Böter på 2 000 kr för brott mot pandemilagen – kan ge fängelse i upp till fyra år

I ett pressmeddelande skriver Riksåklagaren om sitt förslag för att fastställa en penningbot, det vill säga böter, på 2 000 kronor för brott mot den nya pandemilagen. Bland brotten som man menar att privatpersoner kan begå inkluderas att man vistas på allmänna platser som förklarats som olagliga att vistas på, antingen helt och hållet för ensamma individer, och/eller i sällskap om fler än åtta personer, som parker, badplatser eller torg. ”Föreskrifterna kan röra förbud mot att vistas på vissa platser (parker, badplatser m.m.) och förbud mot att samlas i sällskap av en viss storlek. Personer som överträder föreskrifterna kan dömas till penningböter”, skriver Riksåklagaren Petra Lundh.

Böter på 2 000 kronor ”rimligt”

Tanken är att brott mot den nya pandemilagen skall kunna resultera i omedelbara böter som utfärdas av polis på plats. ”Riksåklagaren föreslår att överträdelser av de föreskrifter som kan komma att utfärdas enligt covid-19-lagen ska innebära 2 000 kronor i böter vid ordningsbot, som är en bot som kan utfärdas av polisen direkt på plats. En godkänd ordningsbot är jämställd med en dom som vunnit laga kraft.” [caption id="attachment_73604" align="alignnone" width="585"] Riksåklagarens förslag.[/caption] Man skriver även att bötesbeloppet är valt så att det skall framstå som ”rimligt” och därmed accepteras av svenskarna som nu kommer tvingas betala böter om de försöker upprätthålla sina grundlagsstiftade fri- och rättigheter, så som mötesfriheten eller demonstrationsrätten. – Beloppet bör vara tillräckligt högt för att signalera att överträdelsen är allvarlig. Samtidigt kommer straffansvaret att träffa ungdomar i åldrarna 15–18 år, som normalt har lägre påföljder än vuxna. Det är också så att en överträdelse både kan innebära risk för stor smittspridning och ingen risk för smittspridning alls. Vår samlade bedömning är att 2 000 kronor är en lämplig nivå, skriver man i pressmeddelandet.

Kan ge fängelse i upp till fyra år

Men även om bötesbeloppet är vad man väljer att fokusera på är det ett specifikt stycke som sticker ut i pressmeddelandet: – Vid allvarligare fall av smittspridning finns möjlighet att använda annan lagstiftning, som till exempel vållande till sjukdom enligt brottsbalkens tredje kapitel, säger Riksåklagare Petra Lundh i pressmeddelandet. Vållande till sjukdom är ett brott enligt tredje kapitel, åttonde paragrafen i den svenska brottsbalken och innebär att en person som av ”oaktsamhet” orsakar annan person sådan kroppsskada eller sjukdom som inte är ringa, döms personen för detta brott till böter eller fängelse i högst sex månader. Men om brottet anses vara grovt döms personen istället till fängelse i fyra år. För att avgöra om brottet är grovt eller ej skall rätten specifikt titta på om gärningen har innefattat ”ett medvetet risktagande av allvarligt slag, eller gör det medvetet”. Om ett brott mot pandemilagen, vars uttalade mål är att minska smittspridning, leder till böter på grund av oaktsamhet är det inte speciellt långsökt att en grupp demonstranter eller mötsedeltagare som är fler än åtta till antalet och som har informerats om detta av polis på plats och bötfällts kan anses ha gjort ”ett medvetet risktagande av allvarligt slag”. [caption id="attachment_73606" align="alignnone" width="585"] Riksåklagarens förslag.[/caption]   Kammaråklagare Isabelle Bjursten som varit med och författat förslaget säger till Nya Tider att tanken med den nya boten är att införa en strikt ansvarsprincip hos medborgarna – som vid trafikbrott – där primärt polisen, inte åklagare, kommer agera genom att utfärda böter direkt på plats för lagbrott. Gällande frågan om man kan komma att dömas till fängelsestraff för att ha spritt Covid-19 säger hon att det redan finns gällande lagstiftning för det, men att det inte är något som prövats ännu i rätten. Att utesluta att svenskar kan komma att dömas till fängelsestraff för att ha spritt Covid-19 kan hon inte göra utan menar att det får prövas när det blir aktuellt. Lagen är ny och ännu oprövad, men kritiker till lagen har redan varnat för att den riskerar att kraftigt inskränka på de demokratiska rättigheterna som svenska medborgare är garanterade enligt grundlagen, som mötes- och demonstrationsrättigheter. Bjursten säger till Nya Tider att lagen fått stark kritik av Lagrådet, men att Riksdagen röstat igenom den och att man anser sig ha ”tagit höjd” för att säkerställa att de demokratiska friheterna inte åsidosätts. Nya Tider kan dock visa att det förmedlade budskapet står i stark kontrast till realiteten.

Politiker: Svensken behöver inte oroa sig över förlust av friheter

I en intervju med Nya Tider säger flera politiker som röstat för den nya pandemilagen att svenskar inte behöver oroa sig för att lagen beskär deras rättigheter. Linda Nordquist (L) säger till exempel att man inte skall underskatta risken att lagen kan få Sverige att utvecklas till en diktatur, men menar att det är rimligt att göra inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter, som demonstrationsrätt och mötesfrihet, om det sker i demokratisk anda för att ”skydda liv och hälsa”. Nordquist menar vidare att jurister har gjort bedömningen att pandemilagen inte kommer att inskränka i grundlagsskyddade rättigheter. Man får helt enkelt finna sig i att besöka parken eller badplatsen vid ett annat tillfälle eller gå till en annan park, resonerar hon. I samma reportage kunde Nya Tider visa på hur polisen med stöd av den nya pandemilagen bröt upp en mindre demonstration som protesterade mot de nya lagarna bara en dag efter att lagen införts. Nya Tider har även varnat för att den nya lagen öppnar upp för åtskilliga angrepp på de demokratiska friheterna och maktmissbruk som specifikt kommer riktas mot systemkritiker, invandringsmotståndare och politisk opposition till det rådande systemet. Förslaget från Riksåklagaren gällande de nya bötesbeloppen skall nu remitteras till berörda myndigheter. Men remisstiden blir anmärkningsvärt kort, så att beslut preliminärt kan fattas redan den 18 januari och de nya bötesbeloppen träda i kraft redan den 27 januari 2021. Allt tyder på att förslaget kommer att gå igenom och svenskar kommer att kunna bötfällas för att gå i demonstrationer, eller för att gå i parker, eller vad politikerna än väljer att hindra oss från.