![]()
Efter det synnerligen råa förnedringsrånet på Norra begravningsplatsen i Solna den 23 augusti (se NyT v.37/2020) har även systemmedia varit tvungna att ta upp detta fenomen, som blivit allt vanligare. Två unga svenska pojkar torterades i tio timmar av två för dem okända invandrare, Amin och Ali. Enligt åtalet ska pojkarna ha rånats, misshandlats, knivhuggits och våldtagits. Amin och Ali började även att begrava dem levande.
Den 25 november publicerade SVT nyheten att Brottsförebyggande rådet (Brå) trots allt skall titta närmare på sambandet mellan förövares och offers etnicitet. Den kommande rapporten kommer bland annat att utgå ifrån:
• En sammanställning av data från anmälnings- och misstankeregistret samt specialuttag från Brås egna enkätstudier om självrapporterad utsatthet.
• Genomgång av närmare 800 förundersökningar.
• Statistiska analyser av samtliga anmälda ungdomsrån under åren 2015-2019.
• Intervjuer med ungdomar som rånat eller blivit rånade.
Redan från början klargör Brå syftet; man anser att den offentliga debatten bygger på spekulationer och vill därför få en mer faktabaserad statistik kring hur verkligheten ser ut.
Att det inte funnits faktabaserad statistik under lång tid stämmer till viss del. Brå har inte genomfört någon sådan undersökning sedan 2005, och även denna 15 år gamla undersökning lämnade mycket övrigt att önska. Bland annat fanns brister i särredovisade av olika grupper av invandrare i statistiken. Brå är dock inte de enda som tar fram sådan statistik, så sent som förra året sammanställde lekmannaforskaren Joakim P Jonasson fällande domar från Sveriges tingsrätter mellan 2012 och 2017 gällande sexualbrott.
Hans omfattande undersökning kunde bland annat visa att män med utomeuropeisk härkomst begår 84 procent av de grova våldtäkterna, 95,6 procent av överfallsvåldtäkterna begås av män med utländsk härkomst och 90 procent av gruppvåldtäkterna begås av män med utomeuropeisk härkomst. Var fjärde våldtäktsman som agerat i grupp är afghan. Liknande undersökningar har gjorts av privatpersoner och alternativmedier gällande brott generellt. När Brå påstår att debatten bygger på spekulationer är det därför inte korrekt, även om Brå själva inte kartlagt detta.
[caption id="attachment_72898" align="alignright" width="225"]
![]()
Brottsförebyggande rådet har hittills inte gjort några utredningar av brottslingars etnicitet, men ska nu göra det gällande ungdomsrånen.[/caption]
Trots en rekordhög invandring samtidigt med de mycket tydliga varningssignalerna om att vissa grupper av invandrare är extremt överrepresenterade vid vissa typer av brott – till exempel är det nästan bara förövare från Afghanistan som fälls för homosexuella gruppvåldtäkter – har regeringen inte velat undersöka kopplingen mellan invandring och brott. Så sent som i februari 2018 meddelade regeringen att man inte ska göra någon kartläggning av brottslingars etniska ursprung, så som man gjort i andra länder. Det behövs inga fler sådana undersökningar, sade justitieminister Morgan Johansson (S) till SVT, de man har räcker.
Också kriminologen Jerzy Sarnecki, som tidigare varit chef för Brå, ansåg att inga sådana undersökningar skulle göras.
– Att bara rutinmässigt ta reda på exempelvis hur många finnar, hur många ryssar, eller hur många afghaner som begår brott gör ingen nytta. Vi vet redan att den här överrepresentationen finns bland utlandsfödda, sade han till SVT i januari 2018.
Brå har dock bara kartlagt etnicitet och brott vid två tillfällen. Det första var 1996, som visade att ju grövre brott, desto större överrepresentation kunde man konstatera för invandrare. Man kunde också se att vissa invandrargrupper, främst från Mellanöstern och Afrika, var uppåt tjugo gånger mer brottsbenägna än svenskarna när det gällde våldtäkt. Man konstaterade även att 90 procent av överrepresentationen inte kunde förklaras med socioekonomiska faktorer (fattigdom, utanförskap etc), utan måste förklaras på ”något annat sätt”.
När Morgan Johansson till SVT förra året påstod att ”rensar du för socioekonomiska faktorer och ålder försvinner nästan den överrepresentationen helt”, så gick uttalandet direkt emot kända fakta.
Andra gången som Brå undersökte kopplingen mellan invandring och brott var 2005, men där redovisade man bara olika gruppers brottslighet i mer generella termer. Det uppseendeväckande konstaterandet, att var tionde invandrarelev rånar andra barn, beskrev man så här: ”Det som kanske ändå är viktigast att vara medveten om är att omkring 90 procent av eleverna med invandrarbakgrund hade, enligt skolundersökningen, inte begått ungdomsrån.”
Nu har fenomenet med förnedringsrån återigen letat sig in i systemmedias rubriker i och med tortyren mot de två svenska pojkarna på Norra begravningsplatsen. De rasistiska attackerna är dock långt ifrån något nytt. Så sent som förra året summerade Nya Tider det eskalerande förnedringsvåldet, där ekonomisk vinning bara är en sidoaspekt av brotten. I vår artikel med rubriken ”Förnedringsvåldet” berättade vi bland annat om en händelse i centrala Göteborg, där ett tiotal personer gav sig på en ensam 18-åring. De tvingade ner honom i ett garage och tog under hot ifrån honom allt han hade på sig utom underkläderna. Sedan skar de av honom en bit av ena örat. Förövarna beskrivs som ”mörka”. Det finns många andra exempel.
Brå:s nya kartläggning av ungdomsrån och etnicitet kommer därför inte en dag för tidigt. Enligt SVT har det under år 2019 dessutom rapporterats 7 741 anmälda ungdomsrån, den högsta siffran någonsin i Sverige.
Trots den höga överrepresentationen som uppmäts gång på gång är dock Brå svävande angående vad man förväntar sig av denna utredning.
– Vi kommer att titta på det men sedan vet vi ju inte vilka svar vi får, sade Brå:s utredare Maria von Bredow till SVT.
När Nya Tider når Maria von Bredow och försöker få svar på varför man väljer att påbörja denna utredning just nu, är hon inte alls pratglad:
– Har du gått via presstjänst?
NyT: Nej, växeln kopplade in mig direkt till dig när jag presenterade mig.
– Jag skall precis gå in på ett möte… Du får mejla frågorna till vår pressavdelning så kanske vi kan prata sedan. Det är flera från media som vill ringa om det här TV-inslaget.
Orsaken till att Brå år 2005 ansåg sig nödsakade att undersöka brottens koppling till invandringen var en c-uppsats av Petra Åkesson vid Lunds universitet år 2005, som fick uppmärksamhet, inte minst i alternativmedia. ”När vi är ute på stan och rånar så krigar vi, vi krigar mot svenskarna”, var det återkommande argumentet som Åkesson fick höra av de unga invandrarna. De förtydligar: ”Det kommer en härlig känsla genom kroppen när vi rånar, man känner sig nöjd och glad, det känns som att man har lyckats.”
Brå valde dock att fokusera på att relativisera ”kriget mot svenskarna”, och skrev i sin rapport att konsekvenserna för de rånade svenskarna ”är vanligtvis relativt begränsade även om de naturligtvis i enskilda fall kan vara allvarliga och integritetskränkande”. Däremot menade man att ”ungdomsrånen och utvecklingen av dessa [kan] få allvarliga konsekvenser när det gäller ungdomsgenerationens utveckling av värderingar och attityder till invandrare”.
Hur Brå kommer att göra i den kommande utredningen och om man vågar titta på de unga invandrade rånarnas attityder mot svenskar och andra européer återstår att se.
Brottsförebyggande rådet har hittills inte gjort några utredningar av brottslingars etnicitet, men ska nu göra det gällande ungdomsrånen.[/caption]
Trots en rekordhög invandring samtidigt med de mycket tydliga varningssignalerna om att vissa grupper av invandrare är extremt överrepresenterade vid vissa typer av brott – till exempel är det nästan bara förövare från Afghanistan som fälls för homosexuella gruppvåldtäkter – har regeringen inte velat undersöka kopplingen mellan invandring och brott. Så sent som i februari 2018 meddelade regeringen att man inte ska göra någon kartläggning av brottslingars etniska ursprung, så som man gjort i andra länder. Det behövs inga fler sådana undersökningar, sade justitieminister Morgan Johansson (S) till SVT, de man har räcker.
Också kriminologen Jerzy Sarnecki, som tidigare varit chef för Brå, ansåg att inga sådana undersökningar skulle göras.
– Att bara rutinmässigt ta reda på exempelvis hur många finnar, hur många ryssar, eller hur många afghaner som begår brott gör ingen nytta. Vi vet redan att den här överrepresentationen finns bland utlandsfödda, sade han till SVT i januari 2018.
Brå har dock bara kartlagt etnicitet och brott vid två tillfällen. Det första var 1996, som visade att ju grövre brott, desto större överrepresentation kunde man konstatera för invandrare. Man kunde också se att vissa invandrargrupper, främst från Mellanöstern och Afrika, var uppåt tjugo gånger mer brottsbenägna än svenskarna när det gällde våldtäkt. Man konstaterade även att 90 procent av överrepresentationen inte kunde förklaras med socioekonomiska faktorer (fattigdom, utanförskap etc), utan måste förklaras på ”något annat sätt”.
När Morgan Johansson till SVT förra året påstod att ”rensar du för socioekonomiska faktorer och ålder försvinner nästan den överrepresentationen helt”, så gick uttalandet direkt emot kända fakta.
Andra gången som Brå undersökte kopplingen mellan invandring och brott var 2005, men där redovisade man bara olika gruppers brottslighet i mer generella termer. Det uppseendeväckande konstaterandet, att var tionde invandrarelev rånar andra barn, beskrev man så här: ”Det som kanske ändå är viktigast att vara medveten om är att omkring 90 procent av eleverna med invandrarbakgrund hade, enligt skolundersökningen, inte begått ungdomsrån.”
Nu har fenomenet med förnedringsrån återigen letat sig in i systemmedias rubriker i och med tortyren mot de två svenska pojkarna på Norra begravningsplatsen. De rasistiska attackerna är dock långt ifrån något nytt. Så sent som förra året summerade Nya Tider det eskalerande förnedringsvåldet, där ekonomisk vinning bara är en sidoaspekt av brotten. I vår artikel med rubriken ”Förnedringsvåldet” berättade vi bland annat om en händelse i centrala Göteborg, där ett tiotal personer gav sig på en ensam 18-åring. De tvingade ner honom i ett garage och tog under hot ifrån honom allt han hade på sig utom underkläderna. Sedan skar de av honom en bit av ena örat. Förövarna beskrivs som ”mörka”. Det finns många andra exempel.
Brå:s nya kartläggning av ungdomsrån och etnicitet kommer därför inte en dag för tidigt. Enligt SVT har det under år 2019 dessutom rapporterats 7 741 anmälda ungdomsrån, den högsta siffran någonsin i Sverige.
Trots den höga överrepresentationen som uppmäts gång på gång är dock Brå svävande angående vad man förväntar sig av denna utredning.
– Vi kommer att titta på det men sedan vet vi ju inte vilka svar vi får, sade Brå:s utredare Maria von Bredow till SVT.
När Nya Tider når Maria von Bredow och försöker få svar på varför man väljer att påbörja denna utredning just nu, är hon inte alls pratglad:
– Har du gått via presstjänst?
NyT: Nej, växeln kopplade in mig direkt till dig när jag presenterade mig.
– Jag skall precis gå in på ett möte… Du får mejla frågorna till vår pressavdelning så kanske vi kan prata sedan. Det är flera från media som vill ringa om det här TV-inslaget.
Orsaken till att Brå år 2005 ansåg sig nödsakade att undersöka brottens koppling till invandringen var en c-uppsats av Petra Åkesson vid Lunds universitet år 2005, som fick uppmärksamhet, inte minst i alternativmedia. ”När vi är ute på stan och rånar så krigar vi, vi krigar mot svenskarna”, var det återkommande argumentet som Åkesson fick höra av de unga invandrarna. De förtydligar: ”Det kommer en härlig känsla genom kroppen när vi rånar, man känner sig nöjd och glad, det känns som att man har lyckats.”
Brå valde dock att fokusera på att relativisera ”kriget mot svenskarna”, och skrev i sin rapport att konsekvenserna för de rånade svenskarna ”är vanligtvis relativt begränsade även om de naturligtvis i enskilda fall kan vara allvarliga och integritetskränkande”. Däremot menade man att ”ungdomsrånen och utvecklingen av dessa [kan] få allvarliga konsekvenser när det gäller ungdomsgenerationens utveckling av värderingar och attityder till invandrare”.
Hur Brå kommer att göra i den kommande utredningen och om man vågar titta på de unga invandrade rånarnas attityder mot svenskar och andra européer återstår att se.