Trots pandemin – grova brott ökar fortfarande i Sverige

Under pandemin har svenskarnas liv kommit att ändrats stort. Utelivet har ändrats, sociala mönster likaså och enligt Brås sammanställning över anmälda brott under 2020 kan man utläsa en del förändrade mönster som kan tyda på ett samband. Även Brå menar att flera brottskategorier ”sannolikt kan kopplas samman med pandemin”. [caption id="attachment_76364" align="alignright" width="359"] Brås samlade kriminalstatisk för 2020. Bild: Brå[/caption] Totalt ökade antalet anmälda brott i landet till cirka 1,57 miljoner brott, vilket innebar en ökning med 18 500 brott (+1 procent) jämfört med året innan. Medan ett par brottskategorier såg ett minskade antal anmälningar har andra istället sett en fortsatt ökning. Den största minskningen av brottsanmälningar kom från bedrägeribrott som minskade med 11 procent under 2020. Personrån, exklusive mot äldre och funktionshindrade minskade även de med 10 procent under året. Olyckligtvis är det flera grova brottskategorier som ser en fortsatt ökning. De största ökningarna var skadegörelsebrott (14 procent) samt narkotikabrott (10 procent), men även våldtäkter såg en fortsatt ökning på nio procent. Ökningen där kom anmärkningsvärt nog nästan uteslutande från en mycket stor ökning av antalet våldtäkter mot barn. Även dödligt våld såg en omfattande ökning från föregående år med elva procent. En annan brottskategori som sett en stor ökning under pandemin är narkotikabrott, vilka ökade med 10 procent under 2020.

Dödligt våld – fortsatt ökning

En punkt som sticker ut är att antalet fall av dödligt våld fortsätter att öka i Sverige, trots att sjukvården blir allt bättre på att hantera bland annat skottskador. År 2020 konstaterades 124 fall av dödligt våld, vilket är det högsta antalet sedan mätningens start 2002. Jämfört med 2019 var det en ökning med 13 fall rapporterar Brå, eller nära nog elva procent. De senaste sex åren (2015–2020) konstaterar Brå att antalet fall av dödligt våld fluktuerat mellan 106 och 124 fall per år. Det är en högre nivå jämfört med tidigare år (2002–2014), som utmärks av större variationer, kring en nivå mellan 68 och 111 fall per år. Det är fyra gånger vanligare att de som utsätts för det dödliga våldet är män istället för kvinnor och nio av tio av offren är över 18 år gamla. [caption id="attachment_76365" align="alignnone" width="585"] Fall av dödligt våld i Sverige 2020. Bild: Brå[/caption]   En annan sak som Brås rapport visar är att fler och fler av dråpen och morden genomförs med hjälp av skjutvapen. År 2020 användes skjutvapen i 48 fall av dödligt våld, vilket var 3 fall fler än 2019. Andelsmässigt uppgick det dödliga skjutvapenvåldet till 39 procent av samtliga konstaterade fall av dödligt våld 2020. De flesta av dessa fall med dödligt våld med skjutvapen kan kopplas till storstadsregionerna och invandrargängen i dessa. Av de 48 fallen av dödligt våld där skjutvapen användes under 2020, skedde 33 fall i storstadsregionerna Stockholm, Väst och Syd. Merparten av dessa, 23 fall, härrör till region Stockholm, medan 4 fall härrör till region Väst och 6 fall härrör till region Syd. En granskning som DN genomförde 2017 visade till exempel att av 100 personer som kunde knytas till mord och mordförsök med skjutvapen hade 90 av dem minst en utlandsfödd förälder. DN:s granskning visade även att majoriteten av de utpekade gärningsmännen var födda på 1990-talet, många rökte cannabis dagligen och fyra av tio kunde kopplas ihop med vinstgivande organiserad brottslighet. Även många av brottsoffren har rötter i utlandet och en stor del av brottsligheten kunde kopplas till de ”utanförskapsområden” där gärningsmän och flera av offren bodde.

Våldtäkter ökar – särskilt våldtäkter mot barn

En annan brottskategori som fortsätter att öka och som även likt det dödliga våldet går att direkt koppla till det fortsatta demografiska skiftet i Sverige, där invandrare blir allt fler, är våldtäkterna. Enligt Brottsförebyggande Rådet så begicks 8 820 våldtäkter i Sverige 2019 och våldtäkterna har ökat med 45,4 procent bara mellan 2008 och 2018. Samtidigt som antalet våldtäkter ökat har polisens uppklarningsgrad däremot sjunkit, från 31 procent 2009 till bara 11 procent 2016. Antalet våldtäkter mot pojkar och män ökade från 2011 till 2020 med hela 78 procent. Under 2020 anmäldes enligt Brå 9 360 våldtäkter, vilket innebär en ökning med 779 brott (9 procent) från 2019. Av det totala antalet anmälda våldtäkterna 2020 var 93 procent brott mot en kvinna eller flicka och 7 procent mot en man eller pojke. Men ökningen under 2020 jämfört med föregående år skiljer sig på en avgörande punkt från tidigare års ökningar, nämligen att den nästan helt och hållet kommer från våldtäkter mot barn. Medan antalet anmälda våldtäkter mot kvinnor låg i stort oförändrat på 4 800 anmälda brott och de anmälda våldtäktsbrotten mot män också låg i stort oförändrade på 261 anmälda brott under 2020 ökade däremot antalet anmälda våldtäktsbrott mot barn (0–17 år) med hela 756 brott (21 procent) under 2020. Hela 46 procent av våldtäkterna, eller 4300, var våldtäkter riktade mot barn i åldern 0-17 år under 2020.

Invandrare bakom majoriteten av våldtäkterna i Sverige

Medan Brå ofta hävdar att ökningen som man uppmäter årligen av våldtäkter, vilken brukar vara mellan sju och elva procent, går att förklara med lagändringar som skedde för flera år sedan eller en förment evigt ökande anmälningsbenägenhet visar flera studier att en majoritet av våldtäktsmännen är invandrare, trots att de utgör en minoritet av befolkningen. När andelen invandrare ökar i samhället ökar även de våldtäkter de begår enligt simpel matematik. Ämnet är kontroversiellt och politiskt laddat, men det finns omfattande stöd för vetskapen om invandrares överrepresentation som förövare. Studien Swedish rape offenders – a latent class analysis som publicerats nyligen på den välrenommerade sidan Taylor & Francis Online i deras Forensic Sciences Reseach journal, och som Nya Tider skrivit om, visade exempelvis att 59,3 procent av våldtäktsmännen är invandrare enligt de indelningar man valt att göra. Enligt samma kriterier utgörs idag cirka 25,5 procent av Sveriges befolkning av invandrare. Medborgarstudier i ämnet, som den som lekmannaforskaren Joakim P Jonasson framställt när han gick igenom fällande domar från Sveriges tingsrätter mellan 2012 och 2017 har även tittat närmre på den överrepresentation som finns hos undergrupper bland invandrare. Hans omfattande undersökning kunde bland annat visa att män med utomeuropeisk härkomst begår 84 procent av de grova våldtäkterna, 95,6 procent av överfallsvåldtäkterna begås av män med utländsk härkomst och hela 90 procent av gruppvåldtäkterna [mot kvinnor/flickor] begicks av män med utomeuropeisk härkomst. Även Brå har kunnat visa på stora grader av överrepresentation när det kommer till just invandrare och våldtäkter. År 1996 släppte till exempel Brå den första rapporten som tog upp problematiken med invandrares överrepresentation som förövare vid sexualbrott: ”Invandrares och invandrares barns brottslighet” av Jan Ahlberg, som visade på stor överrepresentation som förövare. Invandrare visade sig enligt Brå generellt begå 4,5 gånger så många våldtäkter som svenskar per capita. Nordafrikanerna var värst – i jämförelse med en svensk man var det 18 gånger mer sannolikt att en nordafrikan pekats ut som gärningsman i en anmäld våldtäkt under perioden. Män från Mellanöstern var mellan fem och tretton gånger så våldtäktsbenägna som svenska män, och subsahariska afrikaner ungefär lika mycket. Därefter följde sydamerikaner, sydeuropéer och östeuropéer.

Narkotikabrott

En annan kategori av brott som ökat stort senaste året, och som menas ha en koppling till pandemin och det minskade utelivet är narkotikabrott. Under 2020 anmäldes cirka 124 000 narkotikabrott, vilket innebar en ökning med hela 10 procent jämfört med 2019. Av de anmälda narkotikabrotten utgjordes nästan hälften av eget bruk, som ökade med 7 procent jämfört med 2019. Även innehav av narkotika ökade (9 procent), och utgjorde 43 procent av de anmälda narkotikabrotten. Ökade gjorde även antalet brott om framställning av narkotika (67 procent), liksom antalet anmälda brott om överlåtelse med mera (26 procent). En del av problematiken som den ökade konsumtionen av narkotika i Sverige innebär är att andelen rattfylleribrott, vilka i stort minskat något istället sett en kraftig ökning när föraren varit påverkade av narkotika istället för alkohol. År 2020 anmäldes enligt Brå totalt 25 600 rattfylleribrott, vilket innebar en minskning med 4 procent jämfört med 2019. Rattfylleri under påverkan av enbart narkotika, så kallat drograttfylleri, ökade däremot med 15 procent till 16 800 anmälda brott.