![]()
I slutet av juni slog Diskrimineringsombudsmannen, DO, fast att Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket gör sig skyldiga till diskriminering när de utesluter personer med NPF-diagnoser, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar likt ADHD och Aspergers syndrom från mönstringen. Efter att polismyndigheten blivit anmälda till DO väljer man nu att böja sig för trycket och tvingas ta bort den tidigare policyn som uteslöt människor med NPF-diagnoser från att bli poliser. Istället ska varje fall bedömas individuellt. Ingen vet dock om hur denna individuella bedömning ska genomföras.
– DO har slagit fast att Försvarsmakten måste göra en individuell bedömning av de sökande. Och vi anser att även vi måste följa det ställningstagandet, sade Eva Årestad Radner på Polismyndighetens personalavdelning till Polistidningen.
Kritiker till beslutet pekar på att bland kännetecknen för svårigheter som personer med NPF har återfinns flera som leder till risker i arbetsmiljön, för kollegor och för tredje man. Att sänka kraven på poliser istället för att höja dem leder till en sämre polisstyrka menar andra.
Anmälde polismyndigheten för diskriminering
Det var i januari som Varbergspolisen Carl Svane DO-anmälde Polismyndigheten för att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) inte fick lov att bli poliser.
– Det handlar inte om att de ska få något frikort, bara att de ska få en ärlig chans som alla andra, sade han till Polistidningen då.
Carl Svane har valt att engagera sig i frågan då han har flera bekanta som har polisdrömmar men som hindras av sina neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eftersom myndigheten har krav som omöjliggör för dem att arbeta inom yrket.
– Många som lever med det här har ju lärt sig att hantera det på ett väldigt bra sätt. Jag har flera gånger funderat över min egen situation då jag har flera karaktärsdrag för NPF, även om jag aldrig fått någon diagnos, sade han vidare.
I samma veva var DO i färd med en tillsyn av Försvarsmakten gällande samma fråga – är det diskriminering att människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inte ges möjlighet att arbeta inom de myndigheter och organ som till exempel har det yttersta våldskapitalet i Sverige, och därmed även hårda krav för att få lov att använda detta våldskapital?
I slutet av juni kom DO med sitt beslut i frågan: Det är diskriminering att utesluta personer med NPF-diagnoser från mönstringen. Det i sin tur gjorde att Polismyndigheten såg det som klart att utredningen mot dem kommer resultera i samma slutsats.
Regler ändras – men ingen vet hur man ska bedöma på individuell basis
Efter att Do slagit fast att det är diskriminering har Polismyndigheten valt att ändra antagningsreglerna redan från mitten av augusti när polisprövningen öppnar igen. En sökande som svarar ja på frågan om denne har diagnosen ADHD, ADD, MBD, DAMP, Aspergers syndrom, autism eller Tourettes syndrom, eller flera av dessa, ska inte längre diskvalificeras från antagningen så som det gällde enligt de gamla reglerna.
Dessa nu ändrade regler innebar att neuropsykiatriska diagnoser var diskvalificerande för den som söker till polisutbildningen. Polisens motivering till varför personer med NPF-diagnoser sållats bort är att ”polisarbetet innebär många speciella och oförutsägbara situationer, i många olika miljöer, där det ställs höga krav på vilka beslut som ska fattas och hur man agerar. Poliser får därför inte ha medicinska hälsotillstånd eller sjukdomar som kan utlösas eller förvärras av arbetet.”
I kampen mot ”diskriminering” väljer man nu hellre att anta poliser med sämre egenskaper än att gå emot värdegrunden. I stället för att diskvalificeras ska den sökande gå vidare till prövningen hos Plikt- och prövningsverket och få en individuell bedömning. Hur den ska gå till är dock ännu inte klart, enligt Eva Årestad Radner.
– Det är något vi måste prata med Plikt- och prövningsverket om, eftersom det är de som gör prövningen. Vi måste ha en samsyn, och det är något vi kommer att börja jobba med efter semestrarna sade hon till Polistidningen.
Kritiker oroas över poliser med impulskontrollproblem
Men det är inte alla som jublar över de ändrade antagningsreglerna. Nya Tider har talat med en polisman som vill vara anonym och som ser problem i att man sänker antagningskraven.
— Det stora problemet ligger till syvende och sist i det förtroende som allmänheten har för oss att vi kan utföra vårt arbete och att vi inger respekt och trygghet när vi kommer till platser där vi behövs. Om en polis med Tourettes syndrom ska ta vittnesuppgifter från en person som varit med om en traumatisk upplevelse kanske det inte upplevs som tryggt att polismannen i fråga har ryckningar, ticks och plötsligt svär åt personen denne ska hjälpa, även om han annars är bra i jobbet.
NyT: Tror du inte att den bedömning som ska göras på individuell basis kommer vara nog för att hålla nivån på polismännen uppe?
— Med bakgrund att DO menar att det är diskriminering att de med NPF-diagnoser inte blir polismän, så nej. Jag tror att det kommer bli alldeles för lätt att hellre välja att låta människor som inte har i yrket att göra att bli poliser än att riskera att öppna upp för fler DO-anmälningar och dålig publicitet. Det finns en allt mer tryckande internmiljö hos polisen där man inte vågar säga ifrån. Cheferna är ofta måna om att visa upp en fin fasad. I det här fallet kan vi mycket väl få poliser med impulskontrollproblem som drar vapen när de inte ska och i värsta fall skjuter när de blir stressade när det inte krävs. Jag tror att det vi kommer se är att olämpliga personer blir poliser bara för att sedan tvingas lämna yrket när de själva, deras kollegor eller någon annan drabbats. Någon vinst för polisen tror jag verkligen inte att detta är. Antagningskraven borde höjas istället för att sänkas.
I sociala medier har beslutet redan gett upphov till ett snabbt ökande antal kommentarer av kritisk natur där man kritiserar beslutet att låta ”psyksjuka” och ”svaga” personer axla yrkesrollen som polis. Som en person skriver på Facebook:
”Skitsmart att låta psykiskt sjuka bli poliser. Ge dem pistol och batong och skicka ut dem i förorten. Antingen slutar de dag ett eller så har de så låg impulskontroll att de skjuter mot första tuffingen som räcker finger mot dem. Win-Win.”