EU-kostnader har beräknats till 2,7 miljarder kronor. Totalt beräknas EU-avgiften bli 44,7 miljarder kronor för Sverige 2020. Det kan vara på sin plats att påpeka att avgiftsökningen inte har med den extrema kostnadsökning som det planerade så kallade ”återhämtningspaketet” kommer att medföra.