Sveriges hemliga påverkans-operationer – med biståndspengar

Att Sverige har världens högsta bistånd med omkring en procent av BNI, eller drygt 50 miljarder kronor, är ingen nyhet. Sveriges nytillsatte biståndsminister, Per Olsson Fridh (MP), uttalade nyligen att det stora biståndet ger Sverige ”tyngd” och har varnat för att nedskärningar av biståndsbudgeten skulle leda till ökad fattigdom: ”Biståndets syfte är att skapa förutsättningar för människor som lever i fattigdom och förtryck att förbättra sina levnadsvillkor”, skriver regeringens biståndsmyndighet Sida på sin egen hemsida. Men en mindre uppmärksammad del av regeringens bistånd går inte till fattigdomsbekämpning, utan direkt till de svenska partiernas egna biståndsorganisationer. Alla riksdagspartier, utom Sverigedemokraterna, tar emot 100 miljoner kronor varje år till sina biståndsorganisationer – pengar som de sedan använder för att finansiera utländska organisationer med liknande agenda som de själva. Pengarna villkoras mot att de ska öka mottagarnas möjlighet att ”utöva politisk påverkan”.

Sida hemligstämplar uppgifter

När Nya Tider begär ut de så kal­la­de partianknutna biståndsorganisationernas (PAO) programansökningar från Utrikesdepartementet, sekretessmarkeras stora delar av innehållet med hänvisning till att den svenska verksamheten rör ”kärnan i en [annan] stats politiska suveränitet”. Mörkläggningen av de skatte­finansierade påverkansoperationerna i andra länder är mycket omfattande. Uppgifter om vilka länder Sverige vill påverka och vilka organisationer som finansieras sekretessmarkeras av Rosenbad med hänvisning till att det rör frågor om länders ”suveränitet”. Utrikesdepartementet ansåg att Nya Tiders begäran om offentliga handlingar var så besvärande att man kopplade in jurister för att avgöra hur mycket som skulle lämnas ut och hur man skulle motivera mörkläggningen. Verksjurist Amanda Håkeborg föredrog ärendet för chefsjuristen Eva Norreby som fattade beslut i ärendet. ”I de utlämnade handlingarna förekommer uppgifter som omfattas av sekretess, varför dessa uppgifter har maskerats innan utlämning”, skriver de inledningsvis. De skriver om regeringens strategi att det framför allt är instabila länder som blir föremål för svensk politisk påverkan: ”Genom strategin instrueras Sida att bland annat ge stöd till politiska partier och andra förändringsaktörer som verkar i auktoritära stater och i post-konfliktsituationer samt i länder med fragmenterade och svaga partisystem”.

Målet: ”Utöva politisk påverkan”

Sida skriver till Nya Tider, när de motiverar sekretessmarkeringen, att sådan ”politisk påverkan” som Sverige bedriver är förknippad med ”hög risk” eftersom det rör ”kärnan i en stats politiska suveränitet”. Att finansieringen sker helt på politisk grund bekräftas också. Enligt Sida finansieras rörelser ”med samma eller liknande ideologi” som de svenska politiska partierna. Hela stycket lyder: ”I strategin noteras att sådant stöd rör kärnan i en stats politiska suveränitet och ofta är förknippat med hög risk, vilket kräver särskild uppmärksamhet kring hanteringen av stödet. De svenska partianknutna organisationerna som erhållit medel från Sida har valt samarbetsorganisationer med samma eller liknande ideologi som de själva, ofta ett politiskt parti eller annan organisation som har förutsättningar att utöva politisk påverkan i ett land eller en region.”

”Politiskt känsligt”

Vidare skriver man att ett offentliggörande av uppgifterna skulle störa Sveriges mellanstatliga relationer med länderna eftersom verksamheten är så ”politiskt känslig”. ”Stödets mottagare är politiska organisationer och partier i länder eller regioner vilket innebär att stödet i många fall är politiskt känsligt i mottagarlandet”. Kort sagt skulle dessa stater uppfatta det som en ovälkommen inblandning i landets interna angelägenheter om Sveriges påverkan blev känd. ”Ett offentliggörande av uppgifter avseende vissa länder, politiska organisationer eller partier riskerar därmed att skada Sveriges mellanfolkliga förbindelser med de aktuella länderna”. Nya Tider får därför inte veta vilka politiska organisationer som finansieras med svenska skattepengar. Men mörkläggningen slutar inte där. Utrikesdepartementet går så långt att de till och med sekretessmarkerar vilka länder som mottagarorganisationerna verkar i. Sida säger att eftersom de svenska partianknutna organisationerna (PAO) ger stöd till rörelser med liknande ideologi som de själva, skulle det vara ”lätt att identifiera samarbetsorganisationerna, och i förlängningen enskilda individer”, om även landet ifråga avslöjades. Sida hänvisar till 15 och 21 kapitlet i offentlighets- och sekretesslagen.

”Strengthened Democracy in [sekretess]”

När Nya Tider går igenom de handlingar som vi till slut får ut, är det framför allt tre projekt som sticker ut som särskilt sekretess­belagda. Det handlar om Kristdemokratiskt Internationellt Center (KIC) och deras programansökan ”Strengthened Democracy In [sekretess]”. I stort sett varje mening i den 24-sidiga rapporten censureras. Vi får inte veta vilken organisation som tar emot svenska skattepengar i syfte att påverka politiken, hur landets politik ska påverkas, och inte heller vilket land de verkar i. Olof Palme International Center har genomfört ett påverkansprojekt i Sydostasien, men även där är all väsentlig information i ansökan sekretessmarkerad. De skriver själva att de kringgår reglerna i landet, som förbjuder utländsk finansiering, genom att slussa pengarna till en mellanhand. Den tredje rapporten som maskas kommer från Swedish International Liberal Center (SILC), Liberalernas biståndsorganisation. Den rapport Nya Tider får ut rör Nordafrika. ”I [sekretess] utbildar vi unga aktivister från [sekretess] olika liberala partier”, står det bland annat i rapporten. SILC redogör för olika möten de haft och skriver att de lyckats stärka mottagarpartiets förmåga att ”utveckla relevanta policyförslag” och deras ”praktiska genomförande av politik”. En bjudresa till Stockholm finns också med där det utländska partiet träffat svenska myndigheter. Nya Tider kan också se att ett problem i samarbetet uppstått och att Liberalerna är besvikna över att organisationen, trots påverkan, ”utvecklats i en oönskad riktning”. Vi får inte veta vad det handlar om. ”Den regionala aktiviteten med [sekretess] blev dock inte genomfört, eftersom organisationen har utvecklats i en oönskad riktning och [sekretess] med den [sekretess], något som naturligtvis är oacceptabelt för oss och för våra partners i [sekretess].

Verksamhet i Vitryssland

Utöver Nordafrika verkar SILC bland annat i Vitryssland (av liberaler nuförtiden kal­lat Belarus). På sin facebooksida samlar SILC in pengar som de lovar ska gå till att stötta oppositionen i landet. Ingenstans finns information om huruvida de verkar i landet på direkt uppdrag av svenska regeringen, finansierade med skattemedel. Nya Tider erfar att det dock är precis så det förhåller sig. När Nya Tider kontaktar Martin Ängeby, generalsekreterare för SILC, blir tonen snabbt infekterad. Eftersom Liberalerna tidigare nekat oss intervjuer väljer vi att wallraffa SILC. Vi utger oss för att vara en gymnasieelev som gör ett skolarbete där vi intervjuar alla generalsekreterare för partianknutna organisationer (PAO). NyT: Transparens och öppenhet i biståndspolitiken, är det viktiga kriterier? – Ja, svarar Ängeby. NyT: Har Sverige ett transparent och öppet bistånd? – Jag tror att det allra mesta, utom det som är känsligt för samarbetspartners som kan råka illa ut, finns på Open Aid och är väldigt transparent. Vilka avtal som Sida har träffat är helt transparent. [caption id="attachment_75480" align="alignnone" width="585"] Ängeby skriver på sin Facebook att USA:s tidigare president Bill Clinton ”alltid varit en stor idol”. Han träffade den tidigare amerikanske presidenten på Madridklubbens möte 2013. Den globalistiska organisationen, Club de Madrid, har tidigare fått mångmiljonbelopp i finansiering av Sveriges regering. De beskrivs av regeringen som ”ett nätverk för ett 70-tal före detta stats- och regeringschefer”, vars uppgift är att bedriva ”rådgivning” åt ledare som försöker ”konsolidera demokratisk omvandling”. Skärmavbild: Facebook[/caption]   NyT: Så det är transparent att ni verkar inom biståndspolitiken och att ni får stöd från Sida ... – Ja, det är offentligt att det finns ett särskilt demokratibistånd genom partianknutna organisationer. Det finns det regeringsbeslut på och de är helt transparenta. När vi nu börjar fråga om var organisationen verkar, blir det snabbt ansträngt och frågorna möts av lång tystnad av Ängeby innan han svarar. Vi påstår oss veta att organisationen verkar i Belarus och att de fått pengar till ett projekt i landet av Sida. Ängeby, märkbart obekväm, frågar om Sida skrivit ut Belarus i dokumenten. Vi svarar att vi tar för givet att det är Belarus. NyT: Vi ville väl ha öppenhet i biståndet? Det är väl uppenbart att det är Belarus ni verkar i? – (tystnad)... Det som omfattas av utrikessekretess kan inte vi säga varken bu eller bä om. Inför samtalet med Ängeby har vi granskat SILC:s publikationer. Flera av dem rör Ryssland och deras påstådda påverkan i Sverige, dock utan att ett enda konkret bevis presenteras. I rapporten ”Trolltider i Europa – En rapport om hybridkriget i Europa och Sveriges beredskap” varnar han för att Kreml bedriver påverkansoperationer mot Sverige. Han kräver att ”Sverige bör fortsätta utveckla en lagstiftning som minskar risken för otillbörlig påverkan på den politiska processen.” Han skrev även en rapport med Allan Widman (L), ordförande i försvarsutskottet, som heter ”Liberalismen – Putins värsta fiende”, där han säger att Kreml ”vill manipulera det politiska landskapet i andra länder.” ”Sverige och andra länder utsätts för informationskrigsföring av Ryssland”, skriver Ängeby. När vi nu frågar om han inte själv ägnar sig åt precis samma sak som det han påstår att Ryssland gör, vill han inte längre svara på frågor. NyT: Ni har ju varnat tidigare för påverkansoperationer mot Sverige. Ni har varnat för valpåverkan från Ryssland till exempel. – Vad sa du, vad var det här för någonting? Gymnasiearbete? Du låter inte som en gymnasist riktigt. Han försöker då att avbryta diskussionen med hänvisning till att det är ett ”anonymt samtal” och att vi ska mejla istället. NyT: Du har ju varnat för påverkan i Sverige … – Nu märker jag väldigt tydligt att du inte är någon student, avbryter Ängeby. NyT: Om du varnar för valpåverkan i Sverige från Ryssland, men själv inte kan säga var ni ägnar er åt valpåverkan ... Martin Ängeby lägger snabbt på. Vi hinner inte heller ställa våra frågor om organisationens verksamhet i Nordafrika och varför den är så känslig att länderna måste sekretessmarkeras. Vi skriver till Ängeby på e-post, som han föreslog, men får inget svar. [caption id="attachment_75482" align="alignnone" width="585"] Martin Ängeby, längst till höger på bilden, tillhör sedan många år partietablissemanget i Liberalerna, där han bland annat varit kandidat till Europaparlamentet. Idag är han generalsekreterare för deras biståndsorganisation SILC, som bland annat finansierar utländska politiska rörelser i Nordafrika och Vitryssland med svenska skattepengar. Foto: Liberalerna på Facebook[/caption]

Vill inte svara på om de verkar i Ryssland

Vi kontaktar även Björn Lindh, presschef på Socialdemokraternas biståndsorganisation, Olof Palme International Center. Han berättar att de i Sydostasien verkar i Burma och Filippinerna men att en stor del av verksamheten är sekretessbelagd. – Stödet till partianknutna organisationer (PAO) är i stort sett hemligstämplat. Lindh berättar också att deras verksamhet egentligen inte är tillåten i länderna. – Det är lagstiftning som gör att man inte får ta emot utländsk hjälp, säger han och berättar att de därför försöker kringgå ländernas regler på olika sätt. Hemlighetsmakeriet är stort. – Det finns länder som vi inte ens talar om att vi finns i. Belarus är ett sådant land där vi i och för sig är öppna med att vi verkar, men inte exakt med vad och hur, för då blir det väldigt krångligt. Varför frågar du det här? NyT: Verkar ni i Ryssland också? – Det kan vi inte informera om, faktiskt. Ibland kan vi säga att vi är aktiva i ett land, ibland kan vi överhuvudtaget inte berätta om det. – I många länder, om man jobbar med demokrati och mänskliga rättigheter, så är det farligt, helt enkelt. Tyvärr. Om man tar emot utländskt bistånd blir man ju stämplad som utländsk agent. NyT: Ni bedriver ju politisk verksamhet i de här länderna, inte fattigdomsbekämpning. – Det är organisationer som har en politisk agenda ibland, men vi jobbar mer med organisationsuppbyggnad, mänskliga rättigheter, demokrati. Vi stödjer ju politiska partier på flera ställen, och det gör de andra [svenska] politiska partierna också. NyT: Ni finansierar politiska partier i utlandet med svenska skattepengar, och vill inte säga vilka det är? – Nej, vi får inte det, för deras del. Det är så enkelt. I vissa fall får vi det, i andra inte. NyT: Vem säger att ni inte får? – I första hand tar vi hänsyn till dem. På många ställen är det farligt.

”Vi har absolut en agenda”

Björn Lindh är öppen med att de har en politisk agenda i länderna. NyT: Stödet utbetalas ju med kravet att det ska gå till exempel till jämställdhet och HBTQ-projekt. Det är väl politisk påverkan av något slag? – Ja, det är klart det är. Bistånd är ju politik. Vi har absolut en agenda, det står i våra stadgar att vi ska verka för fred, demokrati och mänskliga rättigheter. Det är politik. Han berättar att de ofta har samarbeten med ”framför allt” SILC och med Kristdemokraternas biståndsorganisation i olika länder – de organisationer vars verksamhet maskas av Sida när vi vill veta mer. När vi frågar om Belarus säger han att även SILC verkar där. – Ja, SILC är väldigt aktiva i Belarus. [caption id="attachment_75483" align="alignright" width="225"] Ängeby är en uttalad anhängare av Europeiska unionen. I EU-valet 2019 kandiderade 49-åringen från Bromma på plats 11 på Liberalernas lista. Foto: Skärmdump, Facebook[/caption] NyT: SILC ville inte berätta alls om de var verksamma i Vitryssland. – Ja, det är jävligt konstigt, om jag får ursäkta, säger han och skrattar. De hade nämligen runt jul en insamling av pengar till Belarus. Varför hade de det i så fall om de inte har verksamhet där? Jag vet inte vad de gör, jag har bara sett på Facebook att de samlar in pengar. Jag har ingen aning. Men samlar man in pengar måste det ju vara för att göra nytta någonstans. NyT: Ditt parti Socialdemokraterna varnar för rysk påverkan i Sverige och att den sker hemligt. Hur ser du på den jämförelsen att Sverige bedriver påverkansoperationer i andra länder som också är hemliga? – Ja, de skulle inte vara hemliga om det inte vore odemokratiska stater. Så enkelt är det, det är bara tragiskt att det måste vara så. Det är så man arbetar, det är inget konstigt. Det var ju så under Apart­heidregimen i Sydafrika också. Sverige ägnade sig åt hemliga operationer för att smuggla in pengar. Det kan man ha synpunkter på, men det är sättet man arbetar på. NyT: Har ni lyckats åstadkomma någon påverkan? – Ja, jag tycker nog att Sverige under de här 40 åren med Palmecentret har gjort ganska goda insatser i världen.

Sida beklagar sig över återkommande utlämnings­förfrågningar

I sina direktiv till biståndsorganisationernas ansökningsprocess skriver Sida att ”öppenhet och insyn” är centralt för effektivt bistånd. ”Därför ska information om verksamheten göras offentlig och tillgänglig i så stor utsträckning som möjligt, i synnerhet i förhållande till samarbetspartner och andra direkt berörda aktörer”, står det i direktiven till biståndsorganisationerna. Men i Sidas egen utvärdering av strategin, syns inte mycket av denna öppenhet. Istället beklagar man sig över ”återkommande utlämningsförfrågningar” och ”sekretesshantering”, vilket man ägnar­ allt fler arbetstimmar åt. ”Sammantaget utgör PAO-stödet ett resursintensivt och komplicerat demokratistöd för myndigheten, på grund av behov av informationssäkerhet och sekretesshantering, återkommande utlämningsförfrågningar, samt extensiv samordning internt och externt.” ”Strategin för särskilt demokratistöd”, som finansieringen kal­las, gäller fram till och med 2022, vilket innebär att samtliga PAO är garanterade finansiering med 100 miljoner kronor per år under tiden. Därefter ska nya ansökningar om påverkansoperationer lämnas in.

Så mycket fick partiernas biståndsorganisationer år 2020:

Centerpartiets internationella stiftelse:	7,7 miljoner kr
Green Forum (MP):	5,0 miljoner kr
Jarl Hjalmarsons stiftelse (M):	11,0 miljoner kr
Kristdemokratiskt Internationellt Center:	21,5 miljoner kr
Olof Palmes Internationella Center (S):	34,9 miljoner kr
Swedish International Liberal Center (L):	14,4 miljoner kr
Vänsterns Internationella Forum (V):	3,7 miljoner kr
Hepatica (SD):	0 kr