![]()
Den nya pandemilagen har röstats igenom i riksdagen och börjar gälla redan från söndag. Lagen, som kritiserats av systemkritiska och demokrativärnande grupper, innebär kraftiga begränsningar av de demokratiska friheter som svenska medborgare är garanterade. Lagen gäller fram till sista september 2021 och ger regeringen befogenhet att besluta om flera tvingande åtgärder.
I ett första skede blir den största påtagliga förändringen ännu fler begränsningar för näringsidkare men även för privatpersoner vilka nu kan bötfällas även för privata tillställningar om dessa bryter mot de nya förordningarna som tvingar fram en deltagargräns på maximalt 8 personer.
Men som Nya Tider förklarar innebär den nya lagen potentiellt ett extremt allvarligt hot mot de svenska medborgarnas grundlagsskyddade rättigheter. Under förespeglingen att skydda svenskarna från smittspridning kan den nya lagen samtidigt användas som ett verktyg för att stoppa politiska motståndare från att samlas och organisera sig – även när detta sker för att protestera mot framtida lagändringar i samma riktning.
Nya kraftiga begränsningar – böter för privata tillställningar
Den nya pandemilagen ger regeringen omfattande makt över beslutsfattandet i Sverige och Stefan Löfven väntade inte länge med att börja använda sig av denna nyvunna makt. Det första som infördes var nya kraftiga restriktioner och för första gången kommer även de som bryter mot de nya reglerna att kunna bötfällas. Med stöd av den nya pandemilagen har regeringen skapat en ny förordning – ”Begränsningsförordningen” – som innebär att rättsligt bindande regler införs för gym- och sportanläggningar, badhus, butiker och gallerior samt platser för privata sammankomster från och med söndag den 10 januari.
– Allmänna sammankomster och offentliga tillställningar fortsätter att ha en gräns på åtta personer. Från och med nu på söndag gäller det här också privata tillställningar, sade statsminister Stefan Löfven på regeringens pressträff under fredagseftermiddagen.
Enligt den nya förordningen kommer svenskar som har privata sammankomster som till exempel i festlokaler, föreningslokaler och andra platser som hyrs ut att tvingas följa en deltagargräns om maximalt åtta personer. Ansvaret för att se till att dessa regler följs kommer ligga på länsstyrelserna och om bestämmelserna inte följs får länsstyrelserna lov att utförda viten, det vill säga böter, och tvinga dessa lokaler att stängas – vilket då skulle innebära att man har rätt att beordra polis att stänga ner lokalerna med våld.
Egentligen mer repressivt än man vill tala om
Samma förordning gäller även för verksamheter, organisationer och politiska grupper. Nära nog alla träffas av de nya reglerna helt enkelt, även om udden i officiella uttalanden riktas mot näringsverksamhet som varuhus, vilket skulle kunna sägas handlar om en förskjutning av budskapet i förhållande till vad det egentligen innebär i sin helhet.
Socialminister Lena Hallengren (S) sade till exempel under pressträffen att huvudsyftet med den nya lagen inte är att stänga verksamheter, utan snarare att begränsa exempelvis öppettider och besökare.
– Det handlar om att vidta olika typer av begränsningsåtgärder som kan riktas mycket mer specifikt, sade hon.
– Den stora delen handlar om att länsstyrelserna skall se till att varuhus, sportcenter och så vidare följer de åtgärder de skall vidta. Då kan de få vite om det inte gör det och i slutändan få stänga om de inte sköter sig.
– Penningböter för en enskild individ handlar om att det är uppenbart att man bryter mot regler om förbud mot större folksamlingar till exempel, fortsatte hon.
Ett av få undantag är restauranger, en verksamhet som redan drabbats förr av specifika restriktioner och vars nuvarande restriktioner istället fortsätter oförändrat. Där gäller de tidigare reglerna om ett största sällskap på fyra personer och strypt alkoholservering efter 20:00.
Demokratiska rättigheter åsidosatta
Men pandemilagen innebär även att man kan införa förbud mot att samlas på allmänna platser, inte bara parker, badplatser eller torg, där privatpersoner kan tänkas samlas utan ett egentligt syfte att samlas, utan även alla former av planerade politiska samlingar på allmän plats. De som bryter mot förbudet kan dömas till böter och tvingas från platsen av polis.
Det innebär att om motståndare mot ökad repression till exempel önskar samlas för att demonstrera mot den nya lagen och dess effekter så kan regeringen förbjuda och stoppa demonstrationen – trots att svenskar har en grundlagsskyddad rätt att demonstrera.
– Om man exempelvis har regler om man inte får vara mer än åtta personer i grupp på allmänna platser skulle det kunna innebära att man får böter säger Karin Åhman, lektor i statsrätt på Stockholms universitet, till SVT.
Man delegerar även ansvaret till länsstyrelse- och kommunnivå vilket innebär att lokala politiker plötsligt får unik makt att stoppa politiska motståndares möten och demonstrationer. Till exempel så kan man hävda att man misstänker att ett politiskt möte skulle kunna komma att locka flera deltagare än det tillåtna antalet och på så vis neka tillstånd vid ansökningar om allmän sammankomst, men även upplösa pågående möten, manifestationer eller demonstrationer.
Det är en unik situation i fredstid där systemet till synes givit sig själv förmågan att stoppa alla former av demokratiska förändringsprocesser utom den nuvarande maktcentreringen – fram tills september, förutsatt att man inte bara förlänger eller skapar en ny lagstiftning likt denna, något som skulle kunna fortsätta fram tills nästa val.
– Vår grundlag tillåter mycket, till skillnad från vad vissa har hävdat under året. Det visar den här lagen. Däremot tillåter inte pandemilagen att vi inför utegångsförbud som vi har sett i en del europeiska länder. Men man skulle kunna anta också en sådan lag, säger juridikprofessorn Mark Klamberg till TT.
Det enda som hindrar totalt maktmissbruk i frågan om förbud eller nedstängningar är att regeringen måste låta riksdagen pröva sådana beslut inom en vecka från det att beslutet tagits.
Svagt motstånd hos oppositionen
Men motståndet som presenterats i riksdagen från oppositionen måste sägas vara minst sagt svagt. Samtliga åtta rikspartier röstade för lagen. Man välkomnade dessutom den nya lagen med få reservationer. Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna ville till exempel att regeringen tydligt skulle ange att företag som drabbas av pandemilagen som huvudregel skall ha rätt till ekonomisk ersättning. Det var det viktigaste att fokusera på, inte att man i stort sett skapat en möjlighet att förtrycka det egna folket och förhindra politisk organisering mot skeendet och andra – kanske än mer kontroversiella – politiska beslut.
– När staten fattar beslut om nedstängningar måste staten ta ansvar för beslutet. Kompensation som huvudregel måste till de verksamheter som drabbas ekonomiskt. Man måste naturligtvis betala hyran och fritids till sina barn även om man arbetar inom privat sektor, sade Lina Nordquist (L) under riksdagsdebatten om den nya lagen på fredagen.
Men frågan om denna potentiella ersättning för de många verksamheter som nu riskerar att gå under i samband med att man skall följa den nya förordningen kommer först att hanteras i samband med att fler förordningar tas fram. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen med förslag om ersättningar inom ramen för de rutiner som gäller för budgetprocessen, skriver de på sin hemsida.
Beslutet, som är det första med stöd av den nya pandemilagen, men sannolikt inte det sista, fattades klockan 14 i går. Den nya begränsningsförordningen som införts finns ännu inte att granska offentligt via den officiella sidan
Svensk författningssamling som publicerar dessa för allmänheten när denna artikel skrevs, men deras innebörd är likväl klargjord i flera samstämmiga pressmeddelanden via både regeringens och Folkhälsomyndighetens hemsidor.
Till och med Aftonbladets Oisín Cantwell, som annars är snabb att jubla över repressiva åtgärder mot framför allt motståndare till mångkulturen, uttryckte viss förvåning över hur lite riksdagspolitikerna reflekterade över vad detta kan innebära i praktiken:
”En lag som inskränker något av det viktigaste som finns i ett fritt samhälle. rätten för invånarna att mötas, organisera sig eller demonstrera, hafsas och slarvas igenom.
Nej, demokratin är inte i fara. Sverige är inte Ungern. Stefan Löfven är inte Viktor Orbán. Men ämnet borde ha ägnats betydligt större intresse än vad politiker och medier vikt för det”, skrev han i en
artikel.
Nej ”demokratin” är inte i fara så länge som man tycker precis vad det styrande systemet tycker. Men om man inte gör det då? Om man till exempel representerar låt säga NMR, AfS, vaccinmotståndare eller oroliga medborgare som vill värna sina egna rättigheter även i tider som dessa, kan man verkligen räkna med att inte utsättas för en selektiv och hårdare bedömning, eller se sina möten stoppas – med stöd av förordningar och lagar inrättade av ens direkta politiska motståndare?
