![]()
Frågan om att införa krav på kunskaper i svenska genom språktest har varit en het potatis i Ronneby kommun i hjärtat av Blekinge. År 2020 skickade två olika partier, Sverigedemokraterna och Liberalerna, nämligen in varsin motion till fullmäktige där man ville se ett införande av språktest i svenska för att få jobb inom kommunen. Medan SD i sitt motionsförslag fokuserade på de konsekvenser som usla kunskaper i svenska får för äldre som behöver hemtjänst eller bor på äldreboenden, fokuserade Liberalerna å sin sida bredare på kommunala verksamheter överhuvudtaget, främst skolan.
Het debatt i fullmäktige
Torsdagen den 27 maj var det så dags för både debatt och beslut kring de båda motionsförslagen om införande av språktest för att få jobb inom kommunala verksamheter. Innan själva fullmäktigemötet stod det dock klart att de båda förslagen med stor sannolikhet skulle vinna majoritet, eftersom nu även M och KD hade sällat sig till SD:s och Liberalernas krav på språktest.
Debatten som följde i fullmäktige blev både lång och intensiv. Exempelvis argumenterade både Nicolas Westrup och Bengt Johansson från SD, men även Liberalernas Roger Gardell, starkt för införandet av krav på bra kunskaper i svenska. De båda SD-politikerna menade att dåliga kunskaper i svenska kan få förödande konsekvenser för brukare inom hemtjänsten eller för de som bor på äldreboenden när personal inte förstår brukarnas medicinska behov eller om det exempelvis blir missförstånd när det ska handlas mat till brukare inom hemtjänsten. Liberalernas Roger Gardell å sin sida pekade på de situationer som ofta uppstår inom skolan där invandrarelever inte pratar svenska med exempelvis skolassistenterna, utan i stället kan fortsätta att prata exempelvis arabiska eller somaliska med assistenterna som inte bryr sig om att använda det svenska språket.
Den vänsterliberala oppositionen däremot varnade för att ett införande av språktest skulle kunna uppfattas som ”diskriminerande” och ”exkluderande”. Medan det liberalkonservativa blocket menade att jobb inom exempelvis äldreomsorg eller skola inte ska ses som en språkskola eller integrationsverkstad, menade vänsterliberalerna att just praktik och anställningar för nyanlända var vägen in i det svenska samhället, och att man i så fall fick utbilda var och en på de specifika områden där det eventuellt fanns brister i svenskkunskaperna.
Jämn omröstning
När debatten väl var avslutad följde votering. När den väl var avklarad stod det klart att de båda motionsförslagen gällande krav på införande av språktest i svenska blir verklighet och att kommundirektören får i uppdrag att hitta en modell för införande av detta. Med 25 ja-röster segrade förslagen. Den vänsterliberala oppositionen med S, V, MP, C samt Ronnebypartiet samlade ihop 23 nej-röster.
Glad och nöjd SD-ordförande
När Nya Tider når Bengt Johansson, ordförande för Sverigedemokraterna i Ronneby för en telefonintervju är han glad och nöjd med hur besluten utföll i fullmäktige.
– Jag är självklart nöjd med att kommundirektören nu får i uppdrag att hitta en modell för det här, säger han och fortsätter:
– Vi har helt klart stora problem med att folk som jobbar inom äldreomsorgen och liknande helt enkelt inte kan svenska tillräckligt bra, och med alla nyanlända som har kommit de senaste åren och där vi också har fått många hit till Ronneby så har situationen eskalerat.
”Lever i en drömvärld”
Bengt Johansson säger vidare att han för sin del vet att väldigt många företrädare för de flesta partierna i fullmäktige egentligen är medvetna om att bristerna i svenskkunskaper är ett stort problem inom kommunala verksamheter, men att det hittills bara har varit SD, men nu även Liberalerna, som vågat presentera konkreta förslag.
– Skulle vi ha lagt de här förslagen bara för ett par år sedan skulle alla andra partier från höger till vänster ha kört rasistkortet. Det går inte längre, slår Bengt Johansson fast.
NyT: Du säger att väldigt många förtroendevalda från i stort sett alla partier tycker som ni i de här frågorna och att något måste göras. Varför debatterade de då som de gjorde och röstade som de gjorde? Agerade de mot bättre vetande?
– De lever i en drömvärld där de fortfarande tror att man löser problemen när man står mitt uppe i dem. De tror fortfarande på kommunala anställningar som språk- och integrationsskola istället för att se det som kvalificerade jobb som kräver goda språkkunskaper. Sedan kan det nog handla om att de kan vara rädda för utfrysning och repressalier.
Ser det som säkerhetsrisk
Att kravet på språktester nu kommer att införas kommer inte en dag för tidigt, anser Bengt Johansson. Han hoppas att det kan få stor betydelse för de kommande årens omsorg för de äldre i kommunen, ett område där han idag ser stora problem.
– Jag sade i debatten att vi redan nu kan se stora konsekvenser av att inte kunna bli förstådd av sin brukare eller att brukaren inte förstår personalen. Det kan handla om liv och död när det kommer till medicinering. Jag skulle vilja kalla det en säkerhetsrisk som situationen faktiskt ser ut idag.
Missförstånd vid inhandling
Men det är inte bara när det kommer till medicinska spörsmål som det kan uppstå stora problem, menar Bengt Johansson.
– Det händer ju ofta att den som har ledsagning eller hemtjänst kan behöva hjälp med inhandling, och förstår man inte varandra kan det bli förödande. Jag vet till exempel en som ville få ett kilo potatis inhandlat, men personen fick bara en potatis köpt eftersom hemtjänstpersonalen inte begrep vad personen ville ha. Det händer ofta också att personalen inte begriper och förstår vad det ena eller andra helt enkelt betyder när man vill få hem något speciellt från affären.
NyT: Som ett paket stekfläsk kanske?
– Ja, precis. Det kan verkligen vara ett bra exempel på sådant som utländsk personal helt enkelt inte vet vad det är.
Problem i förskola och skola
Men det är inte bara i äldreomsorgen som de dåliga svenskkunskaperna märks. Bengt Johansson tycker att det även är högst märkbart i både förskolan och skolan. Han pekar exempelvis på det larm som sköterskor vid Barnavårdscentralen i Ronneby gick ut med i november förra året, gällande att invandrarbarn i förskoleåldern helt enkelt inte kan svenska då de börjar i obligatorisk förskoleklass. En förklaring till att det ser ut så är att många utomeuropeiska mödrar helt enkelt inte har släppt iväg sina barn till förskola i tidig ålder, men en annan anledning kan också vara att invandrarbarn som visserligen går i förskola kan komma i kontakt med personal, kanske vikarier som talar deras modersmål och att man använder dessa istället för svenska.
NyT: I fullmäktigedebatten pekade Liberalernas gruppledare Roger Gardell på problemet med skolassistenter som pratar med invandrarelever på deras modersmål istället för svenska. Är det en problembeskrivning du delar?
– Ja, absolut. Det är alldeles för vanligt att skolpersonal pratar invandrarelevernas modersmål tillsammans med dem istället för att koncentrera sig på svenska språket.
Ser det som ett första steg
Att Bengt Johansson är mycket glad och nöjd med de fattade besluten är alltså tydligt:
– Det är jättebra att vi tog det här beslutet, men jag ser det bara som ett första steg att komma till rätta med den så kallade ”integrationen”.
NyT: Kan du nämna något nytt?
– Nej, inte än, men det här är inte det enda vi vill göra, självklart.
Ser positivt på hur man styr Sölvesborg
Hur Ronneby kommun rent praktiskt ska ordna språktesterna för framtida rekrytering är ännu inte klart, utan något som kommundirektören nu ska arbeta fram en modell för. Bengt Johansson sneglar ändå på en annan kommun i Blekinge, Sölvesborg, där Sverigedemokraten Louise Erixon är kommunalråd för ett styre bestående av SD, M, KD samt Solpartiet. Där har nyligen en modell för språktester i svenska införts för rekrytering, framför allt inom omsorgen. I Sölvesborgs fall har man börjat tillämpa ett digitalt språktest att fylla i om man inte har godkänt betyg i svenska från gymnasiet. Om det ska bli exakt denna modell som ska införas i Ronneby vill Bengt Johansson inte precisera, utan han hänvisar åter till att han har stort förtroende för kommundirektören i sin hemkommun. Ändå är det tydligt att han ser positivt på Sölvesborgs utveckling i stort.
– De har kommit långt. De har gjort mycket som övriga etablissemanget tyckt illa om, som det här med att nyanlända nu får bo i husvagnar och så vidare. Och nu har de också språktesterna som införts. Men titta på hur företagsklimatet har blivit sedan Louise tog över. Det är nu bland det bästa i landet.
