Utökade restriktioner för att öka stödet för massvaccinering i Sverige

Den andra december blev Storbritannien det första landet i Europa att godkänna ett coronavaccin och planerar redan nu att inleda en massvaccinering av sin befolkning. Allt tyder på att Sverige inom kort kommer att påbörja ett omfattande arbete för att förbereda svenskarna för att massvaccinera sig redan till början av våren. Men samtidigt finns det ett omfattande motstånd hos många svenskar från att ta de snabbt utvecklade vaccinen som erbjuds. Grunden är redan lagt för massvaccineringar och mer repressiva åtgärder för att öka stödet för dessa. Nya Tider tittar närmre på bakgrunden till massvaccineringskampanjerna som sannolikt kommer starta snart samt vilka åtgärder som regeringen kan ta till för att öka på mottagligheten av de nya vaccinerna hos en skeptisk allmänhet.

Storbritannien första europeiska landet som godkänner coronavaccin

Under morgonen den andra december kom beskedet från Storbritannien att man har godkänt Pfizers coronavaccin. ”Regeringen har i dag godtagit rekommendationen från den oberoende läkemedelsmyndigheten MHRA om att godkänna Pfizer-Biontechs Covid-19-vaccin för användning”, uppgav den brittiska regeringen i ett pressmeddelande. Godkännandet följs upp av en planerad massvaccineringskampanj som skall innefatta totalt 40 miljoner doser och som startar redan nästa vecka. Man räknar då med att kunna vaccinera hela 800 000 britter bara under första veckan. Målet är att börja med individer i riskgrupper, som äldre personer på vårdhem. – Vi kommer att börja med de äldre, de som bor på vårdhem och deras vårdgivare, säger hälsominister Matt Hancock i ett uttalande till The Guardian. Hancock uppger att de räknar med att få tio miljoner doser levererade före årets slut. Coronamassvaccineringen kommer att bli landets största vaccinationskampanj hittills, säger chefen för landets vårdmyndighet NHS. – Det här är ett viktigt nästa steg i vår hantering av coronaviruspandemin och sjukhus kommer inom kort att inleda första fasen i vaccinationsprogrammet, sade han vidare. Nya Tider har redan kunnat skriva om hur den brittiska arméns 77:e brigad, den så kallade DCSU har börjat övervaka och motverka vaccinmotståndares ”propaganda mot vacciner” i ett förberedande inför de kampanjer som kommer lanseras inom kort för att få fler att vaccinera sig. [caption id="attachment_72671" align="alignnone" width="585"] Foto: Pixabay/Tumisu[/caption]

Sveriges planer pekar åt samma håll

Sverige redan ingått avtal med flera läkemedelsbolag och EU om att säkra ett stort antal doser av vaccin till Sverige. Avtalet som gjordes med AstraZeneca i augusti, det första av sitt slag, gjorde att Sverige får tillgång till sex miljoner doser initialt och därefter två miljoner doser vid behov. Nog för att vaccinera mellan tre och sex miljoner svenskar. Sverige har även ingått ett avtal i oktober med Janssen Pharmaceutica om att köpa vaccin. EU-kommissionen meddelade vidare den 11 november att man skrivit kontrakt med Pfizer och Biontech om inköp av 300 miljoner doser av deras vaccin, vilket sannolikt är samma kontrakt man skrivit med AstraZeneca. Målet är att garantera tillgången av vaccin, från flera källor, förutsatt att de klarar av de krav som ställs på dem, men man friskriver även tillverkarna från ansvar från eventuella biverkningar som vaccinerna kan orsaka. Finansutskottet klargjorde samma dag att man tänker utöka Folkhälsomyndighetens låneram från 2 miljarder kronor till 4,5 miljarder kronor, allt för att Sverige skall kunna köpa in vaccin så snabbt som möjligt när de börjar bli tillgängliga internationellt. – Vi måste skjuta till mer pengar så att Folkhälsomyndigheten kan ingå avtal med vaccinproducenter. Från riksdagens sida behöver vi gå in och höja myndighetens låneram till 4,5 miljarder både i år och nästa år, sade Åsa Westlund, ordförande (S) i finansutskottet till TT. Vaccinering mot Covid-19 kan i bästa fall inledas någon gång under de första tre månaderna nästa år, tror chefen för EU:s smittskyddsmyndighet ECDC. – Jag tror att det kan ske under första kvartalet nästa år, mer precis än så kan jag dock inte vara, säger Andrea Ammon i ett pressmeddelande efter att Pfizer släppt nyheten att deras vaccin har en effektivitetsgrad på 90 procent. – Vi visste inte i början av året att det fanns vaccin för det här viruset men det ser lovande ut. Det finns flera vacciner som ligger i slutstadiet och vi har delresultat på två av dem redan, Moderna och Pfizer. De här resultaten visar på mer än 90 procents skyddseffekt. Det är mycket bra och mer än vad experterna hoppats på. Vi inväntar också resultat från Astra Zeneca, sade Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström under pressträffen den 17 november. Sedan dess har flera andra goda nyheter kommit från olika vaccinproducenter som alla vill få en del av den ekonomiska kaka som nu erbjuds av en marknad som skriker efter vaccin. Richard Bergström meddelade även att vaccineringar skulle kunna påbörjas i januari nästa år, men att mängden doser som Sverige kan räkna med kan komma att hamna på ett par hundra tusen doser per tillverkare och månad, även om detta är en initial uppskattning. [caption id="attachment_72672" align="alignnone" width="585"] Foto: Pixabay/MasterTux[/caption]   Initialt kommer ”riskgrupper” troligen få vaccinet först, eller detta kommer i alla fall vara det som utannonseras, men även det är beroende av de tekniska data man via testningen av vaccinet får fram. Exempelvis kan det visa sig att äldre inte på ett säkert vis kan vaccineras. Enligt de handlingsplaner som finns för extraordinära händelser och smittskydd är det dock en annan grupp som kommer att prioriteras först – politiker. Regering, riksdagen och regionpolitikerna står alltid först i kö för vaccinering tillsammans med ett antal ”oumbärliga” grupper som till exempel ledande militärer. Därefter prioriteras sjukvårdspersonal, räddningstjänstpersonal och poliser och slutligen riskgrupper i övrig befolkning. Hur stort motstånd eller skepsis det finns hos de styrande i samhället för de nya vaccinerna är dock oklart.

Ökat svenskt motstånd mot pandemivaccin

Det är på samma vis ännu oklart om svenskarna kommer använda sig av vaccinet frivilligt i sådana mängder att det ger det skydd som behövs, vilket ofta anges som att mellan 50 och 75 procent av befolkningen måste ta vaccinet för att det skall kunna få ner graden av smittspridning, det så kallade R-talet. En stor del av svenskarna är skeptiska och det med rätta. En aspekt är att det är oklart hur effektiva vaccinerna är, för även om många av dem proklamerar att de har över 90 procents effektivitet är till exempel Astra Zenecas vaccinkandidat som Sverige skall köpa in hela sex miljoner doser av enligt deras egna studier undermåligt jämfört med deras konkurrenter. En annan aspekt av den skepsis som råder är minnena från sist Sverige genomförde en massvaccinering. För elva år sedan tog cirka 60 procent av befolkningen vaccinet Pandemrix mot svininfluensan, vilket i efterhand visade sig vara onödigt. Vaccinet var dåligt testat, framskyndat och myndigheterna rusade för att kunna köpa in det, ivrigt påhejade av läkemedelsindustrin och experter som påstod att det var helt säkert, precis som coronavaccinerna som nu presenteras. Det var det inte. 440 svenskar skadades för livet av biverkningarna som vaccinet orsakade och många av dessa var barn. Uppmärksamheten kring detta nationella misslyckande satte sina spår i det allmänna förtroendet befolkningen har för massvaccinering. I en undersökning som kom i oktober uppger var tredje svensk att de inte vill eller är tveksamma till att ta sprutan när vaccinet väl är godkänt och inköpt för svenskt bruk. 36 procent av de tillfrågade anger att de troligen, eller helt säkert, inte kommer att vaccinera sig om och när ett vaccin mot Covid-19 finns tillgängligt. 33 procent svarar att de troligen kommer att vaccinera sig, medan 21 procent säger att de helt säkert kommer att göra det. 11 procent vet ännu inte hur de skall göra. Om den siffran kvarstår eller förvärras när det väl är dags för leverans av de miljontals doser som Sverige beställt är det en fråga om vaccinet kommer få den effekten som myndigheterna hoppas uppnå. Ett alternativ kan komma att bli att vårdpersonal uppmanas att vaccinera sig för att på så sätt försöka hålla viruset i så hög grad som möjligt borta från framförallt de svenska äldreboendena, då det är där riskgrupperna som drabbas värst befinner sig. Ett annat, mer troligt, scenario är att staten och massmedierna kommer inleda en omfattande propagandakampanj för att få fler svenskar att vilja ta vaccinet samtidigt som myndigheter likt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) tillsammans med sociala medier försöker motverka spridning av vaccinkritisk information.

Troligt med nedstängning av Sverige?

I takt med den kraftigt ökande smittspridningen frågar sig många om det är dags för skarpare restriktioner i Sverige, av omsorg för de som riskerar att lida men av Covid-19. Men en av anledningarna till hårdare restriktioner som inte förs fram i media kommer istället vara att det kommer öka mottagligheten hos befolkningen för att ta de vacciner som kommer erbjudas. Det kommer presenteras som en lösning som gör att allt kan återgå till det vanliga så länge som så många svenskar som möjligt tar vaccinerna så att man kan slippa de allt jobbigare restriktionerna som införs. Att exempelvis införa utegångsförbud, som flera europeiska länder har gjort, är inte möjligt i nuläget i Sverige. Med gällande lagstiftning går det helt enkelt inte att stänga köpcentrum eller förbjuda privata fester. Orsaken är att medborgarnas rörelsefrihet är skyddad i grundlagen. Den är dock möjlig att begränsa om riksdagen stiftar en särskild lag med detta i åtanke. Regeringen har hittills genomfört några tvingande åtgärder för att minska smittspridningen, även om dessa egentligen är mindre slag i luften, men har successivt blivit mer och mer restriktiva. Publik och deltagare vid till exempel demonstrationer, kultur- och idrottsevenemang har begränsats från 300 till 50, och slutligen till åtta deltagare i november. Det har gjorts med stöd av ordningslagen. Man har även förbjudit alkoholförsäljning efter 22.00 och nattklubbar måste stänga vid 22.30 för att nämna en annan åtgärd med begränsad effekt mot smittspridning men som inverkar på människors sociala liv. Men inget hindrar samtidigt tusentals människor från att röra sig i affärer eller i folktäta och trånga utrymmen som tunnelbanor. Än så länge, vill det säga.

Hårdare restriktioner kan införas

I våras ändrades skollagen så att regeringen kan stänga grundskolor och gymnasieskolor. Den stängning av gymnasieskolor som väl gjordes var dock på frivillig väg på rekommendation från regeringen och Folkhälsomyndigheten. Lagen är ännu i bruk, vilket innebär att man fortfarande kan stänga ner skolor om man så vill. Men regeringen vill sannolikt ha mer makt i frågan om folkets friheter, något som vi redan sett tecken på. I våras drev man till exempel igenom en tillfällig lag som gav regeringen rätt att snabbt meddela särskilda föreskrifter för att exempelvis kunna stänga köpcentrum, gym, bibliotek, barer, nattklubbar, restauranger, kaféer och museer för att hindra smittspridning. Även viktiga transportmöjligheter var tänkta att kunna påverkas så som järnvägsstationer, flygplatser, hamnar och annan infrastruktur – allt skulle kunna stängas eller begränsas vid behov. Lagen användes dock inte under de tre månader den var i kraft och den förlängdes heller inte. Därför skulle man från regeringens sida behöva starta om på nytt och få igenom en ny lag. Vid en ökad smittspridning och beroende på vad Folkhälsomyndigheten säger, samt det tryck som massmedierna kan tänkas utöva på regeringen och för att driva den allmänna opinionen i fråga om massvaccineringar, finns det helt klart möjlighet för dem att på nytt begära kraftiga inskränkningar i de allmänna friheterna efter att fått igenom en blixtinstiftad lagstiftning. Något som sannolikt skulle komma att ske kring jul och nyår för att därför vara aktiv i början på nästa år. [caption id="attachment_72670" align="alignnone" width="585"] Foto: Pixabay/Ri-Butov[/caption]

Ny pandemilag är under bearbetning

Socialdepartementet arbetar exempelvis redan nu på ett förslag om en utökad och ny pandemilag som skall kunna vara på plats nästa sommar. Men som våren visade är det inget som förhindrar att en ny lagstiftning kan komma på plats snabbt, så länge som man initialt gör den till en temporär lag. Det är inte klart exakt vad den nya pandemilagen skall innefatta, men tanken är att den skall täcka de områden som den temporära lagen gjorde – vilket alltså innebär att kraftigt utöka regeringens möjligheter att minska medborgarnas friheter med hänvisning till smittskyddsverksamhet. Den nuvarande smittskyddslagen gör att man kan sätta enskilda individer i karantän eller stänga ner ett avgränsat område. Tanken där är att kunna stoppa en pågående smittspridning av en mer tydlig smitta i till exempel ett bostadsområde och inte en pandemi. Den kan dock användas, måste det påpekas, för att stänga ner område efter område med samma effekt som en större nedstängning. Men för att stänga ner hela Sverige, som vissa ropar efter, kommer ny lagstiftning behövas. Enligt Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson räknar man från myndighetens sida med behov av olika former av restriktioner minst fram till hösten 2021, även med massvaccinering i Sverige. – Det kommer inte bli som vanligt på väldigt, väldigt lång tid. Det kommer finnas utbrott av Covid-19 i världen under lång, lång tid, sade han på en pressträff den 17 november. Med snart 7 000 döda och en stigande trötthet kring de restriktioner som långsamt skärps allt mer kommer löftet om massvaccinering att hägra som en oas i öknen. Även om det är med snabbframskyndade vacciner, vars biverkningar ännu knappt är kända, och för vilka brukarna inte ens kommer kunna kräva skadestånd från läkemedelsbolagen då dessa garderat sig mot detta i de avtal de gjort med EU.