Regeringen vill göra bensinen ännu dyrare från augusti

Regeringen och de två samarbetspartierna Liberalerna och Centerpartiet införde redan 2018 en ”reduktionsplikt”, ett krav på att alla drivmedelsleverantörer måste minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel med en viss procentsats. Förra året skulle 4,2 procent av bensinen och 21 procent av dieseln bestå av biodrivmedel, vilket i år skulle öka till 6 och 26 procent. Men nu blir det betydligt mer. Den 22 december förra året skickade infrastrukturdepartementet ut en promemoria om att höja denna målsättning, och förlänga den till år 2030. Detta resulterade i en proposition av regeringen som lades fram den 21 april i år. Enligt det nya lagförslaget ska andelen biobränslen successivt öka under kommande år, för att år 2030 ha nått 28 procent för bensin och 66 procent för diesel.

Slår mot bilister och företag

I promemorian slogs också fast att den nya standardkvaliteten för 95-oktanig bensin i Sverige kommer att bli E10, som består av upp till 10 procent etanol, i stället för nuvarande E5, med 5 procent. Departementet skriver: ”Det bedöms finnas tillräckligt med tid för berörda aktörer att förbereda sig för ändrade reduktionsnivåer för reduktionsplikten på bensin och diesel och ett införande av E10 på marknaden.” Efter det kommer bensinstationer att få betala straffavgifter om de fortsätter att sälja nuvarande drivmedel. Branschorganisationen Drivkraft Sveriges vd Johan G Andersson uppger i en intervju med nättidningen Dagens PS att övergången till E10 innebär att 3 000 bensinstationer och 15 000 pumpar i landet behöver byggas om. Kostnaden för detta kommer troligen att läggas på drivmedelspriset. Enligt regeringens beräkningar kan bensinpriset stiga 35 öre per liter och år, medan det för dieseln blir mellan 50 till 75 öre dyrare. Det innebär 3,60 och 6,75 år 2030. I dessa beräkningar ingår dock inte förändringar i oljepriset eller eventuella skattehöjningar. Till detta kan läggas att etanol inte bara är dyrare att producera, utan har även ett lägre energi­innehåll. En liter etanol innehåller till exempel bara 60 procent av den energi som en liter diesel ger, vilket gör att bilisten kommer att behöva tanka oftare. Ett annat stort problem är att många äldre bilar inte klarar E10. Tidskriften Vi bilägare har en lista med bilmodeller som inte klarar E10, de flesta mellan 10 och 20 år gamla. Vissa klarar sig med en justering av motorn. Enligt branschorganisationen Bil Sweden drabbas cirka 130 000 bilar i Sverige, cirka var tionde bil. Dessa kommer i stället att hänvisas att tanka den dyrare 98-oktaniga bensinen som fortfarande finns på vissa bensinstationer och som fortfarande kommer att vara E5. Framför allt kommer övergången att slå mot företag som är beroende av transporter, och regeringen skriver själv i promemorian: ”Reduktionsplikten på diesel påverkar i första ledet åkerinäringen och därigenom även den industri och de näringar som är beroende av vägtransporter. Förslaget bedöms även medföra en kostnadsökning för jord- och skogsbruk samt gruvindustri då reduktionsplikten leder till hög­re pumppris på diesel. Näringar med hög exportandel, till exempel skogsindustrin som också är den enskilt största transportköparen, är särskilt utsatta då dess internationella konkurrenskraft påverkas av högre transportkostnader.”

”Det här blir en urbanisering”

Regeringen räknar också med att dessa högre drivmedelspriser ska leda till att användningen av drivmedel ska minska, alltså att människor och näringsidkare inte kommer att ha råd att åka med fordon i samma utsträckning som nu. Den tanken, menar många, går kanske att tillämpa i en storstad där det finns gott om alternativ, men inte på landsbygden där människor är beroende av bil för att kunna förflytta sig. En av de kritiska aktörerna är Landsbygdspartiet oberoende, som tog 25 mandat i tolv kommuner i valet 2018. Om reduktionsplikten och de prisökningar på drivmedel den kommer att innebära, säger partiledare Pia-Maria Johansson till Nya Tider: – Det blir ju förödande för landsbygden, när man hela tiden höjer de här skatterna på drivmedel. Det är ju någonting som sker konstant. [caption id="attachment_77894" align="alignright" width="206"] Pia-Maria Johansson, partiledare för Landsbygdspartiet oberoende. Foto: LpO[/caption] Hon fortsätter: – Varje höjning som sker på drivmedel, även om man tänker sig att det ska bli en fossilfri flotta, görs ju på bekostnad av dem som bor på landsbygden. Det blir väldigt mycket dyrare att åka, samtidigt som man inte bygger ut kollektivtrafiken, så att man faktiskt kan åka kollektivt från landsbygd in till centralorten. Det här blir en urbanisering. NyT: Du menar att detta är medvetet, en politisk målsättning? – Ja, det är klart. Det är ju samma sak med snabbtåget. Det är väl ingen som har nytta av ett snabbtåg som går mellan de största centralorterna i Sverige, som inte stannar någonstans emellan? Det är klart att det är medvetet. NyT: Vad vinner man på det? – Om folk skulle flytta ut till landsbygd, skulle man till exempel kunna kräva att det blir ett nytt verksamhetsområde, så att kommunen behöver bygga ut vatten och avlopp. Det är ju samma sak med bredband. Får man då folk att flytta in till centralorten, då slipper man ju detta.

Var ska etanolen tas?

Argumenten för att använda etanol i stället för fossila bränslen handlar bland annat om att etanol inte bidrar till att öka mängden koldioxid i atmosfären på lång sikt och är renare i fråga om partikelutsläpp än bensin och diesel. Att driva Sveriges bilar på etanol skulle dock kräva en stor etanolproduktion. Etanolen som framställs i Sverige kommer från vete, som kräver mycket energi för att odlas. Vid denna tillverkning behövs i dag stora mängder fossila bränslen, inte bara till fordon, utan också för tillverkning av den gödsel och de bekämpningsmedel som används. Veteodling kräver också stora ytor, och beräkningar visar att det skulle krävas tre och en halv hektar åkermark för att driva en enda svensk bil under ett år. Att driva hela den svenska bilflottan på etanol skulle kräva odlingsytor motsvarande nästan hela Götaland och Svealand – vilket förstås är fullständigt orimligt. För närvarande är denna nya reduktionsplikt bara ett förslag från regeringen, som alltså måste godkännas av riksdagen innan den kan bli lagstiftning.