![]()
På fredagseftermiddagen den 4 december skickade regeringen ut en 24 sidor lång promemoria på remiss, och remissvaren ska inkomma senast den 10 januari. I promemorian, som ska ”komplettera” den tidigare Migrationskommitténs betänkande, föreslås bland annat en ny och betydligt mer generös humanitär skyddsgrund, samt ökade möjligheter till anhöriginvandring. I textens konsekvensavsnitt konstateras att förslagen kommer att ”medföra att fler personer beviljas uppehållstillstånd” jämfört med Migrationskommitténs förslag. Många kritiker, bland annat inom Moderaterna, menar att man valt att presentera promemorian precis före helgen för att den inte skulle uppmärksammas.
”Fri invandring för stora grupper”
Enligt förslaget ska anknytning till Sverige, som uppstått under tiden asylansökan behandlats, kunna ge rätt till permanent uppehållstillstånd. Anknytningen kan handla om studier, en inledd relation eller helt enkelt lång tid i landet. Eftersom de flesta afghanska männen kom 2015, och därmed har varit i landet i fem år, förefaller skrivelsen om anknytning vara mer eller mindre skräddarsydd för just denna grupp, och lagförslaget i praktiken innebära en amnesti för dem alla.
Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson Jonas Andersson säger på partiets hemsida:
[caption id="attachment_73080" align="alignright" width="225"]
![]()
ANNIKA HIRVONEN, MP:s migrationspolitiske talesperson, bor själv med en av afghanerna och var mycket nöjd med regeringens förslag. Foto: Nya Tider[/caption]
– Regeringens linje är tydlig: fler asylsökande skall komma till Sverige, och mer pengar skall ösas över en fortsatt massinvandring. Vi trodde det var illa nog med Migrationskommitténs kompromissförslag, men det dög uppenbarligen inte för regeringen. Nu vill de förstöra ännu mer genom att ta Sverige tillbaka till den närmast katastrofartade situation som rådde 2015.
Han fortsätter:
– Dessa förslag öppnar upp för allt från att de som fått asyl skall kunna hämta hit en Tinder-dejt från hemlandet till att hela familjer som kommit som kvotflyktingar skall kunna hämta hit ytterligare anhöriga gratis.
Den moderate riksdagsmannen Jan Ericson skriver på sin blogg om förslaget:
”Sammantaget är detta det mest godtrogna, naiva och ogenomtänkta lagförslag jag sett sedan gymnasielagen. Med denna lagstiftning skulle Sverige sannolikt få EU:s mest generösa migrationspolitik – igen. Det blir i princip fri invandring för stora grupper, även om de saknar asylskäl, om de bara agerar på ’rätt’ sätt när de kommer hit. Och det blir svenska skattebetalare som får betala för försörjningen. Sverige har inte råd med detta i det allvarliga läge vi redan idag har efter den extremt stora invandringen på senare år.”
De förslag som nu presenteras är ett resultat av villkor som Miljöparitet ställde för att Migrationskommitténs betänkande skulle skickas ut på remiss tidigare i år. Socialdemokraterna stod bakom samtliga av betänkandets punkter, medan Miljöpartiet endast accepterade några få. Partiets migrationspolitiske talesperson Annika Hirvonen, som själv bor med en av dessa afghaner, säger till Aftonbladet den 8 december:
– Många av dem har inte bara anknytning, de har blivit en del av familjer, de har lärt sig svenska, en del har gått klart, andra utbildar sig. De är en del av vårt samhälle.
Den 7 december anmälde Maria Malmer Stenergard (M) regeringen till konstitutionsutskottet, med anledning av de mycket snäva tidsramarna. I anmälan påpekar hon att en remisstid normalt sett ska vara tre månader och att regeringens dåliga framförhållning inte är ett skäl att göra ett undantag. Hon framhåller vidare att migration påverkar kommuner, myndigheter och enskilda, och skriver avslutningsvis:
”Konsekvensanalyserna i de tillkommande förslag som regeringen remitterat är mycket kortfattade och saknar substans. Varken de ekonomiska konsekvenserna för kommunerna eller någon skattning av hur förslagen påverkar antalet asylsökande analyseras.”
Nej i utskottet och kammaren
Det första förslaget, om lättnader för de afghaner som fått en frist genom ”gymnasielagen”, presenterades av regeringen tidigare i höstas, med hänvisning till att coronavågen gjort det svårare för afghanerna att hitta arbete efter avslutade gymnasiestudier. Även då skulle lagen införas diskret och i rekordfart, eftersom tiden håller på att rinna ut för många av de afghaner som fick stanna genom gymnasielagen. Regeringen lade ut förslaget den 23 november, remissinstanserna fick fyra dagar på sig att svara och beslutet skulle träda i kraft den 3 december.
[caption id="attachment_73079" align="alignright" width="225"]
![]()
Jonas Andersson (SD) argumenterar emot förslaget i riksdagen den 3 december. Stillbild riksdagen[/caption]
Den 24 november meddelade Moderaterna att de avsåg att försöka få med sig en majoritet i riksdagen för att stoppa förslaget. Centerpartiet, som röstade för gymnasielagen 2018, lät i en debattartikel den 30 november meddela att de inte skulle rösta för regeringens förslag. Partiledare Annie Lööf och den migrationspolitiske talespersonen Jonny Cato skrev bland annat:
”Under alltför lång tid har svensk migrationspolitik präglats av ett lappande och lagande, där tillfälliga lagar ersatt varandra. Det är inte hållbart, vare sig för Sverige som land eller de människor som inget hellre vill än att hitta en plats att leva i trygghet.”
Därmed fanns det i riksdagens socialförsäkringsutskott inte längre en majoritet för att stödja regeringens förslag. Till SVT sade Maria Malmer Stenergard den 1 december:
– Vi har precis fattat beslut om att vi vill att riksdagen ska uttala för regeringen att de inte ska genomföra den här förändringen. Om alla partier röstar i kammaren som de röstat i utskottet så innebär det att det finns en majoritet som står bakom uttalandet.
Den 9 december biföll riksdagen utskottets förslag om att inte genomföra regeringens ändringar. Som väntat röstade M, KD, SD och L för, och S, MP och V mot. Centerpartiet valde att avstå.
Den ursprungliga gymnasielagen kom 2017 och skulle ge uppehållstillstånd för de så kallade ”ensamkommande”, bland annat under förutsättning att de skrev in sig för gymnasiestudier. Den kompletterades sedan med en ny lag 2018, som därefter kom att refereras till som ”gymnasielagen”. Den stöddes av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet.
Regeringens förslag innebar att den berörda personen skulle få ett år på sig att hitta en anställning, till skillnad från dagens sex månader. Denna anställning skulle inte heller behöva vara permanent, minst två år, utan kan vara en tillfällig anställning i ett år. Slutligen skulle CSN-lån kunna räknas som inkomst för att klara kravet på egen försörjning.
När det gäller promemorian från den 4 december, ser Centerpartiet ut att ännu en gång bli tungan på vågen genom sin roll som vågmästare mellan det vänsterblock som konsekvent velat behålla afghanerna i landet, och det högerblock som sagt nej till alla speciallösningar för just denna grupp.
ANNIKA HIRVONEN, MP:s migrationspolitiske talesperson, bor själv med en av afghanerna och var mycket nöjd med regeringens förslag. Foto: Nya Tider[/caption]
– Regeringens linje är tydlig: fler asylsökande skall komma till Sverige, och mer pengar skall ösas över en fortsatt massinvandring. Vi trodde det var illa nog med Migrationskommitténs kompromissförslag, men det dög uppenbarligen inte för regeringen. Nu vill de förstöra ännu mer genom att ta Sverige tillbaka till den närmast katastrofartade situation som rådde 2015.
Han fortsätter:
– Dessa förslag öppnar upp för allt från att de som fått asyl skall kunna hämta hit en Tinder-dejt från hemlandet till att hela familjer som kommit som kvotflyktingar skall kunna hämta hit ytterligare anhöriga gratis.
Den moderate riksdagsmannen Jan Ericson skriver på sin blogg om förslaget:
”Sammantaget är detta det mest godtrogna, naiva och ogenomtänkta lagförslag jag sett sedan gymnasielagen. Med denna lagstiftning skulle Sverige sannolikt få EU:s mest generösa migrationspolitik – igen. Det blir i princip fri invandring för stora grupper, även om de saknar asylskäl, om de bara agerar på ’rätt’ sätt när de kommer hit. Och det blir svenska skattebetalare som får betala för försörjningen. Sverige har inte råd med detta i det allvarliga läge vi redan idag har efter den extremt stora invandringen på senare år.”
De förslag som nu presenteras är ett resultat av villkor som Miljöparitet ställde för att Migrationskommitténs betänkande skulle skickas ut på remiss tidigare i år. Socialdemokraterna stod bakom samtliga av betänkandets punkter, medan Miljöpartiet endast accepterade några få. Partiets migrationspolitiske talesperson Annika Hirvonen, som själv bor med en av dessa afghaner, säger till Aftonbladet den 8 december:
– Många av dem har inte bara anknytning, de har blivit en del av familjer, de har lärt sig svenska, en del har gått klart, andra utbildar sig. De är en del av vårt samhälle.
Den 7 december anmälde Maria Malmer Stenergard (M) regeringen till konstitutionsutskottet, med anledning av de mycket snäva tidsramarna. I anmälan påpekar hon att en remisstid normalt sett ska vara tre månader och att regeringens dåliga framförhållning inte är ett skäl att göra ett undantag. Hon framhåller vidare att migration påverkar kommuner, myndigheter och enskilda, och skriver avslutningsvis:
”Konsekvensanalyserna i de tillkommande förslag som regeringen remitterat är mycket kortfattade och saknar substans. Varken de ekonomiska konsekvenserna för kommunerna eller någon skattning av hur förslagen påverkar antalet asylsökande analyseras.”
Jonas Andersson (SD) argumenterar emot förslaget i riksdagen den 3 december. Stillbild riksdagen[/caption]
Den 24 november meddelade Moderaterna att de avsåg att försöka få med sig en majoritet i riksdagen för att stoppa förslaget. Centerpartiet, som röstade för gymnasielagen 2018, lät i en debattartikel den 30 november meddela att de inte skulle rösta för regeringens förslag. Partiledare Annie Lööf och den migrationspolitiske talespersonen Jonny Cato skrev bland annat:
”Under alltför lång tid har svensk migrationspolitik präglats av ett lappande och lagande, där tillfälliga lagar ersatt varandra. Det är inte hållbart, vare sig för Sverige som land eller de människor som inget hellre vill än att hitta en plats att leva i trygghet.”
Därmed fanns det i riksdagens socialförsäkringsutskott inte längre en majoritet för att stödja regeringens förslag. Till SVT sade Maria Malmer Stenergard den 1 december:
– Vi har precis fattat beslut om att vi vill att riksdagen ska uttala för regeringen att de inte ska genomföra den här förändringen. Om alla partier röstar i kammaren som de röstat i utskottet så innebär det att det finns en majoritet som står bakom uttalandet.
Den 9 december biföll riksdagen utskottets förslag om att inte genomföra regeringens ändringar. Som väntat röstade M, KD, SD och L för, och S, MP och V mot. Centerpartiet valde att avstå.
Den ursprungliga gymnasielagen kom 2017 och skulle ge uppehållstillstånd för de så kallade ”ensamkommande”, bland annat under förutsättning att de skrev in sig för gymnasiestudier. Den kompletterades sedan med en ny lag 2018, som därefter kom att refereras till som ”gymnasielagen”. Den stöddes av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet.
Regeringens förslag innebar att den berörda personen skulle få ett år på sig att hitta en anställning, till skillnad från dagens sex månader. Denna anställning skulle inte heller behöva vara permanent, minst två år, utan kan vara en tillfällig anställning i ett år. Slutligen skulle CSN-lån kunna räknas som inkomst för att klara kravet på egen försörjning.
När det gäller promemorian från den 4 december, ser Centerpartiet ut att ännu en gång bli tungan på vågen genom sin roll som vågmästare mellan det vänsterblock som konsekvent velat behålla afghanerna i landet, och det högerblock som sagt nej till alla speciallösningar för just denna grupp.