![]()
I texten framgår redan från början varifrån inspirationen till uppropet kommer:
”Vi skriver med anledning av att den senaste tidens protester och samtal, under Black Lives Matter, har blottat allvarliga och djupgående problem som Sveriges Radio dras med.”
Man går därefter in på själva klagomålet:
”Arbetsmiljön för oss underrepresenterade, rasifierade journalister, särskilt afrosvenska medarbetare, börjar bli ohållbar och har lett till att många duktiga journalister har valt att lämna yrket eller funderar på att göra det.”
Undertecknarna menar att det finns för få svarta personer på det svenska företaget, vilket bland annat ska ha lett till för lite rapportering om ”den senaste händelseutvecklingen i USA och debatten om rasism i allmänhet och antisvart rasism i synnerhet”. Man skulle också vilja se att samtal på redaktionen i högre grad bestod i ”att vita analyserar och förstår konsekvenserna av sina privilegier”. ’
Uppropet målar upp en mörk bild av arbetsmiljön på Sveriges Radio, där ett problem är medarbetare som uttrycker sig rasistiskt, en miljö som sägs ha gjort att många ur minoritetsgrupper sjukskriver sig på grund av den stress och utmattning det innebär att där vara icke-svensk. För att de anställda ska få en trygg arbetsmiljö måste chefer utbilda sig om hur man identifierar rasism, där de efterlyser att dessa chefer ska vända sig specifikt till svarta medarbetare ”för att förhöra sig om deras mående när de jobbar med att rapportera om känslomässigt krävande händelser som George Floyds död”. Svarta anses också besitta en särskild kunskap som måste tas tillvara.
Undertecknarna kräver därför att en inventering görs av de anställdas rastillhörighet, med särskilt fokus på svarta. Vidare ska minst 25 procent ha utländsk bakgrund, minst 15 procent utomeuropeisk och viktigast av allt är att andelen svarta ökar. Dessutom vill man se en särskild löneredovisning som är uppdelad enligt rastillhörighet.
Sveriges Radios vd Hannah Stjärne menar i en intervju med Dagens Nyheter att texten är fylld av faktafel, och avslöjar att 26 procent av de anställda redan har utländsk bakgrund. Totalt av Sveriges befolkning är enligt offentlig statistik 19,6 procent utrikesfödda och 25,5 procent har utländsk bakgrund, det vill säga minst en förälder född utomlands.
Från andra håll är kritiken mot uppropet desto skarpare. Adam Cwejman, ledarskribent på Göteborgs-Posten, menar att ”SR:s problem är politisk aktivism, inte rasism”, och avslöjar att ingen anmälan om diskriminering eller rasism har gjorts till det aktuella fackförbundet eller till Diskrimineringsombudsmannen. Inte heller Polisen eller SR:s ledning har fått någon anmälan om sådana missförhållanden. Cwejman drar slutsatsen:
”Anledningen är att det här inte handlar om diskriminering och rasism. Det här handlar om ett ideologiskt argument, framfört av undertecknarna, som gör gällande att rasismen genomsyrar precis allt.”
I en ledartext i Svenska Dagbladet vänder sig även Jesper Sandström, född med en CP-skada, mot tanken att en medarbetares fysiska attribut är viktigast. Under rubriken ”I deras ögon är jag bara ett CP” skriver han:
”Den definition av representation som undertecknarna anför är obehaglig. Den innebär att vi primärt representeras av människor som vi delar utmärkande fysiska drag med. Svarta representeras bäst av andra som också är svarta, eller åtminstone inte vita. Funktionshindrade representeras bäst av andra funktionshindrade.”
