![]()
Det var den 11 juni 2019 som mannen – som juridiskt sett är kvinna efter att han ”bytt kön” – ringde upp banken SEB för att genomföra en utlandsbetalning via telefon.
Personalen reagerade på att han hade ett kvinnligt namn och personnummer men att rösten var för mörk för att tillhöra en kvinna. De krävde därför att han skulle komma till ett bankkontor för att genomföra ärendet.
Mannen, som av domstolen kallas kvinnan i enlighet med hans juridiska kön, stämde banken via den skattefinansierade organisationen Malmö mot diskriminering (MmD), som är starkt engagerad mot samhällets normer.
MmD hävdade att ”kvinnan” utsatts för diskriminering när bankens anställda inte trodde på att han är kvinna, och krävde att banken skulle betala 20 000 kronor i skadestånd. I tingsrätten företräddes den transsexuelle mannen av Karin Henrikz och Johanna Ingemansson från MmD. Hans egen identitet är sekretessbelagd.
Antidiskrimineringsbyrån förlorade i rätten.
Banken har hela tiden hävdat att det handlar om en säkerhetsåtgärd som man har, där man kräver att kunden ska identifiera sig på plats ifall rösten avviker alltför mycket från vad man kan förvänta sig av en person med det kön och den ålder som anges av personuppgifterna. Syftet är att försvåra bedrägerier.
Enligt SEB är det ”vanligt förekommande” att bedragare lyckas komma över en kunds mobila bank-ID.
På grund av Sveriges långtgående lagar mot diskriminering måste domstolen föra ett långt resonemang om huruvida mannen inte trots allt utsatts för ”indirekt diskriminering”. Med domstolens ord kan sådan indirekt diskriminering ”bestå i att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med bl.a. visst kön eller viss könsöverskridande identitet eller uttryck, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.”
MmD har åberopat ett sakkunnigutlåtande som slår fast att skillnaden mellan mäns och kvinnors röst ”är anatomiskt betingad och att den är belagd vid mätningar av medelvärden för röstlägen”. Samma expert slår fast ”att det är större risk för den som ändrat könstillhörighet att inte bli uppfattad i enlighet med sin könsidentitet jämfört med en person som identifierar sig i enlighet med det kön som tillskrevs personen vid födseln”.
Att män som identifierar sig som kvinnor inte automatiskt får kvinnliga röster behövde alltså slås fast av en expert. Med ledning av detta gissar domstolen att ”i vart fall 25 procent av de personer som ändrat könstillhörighet har ett sådant röstläge att det finns risk att de, vid tillämpning av SEB:s förfaringssätt, kan uppfattas som tillhörande ett annat kön än det som personnumret utvisar”, medan detta bara torde drabba högst 5 procent av dem som inte bytt kön.
Slutsatsen är därför att ”SEB:s förfaringssätt kan komma att särskilt missgynna personer som ändrat könstillhörighet”.
Via ett resonemang kring förfaringssättets lovvärda syfte – att motverka bedrägerier – och bristen på alternativa metoder, kommer dock tingsrätten i slutändan fram till att den transsexuelle mannen inte har varit utsatt för olaglig indirekt diskriminering och avslår därmed kravet på skadestånd.
Domen kan komma att överklagas fram till 23 december.
