![]()
Vattenverkens branschförening Svenskt vatten räknar med att det kommer att behövas stora återinvesteringar i den svenska vatteninfrastrukturen runtom i kommunerna under de kommande årtiondena. En orsak är att underhållet av vattennätet är så eftersatt att det läcker som ett såll. Enligt Statistiska centralbyråns uppskattningar läcker 20-25 procent av vårt dricksvatten ut i marken varje år.
En annan orsak är att det befintliga systemet med vattenledningar helt enkelt inte är dimensionerat för den ökande folkmängden i Sverige med en allt mer vattenslukande livsstil. En tredje orsak är de kraftiga väderväxlingar som Sverige upplevt på sistone. Värmeböljor genererar ett större tryck på vattenverken att leverera rent vatten i kökskranar och duschar, och de kraftiga skyfallen vid ojämnt fördelade tillfällen under året innebär stora utmaningar att ta hand om större mängder dagvatten.
[caption id="attachment_80358" align="alignnone" width="585"]
![]()
Läckande rör. Underhållet av det svenska vattennätet är starkt eftersatt och enligt SCB läcker 20-25 procent av dricksvattnet ut i marken.[/caption]
Enligt Fredrik Vinthagen, kommunikationsstrateg vid branschföreningen Svenskt vatten, kan det handla om att den femhundring, som en vanlig svensk familj idag betalar per månad för vattenförbrukningen, kan bli en tusenlapp.
Nyhetsbyrån TT rapporterar den 27 juli att den nödvändiga uppgraderingen av det svenska vattensystemet i kommunerna till slut kommer att hamna på de svenska hushållen.
– Den här prisökningen kommer att ske gradvis, kanske fyra procent per år, säger Vinthagen till TT den 27 juli.
När Nya Tider når Fredrik Vinthagen säger han att det är ett stort reinvesteringsbehov som föreligger.
– Senast vi behövde göra stora investeringar för att säkra behoven av bra vattenförsörjning var under tiden då Sverige byggde miljonprogrammet. Idag står vi inför en ny expansionsfas, kan man säga. Vi har nu en stor befolkningsökning som visserligen är ojämnt fördelad över landet, men det spelar roll. Och sedan naturligtvis klimatförändringarna med allt vad det innebär.
NyT: I TT:s rapportering nämns ju inte ens ordet befolkningsökning, men vad tror du väger tyngst i vad som påverkar den totala vattenförbrukningen; klimatförändringar eller invandringsdriven befolkningsökning?
– Det är mycket komplext och det är inte så svart eller vitt. Många saker spelar in. Befolkningsökningen är ojämnt fördelad. Vi har en omfattande urbanisering på en del håll och det kräver stor kapacitetsökning i ledningsnätet naturligtvis. På andra platser sker en befolkningsminskning.
Fredrik Vinthagen talar även om behovet av att ”klimatanpassa” städerna i de fall där det sker en tydlig urbanisering.
– Vi behöver också investera stort i att leda vatten så att det orsakar så minimal skada som möjligt när det förekommer fler skyfall. Vi behöver anlägga fler dagvattendammar och parker så att vattnet har någonstans att ta vägen och inte orsakar stora översvämningsskador i fastigheterna. Fler parker och dammar kan ju i och för sig också bli trevligare för stadsbilden om man säger så.
På det stora hela har dock Sverige gott om vatten. Enligt hans uppskattning förbrukar vi kanske 1,5 procent av den totala vattenmängden i Sverige, trots vattenbrist på grund av värmeböljor. I andra länder på kontinenten kan det däremot vara värre.
Till slut nämner han också en annan faktor som påverkar vårt sätt att konsumera vatten:
– Vi har fått stora livsstilsförändringar över tid. Nu är det så mycket mer vanligt med pooler i vanliga villaträdgårdar eller regelrätta spa-anläggningar med badtunnor eller liknande. Sådant fanns inte alls på samma sätt när jag växte upp. Det tar också resurser i anspråk.
Läckande rör. Underhållet av det svenska vattennätet är starkt eftersatt och enligt SCB läcker 20-25 procent av dricksvattnet ut i marken.[/caption]
Enligt Fredrik Vinthagen, kommunikationsstrateg vid branschföreningen Svenskt vatten, kan det handla om att den femhundring, som en vanlig svensk familj idag betalar per månad för vattenförbrukningen, kan bli en tusenlapp.
Nyhetsbyrån TT rapporterar den 27 juli att den nödvändiga uppgraderingen av det svenska vattensystemet i kommunerna till slut kommer att hamna på de svenska hushållen.
– Den här prisökningen kommer att ske gradvis, kanske fyra procent per år, säger Vinthagen till TT den 27 juli.
När Nya Tider når Fredrik Vinthagen säger han att det är ett stort reinvesteringsbehov som föreligger.
– Senast vi behövde göra stora investeringar för att säkra behoven av bra vattenförsörjning var under tiden då Sverige byggde miljonprogrammet. Idag står vi inför en ny expansionsfas, kan man säga. Vi har nu en stor befolkningsökning som visserligen är ojämnt fördelad över landet, men det spelar roll. Och sedan naturligtvis klimatförändringarna med allt vad det innebär.
NyT: I TT:s rapportering nämns ju inte ens ordet befolkningsökning, men vad tror du väger tyngst i vad som påverkar den totala vattenförbrukningen; klimatförändringar eller invandringsdriven befolkningsökning?
– Det är mycket komplext och det är inte så svart eller vitt. Många saker spelar in. Befolkningsökningen är ojämnt fördelad. Vi har en omfattande urbanisering på en del håll och det kräver stor kapacitetsökning i ledningsnätet naturligtvis. På andra platser sker en befolkningsminskning.
Fredrik Vinthagen talar även om behovet av att ”klimatanpassa” städerna i de fall där det sker en tydlig urbanisering.
– Vi behöver också investera stort i att leda vatten så att det orsakar så minimal skada som möjligt när det förekommer fler skyfall. Vi behöver anlägga fler dagvattendammar och parker så att vattnet har någonstans att ta vägen och inte orsakar stora översvämningsskador i fastigheterna. Fler parker och dammar kan ju i och för sig också bli trevligare för stadsbilden om man säger så.
På det stora hela har dock Sverige gott om vatten. Enligt hans uppskattning förbrukar vi kanske 1,5 procent av den totala vattenmängden i Sverige, trots vattenbrist på grund av värmeböljor. I andra länder på kontinenten kan det däremot vara värre.
Till slut nämner han också en annan faktor som påverkar vårt sätt att konsumera vatten:
– Vi har fått stora livsstilsförändringar över tid. Nu är det så mycket mer vanligt med pooler i vanliga villaträdgårdar eller regelrätta spa-anläggningar med badtunnor eller liknande. Sådant fanns inte alls på samma sätt när jag växte upp. Det tar också resurser i anspråk.