![]()
Diskussionen var intressant eftersom den tämligen tydligt visade de typiska positioner som företräds av kända kristna debattörer, vilka begrepp som är kontroversiella och vilka som står i centrum för den ”kristna” debatten – i den mån den skiljer sig från den allmänna samhällsdebatten.
Meningsutbytet började bra med klargöranden och definitioner av begrepp som flykting enligt FN:s flyktingkonvention respektive den mer vardagliga användningen. ”Alternativt skyddsbehövande” är ett begrepp som EU och Sverige använder för vissa kategorier av migranter som ej är flyktingar i FN-konventionens mening. Invandrare och flykting är inte identiska begrepp, även om de i praktiken ofta används så.
Samtalet mellan deltagarna hade tydliga begränsningar. Ämnet ”Gud och nationalstaten”, som annonserats som det första temat i samtalet, fick en mycket kortfattad behandling, trots att Bibeln är tydlig med att folkslagen är skapade av Gud och har fått sina olika språk som hans gåvor.
[caption id="attachment_70750" align="alignright" width="225"]
![]()
Micael Grenholm, frikyrkopastor, argumenterade för att levnadsstandarden över hela världen bör utjämnas och hamna på runt 146 000 kronor per person och år. Stillbild: Dagen[/caption]
Prästen och moderatpolitikern Annika Borg påpekade att 80 procent av dem som sökt asyl de senaste åren är män. Hon kritiserade den ”förenklade, tvärsäkra och svart-vita argumentation som kyrkorna och Sveriges kristna råd för”. Den som inte delar deras uppfattning framstår som en sämre kristen. Borg menar att denna argumentering fungerar samhällssplittrande och onödigt polariserande.
Vänsterpartisten Hanna Gunnarsson gjorde gällande att ”Sverige är rikt” och därför ”kan ta emot många fler”.
– Var skall de bo? undrade den kristdemokratiske prästen och riksdagsledamoten Hans Eklind.
– Staten skall bygga fler bostäder av god kvalitet, svarade Gunnarsson.
– Så kan bara den säga som inte vet hur marknaden fungerar, replikerade Eklind, präst och riksdagsledamot för Kristdemokraterna.
Julia Kronlid, som sitter i riksdagen för Sverigedemokraterna, hävdade principen att flyktingar skall söka asyl i närmaste asylland och kritiserade att en del ”på illegala vägar tagit sig igenom en rad länder för att söka asyl i Sverige”. Kronlid anslöt sig till tanken att Sverige skall ta emot FN:s kvotflyktingar och att flyktingstödet skall destineras till de trakter där det gör mest nytta.
– Vilka skall bygga upp de krigshärjade och fattiga länderna om deras välutbildade kommer hit till oss?, undrade hon.
En av de främsta aktivisterna för ökad invandring är frikyrkopastorn Micael Grenholm, som bland annat argumenterar för att den svenska levnadsstandarden bör minskas med två tredjedelar. Med ett sätt att räkna som nämndes från 48 000 dollar till 16 000 dollar per person och år, vilket i svenska kronor blir cirka 439 000 och 146 000. Därmed skulle rättvisan i världen öka, menar han.
[caption id="attachment_70752" align="alignleft" width="225"]
![]()
Julia Kronlid (SD) undrade vem som ska bygga upp de fattiga länderna om alla driftiga och utbildade söker sig till Sverige. Hon menade att flyktingstödet ska användas i u-länderna, inte här. Stillbild: Dagen[/caption]
En viktig punkt för honom var att invandrare i den rika delen av världen skickar hem mer pengar till sina ursprungsländer än vad de rika länderna ger i bistånd. De rikare länderna skall ta emot fler migranter för att avlasta de fattigare länderna, som därmed kommer att ytterligare bidra till transfereringen av välståndet från rika till fattiga länder. Det ena efter det andra av Grenholms olika argument avslöjar att hans egentliga mål är en värld där alla har samma jämlika standard. Flyktingpolitiken tycks för honom vara ett medel för att nå detta mål: total jämlikhet.
Micael Grenholm har tillsammans med baptistpastorn Stefan Swärd intagit positionen av mest radikala förespråkarna för obegränsad invandring under rubriken ”flyktinghjälp”. Liksom flera andra likasinnade tenderar de till positionen att klara svar på dagens migrationsfrågor enkelt kan härledas ur Bibeln.
Omhändertagande av flyktingar påstås vara själva huvudbudskapet i Bibeln. Grenholm har i andra sammanhang ställt frågan: ”Vilka skulle Jesus vilja deportera” och svarat: ”Inga”. Den kritiska fråga som moderatorerna inte ställde men som luftades i sociala medier var om inte Jesus här pådyvlas en roll som lagstiftare i utlänningsrätt som är fullständigt främmande för den bibliska berättelsen om honom.
En del ser oförenliga positioner i kristen invandringsdebatt som ett stort problem. Om man har samma tro, borde man då inte landa i samma slutsatser om hur flyktingfrågorna bör hanteras? Elisabeth Sandlund, tidigare chefredaktör för Dagen, erkände att det finns kristna i alla politiska läger. Statsvetaren Stefan Olsson, som är regionråd för Moderaterna i Uppsala, slog fast att Bibeln inte är en uppslagsbok som har direkta svar på alla möjliga praktiskt politiska frågor. Han anslöt sig därmed till den lutherska teologin som gärna betonar att Gud har överlämnat regleringen av praktiska politiska problem till människors förnuft och gemensamma överläggningar.
Grenholm menade att Jesus gjorde Bibelns begrepp ”nästan” till en gränslös beteckning för medmänniskan – termen inte bara kan syfta på vem som helst i min närhet, den omfattar alla människor, och är en beteckning för hela mänskligheten. Hans åsikt har ifrågasatts när debatten diskuterats på nätet; Görs inte begreppet ”nästan” med denna tolkning meningslöst? Man argumenterade: Om det inte längre skall syfta främst på dem som finns nära mig i någon mening, utan odifferentierat på hela mänskligheten, förlorar det då inte en del av sin vägvisande förmåga? Om hela mänskligheten är min ”nästa” hur kan jag då orientera mig och välja bland en oändlig mängd krav?
Tillfrågad om varför han tror att allmänheten i Sverige, inklusive många som betecknar sig som kristna, kommit att inta en allt mer kritisk attityd till flyktinginvandringen, svarade Stefan Swärd att det berodde på att man anpassade sig till den allt mer hårdnande tidsandan samt var påverkade av rasism.
[caption id="attachment_70753" align="alignright" width="225"]
![]()
Kristdemokratiske prästen och riksdagsledamoten Hans Eklind. Stillbild: Dagen.[/caption]
Dessa uppfattningar delades dock inte av alla. Olof Edsinger, generalsekreterare i Svenska Evangeliska Alliansen, som framför allt är engagerad i att förklara den kristna tron utåt, menade att man inte bara kan se till det enskilda fallet utan måste betrakta det större sammanhanget. Man måste ta det samhällskontrakt på allvar, som har inneburit att människor arbetat och betalat skatt för att få sin pension och välfärd garanterad av staten. Han ansåg att ett välfärdssamhälle av svensk typ var berättigat och inte i sig orättvist, även om många i världen har en sämre levnadsstandard. Allt för stor invandring är oförenlig med en välfärdsstat.
De problematiska, destruktiva och farliga konsekvenserna av den överdimensionerade invandringen undveks så gott som helt och hållet, både av de två moderatorerna och av deltagarna. Alla sade sig vara emot främlingsfientlighet och för bättre integration. Men varken brottslighet, hedersvåld, bidragsberoende eller olika former av fusk och brister i myndigheternas hantering av utlänningsrätten behandlades. Swärd tycks vilja bagatellisera sambandet mellan stor invandring och kriminalitet genom att säga att ”bara en liten del av invandrarna begår brott”.
Kan så vara, men den mycket grova kvaliteten hos brottsligheten kräver radikala och långtgående åtgärder. Att Sverige skiljer sig dramatiskt från våra grannländer sägs i den allmänna debatten, men inte i Dagens debatt. Inget europeiskt land kommer i närheten av den omfattning som skjutningar och sprängningar kommit att få. Brottsligheten har militariserats på flera sätt. Kriminella gäng bekämpar varandra med från krigsländerna, som flyktingarna flytt från, insmugglade automatvapen. Vid en rad tillfällen har utanförstående blivit ihjälskjutna och barn omkommit genom sprängningar.
Micael Grenholm, frikyrkopastor, argumenterade för att levnadsstandarden över hela världen bör utjämnas och hamna på runt 146 000 kronor per person och år. Stillbild: Dagen[/caption]
Prästen och moderatpolitikern Annika Borg påpekade att 80 procent av dem som sökt asyl de senaste åren är män. Hon kritiserade den ”förenklade, tvärsäkra och svart-vita argumentation som kyrkorna och Sveriges kristna råd för”. Den som inte delar deras uppfattning framstår som en sämre kristen. Borg menar att denna argumentering fungerar samhällssplittrande och onödigt polariserande.
Vänsterpartisten Hanna Gunnarsson gjorde gällande att ”Sverige är rikt” och därför ”kan ta emot många fler”.
– Var skall de bo? undrade den kristdemokratiske prästen och riksdagsledamoten Hans Eklind.
– Staten skall bygga fler bostäder av god kvalitet, svarade Gunnarsson.
– Så kan bara den säga som inte vet hur marknaden fungerar, replikerade Eklind, präst och riksdagsledamot för Kristdemokraterna.
Julia Kronlid, som sitter i riksdagen för Sverigedemokraterna, hävdade principen att flyktingar skall söka asyl i närmaste asylland och kritiserade att en del ”på illegala vägar tagit sig igenom en rad länder för att söka asyl i Sverige”. Kronlid anslöt sig till tanken att Sverige skall ta emot FN:s kvotflyktingar och att flyktingstödet skall destineras till de trakter där det gör mest nytta.
– Vilka skall bygga upp de krigshärjade och fattiga länderna om deras välutbildade kommer hit till oss?, undrade hon.
En av de främsta aktivisterna för ökad invandring är frikyrkopastorn Micael Grenholm, som bland annat argumenterar för att den svenska levnadsstandarden bör minskas med två tredjedelar. Med ett sätt att räkna som nämndes från 48 000 dollar till 16 000 dollar per person och år, vilket i svenska kronor blir cirka 439 000 och 146 000. Därmed skulle rättvisan i världen öka, menar han.
[caption id="attachment_70752" align="alignleft" width="225"]
Julia Kronlid (SD) undrade vem som ska bygga upp de fattiga länderna om alla driftiga och utbildade söker sig till Sverige. Hon menade att flyktingstödet ska användas i u-länderna, inte här. Stillbild: Dagen[/caption]
En viktig punkt för honom var att invandrare i den rika delen av världen skickar hem mer pengar till sina ursprungsländer än vad de rika länderna ger i bistånd. De rikare länderna skall ta emot fler migranter för att avlasta de fattigare länderna, som därmed kommer att ytterligare bidra till transfereringen av välståndet från rika till fattiga länder. Det ena efter det andra av Grenholms olika argument avslöjar att hans egentliga mål är en värld där alla har samma jämlika standard. Flyktingpolitiken tycks för honom vara ett medel för att nå detta mål: total jämlikhet.
Micael Grenholm har tillsammans med baptistpastorn Stefan Swärd intagit positionen av mest radikala förespråkarna för obegränsad invandring under rubriken ”flyktinghjälp”. Liksom flera andra likasinnade tenderar de till positionen att klara svar på dagens migrationsfrågor enkelt kan härledas ur Bibeln.
Omhändertagande av flyktingar påstås vara själva huvudbudskapet i Bibeln. Grenholm har i andra sammanhang ställt frågan: ”Vilka skulle Jesus vilja deportera” och svarat: ”Inga”. Den kritiska fråga som moderatorerna inte ställde men som luftades i sociala medier var om inte Jesus här pådyvlas en roll som lagstiftare i utlänningsrätt som är fullständigt främmande för den bibliska berättelsen om honom.
En del ser oförenliga positioner i kristen invandringsdebatt som ett stort problem. Om man har samma tro, borde man då inte landa i samma slutsatser om hur flyktingfrågorna bör hanteras? Elisabeth Sandlund, tidigare chefredaktör för Dagen, erkände att det finns kristna i alla politiska läger. Statsvetaren Stefan Olsson, som är regionråd för Moderaterna i Uppsala, slog fast att Bibeln inte är en uppslagsbok som har direkta svar på alla möjliga praktiskt politiska frågor. Han anslöt sig därmed till den lutherska teologin som gärna betonar att Gud har överlämnat regleringen av praktiska politiska problem till människors förnuft och gemensamma överläggningar.
Grenholm menade att Jesus gjorde Bibelns begrepp ”nästan” till en gränslös beteckning för medmänniskan – termen inte bara kan syfta på vem som helst i min närhet, den omfattar alla människor, och är en beteckning för hela mänskligheten. Hans åsikt har ifrågasatts när debatten diskuterats på nätet; Görs inte begreppet ”nästan” med denna tolkning meningslöst? Man argumenterade: Om det inte längre skall syfta främst på dem som finns nära mig i någon mening, utan odifferentierat på hela mänskligheten, förlorar det då inte en del av sin vägvisande förmåga? Om hela mänskligheten är min ”nästa” hur kan jag då orientera mig och välja bland en oändlig mängd krav?
Tillfrågad om varför han tror att allmänheten i Sverige, inklusive många som betecknar sig som kristna, kommit att inta en allt mer kritisk attityd till flyktinginvandringen, svarade Stefan Swärd att det berodde på att man anpassade sig till den allt mer hårdnande tidsandan samt var påverkade av rasism.
[caption id="attachment_70753" align="alignright" width="225"]
Kristdemokratiske prästen och riksdagsledamoten Hans Eklind. Stillbild: Dagen.[/caption]
Dessa uppfattningar delades dock inte av alla. Olof Edsinger, generalsekreterare i Svenska Evangeliska Alliansen, som framför allt är engagerad i att förklara den kristna tron utåt, menade att man inte bara kan se till det enskilda fallet utan måste betrakta det större sammanhanget. Man måste ta det samhällskontrakt på allvar, som har inneburit att människor arbetat och betalat skatt för att få sin pension och välfärd garanterad av staten. Han ansåg att ett välfärdssamhälle av svensk typ var berättigat och inte i sig orättvist, även om många i världen har en sämre levnadsstandard. Allt för stor invandring är oförenlig med en välfärdsstat.
De problematiska, destruktiva och farliga konsekvenserna av den överdimensionerade invandringen undveks så gott som helt och hållet, både av de två moderatorerna och av deltagarna. Alla sade sig vara emot främlingsfientlighet och för bättre integration. Men varken brottslighet, hedersvåld, bidragsberoende eller olika former av fusk och brister i myndigheternas hantering av utlänningsrätten behandlades. Swärd tycks vilja bagatellisera sambandet mellan stor invandring och kriminalitet genom att säga att ”bara en liten del av invandrarna begår brott”.
Kan så vara, men den mycket grova kvaliteten hos brottsligheten kräver radikala och långtgående åtgärder. Att Sverige skiljer sig dramatiskt från våra grannländer sägs i den allmänna debatten, men inte i Dagens debatt. Inget europeiskt land kommer i närheten av den omfattning som skjutningar och sprängningar kommit att få. Brottsligheten har militariserats på flera sätt. Kriminella gäng bekämpar varandra med från krigsländerna, som flyktingarna flytt från, insmugglade automatvapen. Vid en rad tillfällen har utanförstående blivit ihjälskjutna och barn omkommit genom sprängningar.